I vår tidigare läroplan fanns det två böcker, kommer ni ihåg det? En tunn som hette Läroplan för grundskolan och så Kursplanerna i en egen bok (med en tunn tilläggsbok). Ibland kallades den första för "poesidelen" och den fick inte alltid det största inflytandet i undervisningen. För att undvika detta fick vi vår nya (senaste) läroplan i en bok, och i alla fall i vår kommun lade vi en hel del tid på att utforska denna del. Hur var det nu med kapitel två?
Övergripande mål och riktlinjer
Här står bland mycket annat att skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. (Lgr11 s. 13)
Just detta tycker jag låter lite konstigt, som om kunskaper är något som finns därute någonstans, för eleverna att "stoppa i sig", så tänker vi ju inte att det fungerar med lärande, eller hur? Bättre då med
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.
Vidare finns ett intressant avsnitt, Elevernas ansvar och inflytande, där det beskrivs att vi som lärare ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan. Vi ska också svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Lärare ska vidare svara för att eleverna får prova olika arbetssätt och arbetsformer samt tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.
Ibland när man diskuterar elever och undervisning märks inte riktigt att detta tänkande genomsyrar verksamheten.
Utgår du alltid från att dina elever kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan?
Senast häromdagen hade vi den återkommande "pennor och sudd-diskussionen" bland högstadielärarna. Många elever kommer till lektioner och även till prov utan vare sig pennor, sudd eller rätt material. Vad göra då? Trolla fram lånepennor, låna ut mot pant, eller köra den hårda stilen att de får stå sitt kast, kanske låna av någon ordentlig själ med pennskrin?
Vi var några stycken som funderade vidare på denna fråga, vad beror det på att eleverna kommer utan material? Någon hade hemliga bevis på att en elev som ofta "glömmer" tycker att det mesta som händer i klassrummet är alldeles för svårt, då tappar man lätt sugen och att inte ha med penna kan vara ett mindre smärtsamt skäl att inte skriva än att man faktiskt inte kan. Någon funderade på om det kanske blivit så att vi "curlat" så mycket att de inte tycker det känns viktigt att hålla reda på material, man får ju alltid nytt när man kommer till lektionerna.
Om frågan om pennor och sudd hade haft en enkel lösning hade vi inte pratat om den så pass ofta.
Kanske kan vi lyfte den ett steg:
Ger vi eleverna verktyg och uppgifter som de kan ta ansvar för?
Hur ser det ut med elevernas inflytande i din klass/ditt ämne?
Kan och får eleverna vara med i planering och tycka till om olika arbetssätt och arbetsformer? Detta fanns det frågor om i den webenkät för elever i åk 3 som vi genomför eftersom vi deltar i ett ifous-projekt om inkludering. Några exempel:
Slutligen fanns det en mening i det allmänna rådet som handlade om att eleverna ska få prova olika arbetssätt och arbetsformer. Man kan ju fundera på vad det är för skillnad mellan dessa båda begrepp, eftersom de ofta dyker upp tillsammans. Ibland beskrivs arbetssätt som det sätt man bearbetar ämnesinnehållet, till exempel laborativt arbetssätt och exempel på arbetsformer är grupparbete eller individuellt arbete. Fast ofta flyter detta samman.
Vissa arbetssätt/former förekommer i många klassrum, till exempel att läraren föreläser/berättar, visar filmer eller powerpointpresentationer, elever arbetar individuellt i arbetsböcker eller matteböcker, elever tar reda på fakta ur böcker och på nätet, skriver svar på frågor, arbetar i grupper. Ibland föreläser/berättar elever för varandra, de arbetar i par eller grupper med uppgifter, till exempel problemlösning i matematik. Sedan finns det troligen lika många varianter på dessa arbetssätt som det finns lärare och elever. Frågan är om vi är lyhörda för elevernas önskemål och om vi väljer arbetssätt och arbetsformer som passar just de elever vi har framför oss bäst, och hur vi hanterar att de har olika behov och förkunskaper.
Skolinspektionen gjorde sent 2012 en kvalitetsgranskning som hette Skolornas arbete med demokrati och värdegrund och kom där fram till att skolor ofta saknar en helhetssyn på det demokratiska uppdraget och att det sällan genomsyrar undervisningen. Eleverna behöver träna mer på att vara delaktiga och komma till tals i undervisningen. I granskningen har de målat upp ett antal studiemiljöer där man kan se risk- och framgångsfaktorer.
Samsyn blir ett ideal- det är ofta friskare att ha ett kritiskt självreflekterande samtal igång!
Välvilliga eldsjälar - kring vilka allt arbete skedde
Svag struktur skapar osäkerhet, bristande tillit och inflytande - här blir det vanligt med en hård "grabbig" kultur och kränkningar.
Segregerade miljöer- med svag mångfald.
Läs mer, det är riktigt intressant!
Ta följande med dig ut i klassrummet idag:
Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att lämna din kommentar.