Goda råd - lucka 19

Idag kommer vi till sista punkten under avsnittet kunskapsbedömning och betygssättning, här har lärare och rektorer fått varsin mening.

Lärare bör samråda med rektorn och andra berörda lärare inför beslut om att, vid särskilda skäl, bortse från enstaka delar av kunskapskraven för en elev.

Rektorn bör vid beslut om att bortse från enstaka delar av kunskapskraven för en elev, försäkra sig om att eleven ges så goda förutsättningar som möjligt och utveckla sina kunskaper i dessa delar (s. 22).

Bakgrunden finns i Skollagen 10 kap 21§
Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20§§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

Detta leder varje år till stora diskussioner på skolorna.

• Vad räknas som särskilda skäl? Vilka funktionsnedsättningar kan komma ifråga?
• Hur mycket kan räknas som "enstaka delar" av kunskapskrav?
• Vad innebär det att det är ett "direkt hinder"?

I kommentarerna tas upp att trots att kunskapskraven är utformade så att de inte ska försvåra för elever med olika funktionsnedsättningar att uppfylla dem, så går det inte att undvika helt. Därför finns möjligheten för lärare att bortse från delar av kunskapskraven. Funktionsnedsättningen får inte vara tillfällig och den måste inte vara diagnosticerad.

På grund av att funktionsnedsättningar kan se så olika ut går det inte att exakt definiera i vilka fall bestämmelsen är lämplig att använda eller vad enstaka delar av kunskapskraven innebär. Detta är något som måste diskuteras och avgöras lokalt, från situation till situation (s. 29).

Något som särskilt kryddat diskussionerna kring denna så kallade PYS-paragraf är att riktlinjerna kring nationella prov inte gett möjligheter att kompensera provgenomförande för till exempel dyslektiker (upplästa texter), här har provsituationerna lett till att många elever med grava läs- och skrivproblem känt sig värdelösa och misslyckade, för att de inte fått samma stöd som de i vanliga fall har rätt till. Ska man tolka detta som att en elev med dyslexi (stora problem med avkodning) aldrig kan få betyget E i svenska och en del andra ämnen på grund av dessa svårigheter att läsa och förstå texter, just för att själva läsningen inte fungerar på vanligt sätt?

Några viktiga nedslag i bestämmelsen
Läraren får bortse... Inget säger att det måste ske, det är upp till läraren (och rektor) att avgöra när  de ska använda bestämmelsen.
Några kollegor var och lyssnade på Roger Persson från Skolverket tidigare i år när han berättade om undantagsbestämmelsen och då diskuterades hur man ska tolka enstaka delar av kunskapskrav. Det kan vara delar av kunskapskrav eller till exempel ett av fyra kunskapskrav, inte flera, men han tog upp hur svårt det är att avgöra. Något som också är viktigt att tänka på är att detta inte bara gäller den lägsta nivån (E-nivå) av kunskapskraven utan även för högre betyg.

På en sida hos Skolverket finns det frågor och svar och där kommer frågan om undantagsbestämmelsen upp.
Exempel på funktionsnedsättningar kan vara när elever med Aspergers syndrom kan ha svårt för att samarbeta med andra vid arbete med olika uppgifter, inte vågar prata i grupp eller har svårt att komma ihåg. Elever med synskador kan ha svårt att göra avläsningar och mätningar, beskriva bilder eller orientera sig i okända marker.
För en elev med språkstörning kan det vara svårt att berätta eller genomföra andra uppgifter muntligt. Det kan även finnas svårigheter att delta aktivt i samtal och diskussioner och att redovisa ett arbete muntligt.

Ett direkt hinder innebär att det ska vara omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett i vilka former och i vilken omfattning det särskilda stödet ges. Om elevens svårigheter kan avhjälpas genom särskilt stöd är undantagsbestämmelsen alltså inte tillämplig. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg.

Slutligen är det viktigt att undantagsbestämmelsen bara gäller betygssättning, det är inte meningen att eleven inte ska få undervisning, tvärtom så är det viktigt att eleven fortsätter sitt lärande och sin utveckling, även om det är "omöjligt" (världens hemskaste ord) att uppnå vissa kunskapskrav.

Det är ett komplext, krävande arbete för lärare, att tolka, avgöra och använda undantagsbestämmelsen - så mycket större anledning att hjälpas åt!