Goda råd - lucka 18

Med bara en vecka kvar till jul närmar vi oss de sista avsnitten i de allmänna råden, bland punkterna under kunskapsbedömning och betygssättning finns en som handlar om de nationella proven.

Lärare bör som stöd för bedömningen av elevernas kunskaper jämföra resultaten på de nationella ämnesproven med den egna dokumentationen och analysera skillnader och likheter i resultaten (s. 22)

Nationella ämnesprov

årskurs 3

årskurs 6

årskurs 9

I anvisningarna till de nationella proven på Skolverkets hemsida hittar jag följande:

De nationella proven är en del av bedömningen och ett stöd för betygssättningen men läraren ska använda allt tillgängligt underlag för att bedöma om en elev har uppfyllt kunskapskraven vid betygssättning. Det nationella provet är framför allt ett stöd för läraren, så att betygssättningen ska bli likvärdig över hela landet. Det står inte i några lagar eller regler hur stor betydelse provets resultat har för betyget. Läraren ska sätta betyg utifrån all tillgänglig information om elevens kunskaper i relation till kunskapskraven. Provresultatet utgör en viktig del av den informationen men är inte det enda underlaget för betygssättningen. Lärarens övriga underlag om elevens kunskaper bör därför vara så rikt som möjligt. Om undervisningen som eleverna har fått före provet tagit upp andra saker än det som provet tar upp är det förstås viktigt att detta tas i beaktande vid betygssättningen.

De nationella proven uppfattas av lärare som mycket omfattande, de tar mycket tid att genomföra och de ger eleverna många möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt, enskilt, skriftligt, muntligt, i grupp och utifrån många förmågor. Det finns många problem som måste lösas, kring anpassningar för att kompensera elevers svårigheter men fortfarande mäta rätt saker, kring den tid som går åt för planering och kring genomförande och rättning och analys av proven.

Senaste åren har det varit stora svarta rubriker kring rättningen av nationella prov, lärare rättar "för generöst" trots rättningsanvisningar och stora mängder prov har "omrättats". Det upplevs som tufft, först innebär det en stor arbetsbelastning, sedan får man underkänt :(
I kommentaren till rådet finns ett intressant avsnitt som förklarar att allt i ett ämne inte prövas eftersom de skulle bli för omfattande då, de är tänkta att "pröva allt över några år", något som är intressant eftersom det inte är samma elever som genomför dem varje år. Detta är ju ett tecken på att de ska skicka signaler till lärare och skolor om hur deras undervisning fungerar, snarare än att användas för att bedöma enskilda elever.
Vidare handlar det om hur överensstämmelsen mellan betyg och resultat på nationella prov ser ut, även detta har ju gett rubriker, när skolor sätter betydligt högre betyg än vad resultaten på de nationella proven visar. Återigen, i de allmänna råden står att det inte finns någon fastställd relation mellan provresultat och betyg, men om det skiljer alltför mycket och det sker ständigt (systematiskt) så bör man se över betygssättningen.
Det tas också upp att det är viktigt att rektorer ser till att lärarna diskuterar betygssättning utifrån kunskapskraven i de olika ämnena, både inom skolan och mellan skolor i en kommun.
Huvudmannen har ett särskilt ansvar för att bedömning och betygssättning sker på ett likvärdigt sätt.

Det som står i de allmänna råden är alltså att vi ska använda informationen vi får om elevernas kunskaper i de nationella ämnesproven tillsammans med all annan information som vi har i vår bedömning och betygssättning.