lördag 30 november 2013

Goda råd- Årets julkalender för lärare och skolledare - lucka 1

Förra året skrev jag en julkalender om Synligt lärande, jag fick oändligt mycket positiv återkoppling på olika sätt och ni vet vad som händer när man arbetar med något och får positiv respons, då vill man fortsätta och helst komma lite längre nästa gång.

Vad blir då temat på årets julkalender, som jag tänker ska komma som ett inlägg varje dag mellan 1 och 24 december? Jag funderade på att utgå från inkludering, "dagens skolforskningsrön", olika formativa tekniker från Dylan Wiliam, eller kanske om professionell utveckling som Timperley ser på det, men gick inte riktigt igång på det...som jag gör på en annan sak.

Nämligen Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen, som kom 2011 men som jag inte tycker har fått tillräckligt mycket uppmärksamhet. Galet tycker kanske en del, men vi får se vad vi kan hitta där, för mig är det en guldgruva, och jag tycker namnet är helt fel. Varför heter det allmänna råd när det i själva verket är goda råd om undervisning, eller faktiskt till och med om lärande, ännu finare och det som är anledningen till att de flesta av oss valt våra yrken, skolledare och lärare, pedagoger, ja och specialpedagoger. Sedan tänker jag att jag nog inte kan låta bli att komma in på de nämnda områdena också, för samma saker blir tydliga överallt, i läroplan, allmänna råd, i forskningen, i listor över framgångsfaktorer för lärande.

Vad är ett allmänt råd?
Det som styr skolans verksamhet är skollagen, grundskoleförordningen och naturligtvis läroplanen. Där finns skolans och lärares uppdrag beskrivna. I de två första delarna i Lgr11 beskrivs skolans värdegrund och uppdrag och de övergripande målen och riktlinjer för elevernas hela utbildning. I den tredje delen finns kursplanerna med kunskapskraven för grundskolans alla ämnen. För att vi ska bli lite klokare de olika delarna i uppdraget skriver Skolverket allmänna råd. De kan handla om åtgärdsprogram, kvalitetsarbete eller IUP. Men i samband med den nya läroplanen kom det ett allmänt råd om planering och genomförande av undervisningen. Good news för alla lärare! Men min upplevelse är att ganska få har läst och tagit till sig detta, kanske för att de kom mitt i en enorm ström av stödmaterial från Skolverket, ämnesfilmer, kommentarmaterial. Och vi lärare, vi läste läroplanen, funderade på om eller hur vi skulle förändra vår undervisning och försökte begripa skillnaden mellan goda och mycket goda kunskaper (det gör vi fortfarande...). Nu ska vi se om vi kan få lite hjälp eller goda råd. Något som också behövs är diskussion ute på skolorna och i arbetsrummen om hur man gör och hur man skulle vilja göra.

http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2698
 
 
I detta allmänna råd beskrivs att det innehåller rekommendationer om hur lärare, rektorer och huvudmän kan eller bör handla för att uppfylla kraven i bestämmelserna. De allmänna råden syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och till att främja en enhetlig rättstillämpning. Råden bör alltså följas om skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls.

Okej så långt. Vi arbetar med målen i läroplan och skollag som ledstjärna, och till hjälp har vi fått dessa allmänna råd att hålla oss till och följa när vi ska planera och genomföra undervisning, arbeta med kunskapsbedömning och betygssättning, när vi ska följa upp undervisningen och när vi dokumenterar vårt arbete. Detta är nämligen rubrikerna i det allmänna rådet, och jag tänker dyka ner i de 24 mest intressanta styckena.
 
Och idag, i den första luckan väljer jag faktiskt framsidesbilden till det allmänna rådet. Ringar på vattnet som sprider sig kring en fallande droppe.
 
Om en lärare börjar förändra något i sin undervisning, så märks det på skolan, i elevgrupper, och bland kollegor. Min förhoppning är att någon dag i adventstiden ska du hitta något som dina tankar går igång på så att du vill prova att förändra något i din undervisning, något som gör det lättare eller roligare för dina elever att lära sig saker och bli medveten i sin lärandeprocess. Trevlig första advent!

måndag 18 november 2013

Skolforskning - hur kan man använda den?

I Lärarnas nyheter läste jag att många (17%) lärare i en undersökning visade sig ovetande om att undervisningen ska "vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet". Det är säkert så, även om det är tydligt beskrivet i läroplan och skollagen, men jag väljer att inte fastna i det, utan att fundera vidare på vad det egentligen betyder och innebär, och hur jag som lärare kan ánvända forskningsresultat i min undervisning. 
 
De senaste 10 åren har det kommit alltmer forskning om det som händer inne i klassrummen, det du och jag som lärare gör och som vi vet påverkar elevresultaten mer än yttre förutsättningar och resurser.
 
Var hittar man forskningsresultat?
 
Om du på Skolverkets hemsida klickar på Skolutveckling och sedan Forskning kommer du fram till Forskning i skolan, ett slags startsida för deras material. Där finns massor att läsa.
För lite mer än en vecka sedan kom det en bok Forskning för klassrummet som du kan beställa, skriva ut eller läsa direkt på skärmen. Den ska inspirera oss lärare och vara ett underlag för kollegiala diskussioner om hur man kan undervisa utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Jag tycker att den på ett kortfattat men ändå innehållsrikt sätter fingret på det vi behöver fundera vidare på kring till exempel inkludering, det kapitel jag genast bläddrade fram och läste. Det gav mig lite igenkänningsfaktor och nya tankar och lust att prata med mina kollegor om hur vi verkligen ser eleverna som en resurs i arbetet med att öka inkludering. Vem, annan än dem, vet verkligen vad vi behöver lägga krut på?
Vidare fastnar jag för en 9 min film med Bengt Persson och Claes Nilholm om förändrad syn på specialpedagogik när skollagen och läroplanen ändrats. Jag hittar också massor av artiklar om formativ bedömning, alla är ganska korta och lätta att läsa och det krävs inte att jag läser forskarnas hela avhandlingar, om jag inte blir jätteintresserad och vill det, då hittar jag länkar till detta också. Alltså ett slags smörgåsbord för lärare och skolledare, att klicka runt och njuta av. Perfekt!
 
Kommunförbundet Skåne har översatt och sammanfattat några rapporter av internationella skolforskare. Du hittar en översikt här. Mycket användbara artiklar.
 
 
http://www.kfsk.se/download/18.11165b2c13cf48416de1b2/1377195405170/Forskning+i+korthet+2013+nr1.pdf
Helen Timperleys artikel om professionell utveckling på alla nivåer i skolan

 
http://www.kfsk.se/download/18.3b4cd78141c1e8a35b563a/1383221742966/Forskning+i+korthet+2013-3.pdf
OECD - om skolutveckling

 
 
Skolporten är också en användbar sida. Klicka på FOU, jag tycker särskilt mycket om att kunna läsa intervjuer med forskare om vad de har kommit fram till och vad de undrar. Rickard Östergren,  har nyss skrivit en avhandling om matematiksvårigheter. Han beskriver hur flera olika "sårbarheter" kan leda fram till matematiksvårigheter som man kanske kan kalla dyskalkyli och om hur man kan arbeta med dessa i skolan. Skolporten har tidigare gett ut en tidskrift 360 om skolforskning, men den har just bytt namn till Skolporten.
 
I fack- och ämnestidningar som Lärarnas nyheter, Origo, Pedagogiska magasinet och Skolvärlden brukar man också kunna läsa om aktuell och intressant forskning. Ett lätt sätt att hålla sig orienterad.
Det finns massor av intressanta bloggar också som man kan undersöka
 
Den som är intresserad av inkluderande undervisning ska absolut ladda ner boken Inkluderande undervisning - vad kan man lära av forskningen?
Den kan användas av lärare som studiematerial och underlag för samtal eller om man vill få lite nya tankar och idéer.
 
Hur kan man använda forskningsresultat i sitt klassrum och i sin undervisning?
Ett bra sätt är att läsa något avsnitt ur något av ovanstående, och utgå från de elever man har och det område man tänker arbeta med. Fundera på hur elevernas behov och förkunskaper ser ut och vad du vill att de ska lära sig. Därefter väljer du ut något från en bok eller artikel, kanske en metod för problemlösning eller ett sätt att låta eleverna skatta sina egna kunskaper. Prova och tänk igenom vad som hände och om det var något som blev annorlunda. Det som fungerar ska du naturligtvis fortsätta med.
 
 
Lycka till!

måndag 4 november 2013

Att följa lärande

Formativ bedömning stöter vi ofta på, nu har Dylan Wiliams bok Embedded formative assessment översatts till svenska. Den heter Att följa lärande och kommer från Studentlitteratur (2013).

Vem är Dylan Wiliam?
Han är en internationellt känd skolforskare och lärare som sedan många år tillbaka forskar kring formativ bedömning och lärares arbete med att bygga sin undervisning på analys av undervisningen och elevernas kunskaper.

Vad är formativ bedömning?
Formativ bedömning är den process som lärare och elever under lärandet använder för att känna igen och reagera på elevlärande för att förbättra lärandet. (s. 53)
Wiliam beskriver att formativ bedömning fungerar för att elever inte alltid lär sig det vi lär ut - en del lär sig mer, andra mindre, och en del helt annorlunda. Då måste vi lärare ta reda på hur elevernas lärande ser ut, göra det synligt som också Hattie talar mycket om. Formativ bedömning påverkar i två riktningar - elevernas lärande och lärarnas undervisning.
Bedömning är mest effektiv när den sker i anslutning till det pågående lärandet - minute by minute, day by day (s. 13).

Boken innehåller en mängd (minst 53 stycken) praktiska tekniker, konkreta sätt att arbeta med formativ bedömning i klassrummet, därför är den viktig att läsa om man vill komma igång och prova direkt.
Ibland tvekar man att införa nya saker, som till exempel öka den formativa bedömningen, för man vet inte riktigt hur man ska göra. Till dig säger Wiliam att den stora utmaningen för den som vill arbeta med bedömning för lärande är att våga låna tid från sig själv. Det tar tid att planera undervisning så att formativ bedömning kommer in som ett naturligt inslag. Det tar tid i undervisningen att arbeta med formativ bedömnning - men det tar inte tid från lärandet. Eleverna kommer successivt att bli säkrare och självständigare i sin lärandeprocess, det blir möjligt att gå snabbare fram med en större grupp och få tid över att särskilt uppmärksamma de lite långsammare eleverna (s. 13).
Forskningen om vad som kännetecknar de mest effektiva skolorna blir lite komisk:
  1. Gör er av med pojkarna. I hela världen överträffar flickorna pojkarna, även i tidigare mansdominerade områden som teknik och matematik. Ju fler flickor det finns i skolan, desto bättre går det.
  2. Bli en kyrklig privatskola. De har bättre resultat än alla andra skolor.
  3. Flytta skolan till ett lummigt förortsområde. Där visar sig elever prestera bäst, de får bäst stöd av hemmet och dessa skolor har mest pengaresurser.
Skämt åsido, detta är såklart inte lösningar, men den andra generationens forskning om effektivitet i skolan visar att de flesta skillnaderna mellan skolorna beror på skillnaden mellan de elever som går där. Skolverkets rapport "Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?" tar upp att från att ha haft en skola med små skillnader mellan olika skolors resultat (likvärdighet) har nu Sverige fått skolor med alltmer homogen elevsammansättning har nu skillnaderna blivit större mellan skolor. PISA (2007) kommer dock fram till att effekten av att gå på en viss skola bara är fyra gånger så liten som effekten av att gå i ett visst klassrum. För det är det läraren åstadkommer i sin undervisning som har absolut störst effekt för vad eleverna kommer att lära sig. Det har vi hört många gånger, men vad kan man göra om man vill utveckla sin undervisning?

Att följa lärande är uppdelad i de fem nyckelstrategierna i formativ bedömning:
  1. Att klargöra , delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg.
  2. Att åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter som visar att lärande har skett.
  3. Att ge feedback som för lärandet framåt.
  4. Att aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra.
  5. Att aktivera eleverna till att äga sitt eget lärande.
När du läser boken får du många tankar om vilken viktig roll du har som lärare, du kommer garanterat att tänka tillbaka på situationer där dina elever lärt sig mycket eller motsatt.
Några saker jag fastnade för när jag läste var:
  • Några lärare menar att de inte har tid att syssla med formativ bedömning, de lägger mycket tid och kraft på betygssättning och skriftliga omdömen (summativ bedömning). Fundera då på om det är effektivt för elevernas lärande. Säg att dina elever arbetar med att skriva ner svaret på någon fråga kring till exempel hur de förstår ett begrepp som fotosyntesen. Om eleverna lämnat klassrummet och inte riktigt förstått detta begrepp och du nu ska ge dem återkoppling på det de har skrivit, då har du framför dig ett antal timmar när du ska skriva i stort sett samma kommentar i allas böcker. Wiliam funderar nu på vad som skulle hänt om läraren redan när eleverna finns kvar i klassrummet skulle försöka få syn på deras uppfattningar, till exempel genom att be dem berätta för varandra i par och gå omkring och lyssna, eller rita upp en bild på sina små whiteboards och hålla upp. Utifrån det skulle läraren kunna utreda vissa missuppfattningar, ge eleverna nya chanser att lära sig.
    Om vi ser det ur detta perspektiv kan betygssättning anses som ett straff som lärare får för att inte ha lyckats ta reda på att de inte uppnådde det avsedda lärandet medan de hade eleverna framför sig. Får läraren klassen på spåret igen på en gång med klassen framför sig medan betydelsen av elevernas svar och lärarens frågor fortfarande kan förhandlas eller arbetar läraren med en elev i taget när de har gett sig iväg, och skriftligt? (s. 93)
  • Feedback måste generera tänkande, inte känslor.
    när elever får återkoppling på prov i form av poäng eller betyg blir det starka känslor, glädje, ilska eller tårar. Vilket slags feedback ger lust att arbeta vidare mot ökade kunskaper och förbättrade resultat?
    Så snart elever jämför sig med någon annan fokuseras deras mentala energi på att skydda sin egen känsla av välbefinnande snarare än på att lära sig något nytt. (s. 141)
  • Hemligheten med effektiv feedback är att det inte räcker med att säga vad som är fel. Effektiv feedback måste ge recept för framtida åtgärder (s. 134)Ordet feedback beskrivs i boken komma från ingenjörsvetenskapen. Norbert Wiener använde termen feedback första gången 1946 och i det tekniska sammanhanget är den viktiga faktorn i feedback att den bildar en del av en återkopplingsslinga. Rent praktiskt kan man beskriva feedback som användandet av en termostat  för att reglera temperatur i ett rum.
    Ange det önskade tillståndet - ställa in termostaten på önskat antal grader
    Mäta nuvarande temperatur (termometer)
    Jämför den nuvarande temperaturen med det önskade tillståndet (termostat)
    Få det nuvarande läget i linje med det önskade (uppvärmnings- eller nedkylningssystem)
    Enkelt?
  • Lärare ger ofta för mycket feedback, vi borde ge mindre men mer fokuserad feedback (s. 143)
Några av alla 53 teknikerna som jag blev nyfiken på att pröva:
"Tänkande tummar" och "Först till fem"
Eleverna i hela klassen visar läraren samtidigt hur väl de har förstått till exempel en genomgång genom att hålla sina tummar på olika sätt.
Uppåt - bra
Horisontellt - inte säker
Ner - fortfarande osäker
Ett annat sätt är att eleverna håller upp noll till fem fingrar utifrån hur säkra de känner sig.
"Bästa provet"
Genomför ett "vanligt prov", samla in och dela sedan ut till eleverna igen i grupper om fyra´elever. Förutom sina egna orättade prov får gruppen ett ej ifyllt prov. Nu ska de gemensamt ställa samman de bästa svar de kan. Inom gruppen kontrollerar eleverna sina svar, jämför dem med frågorna och diskuterar vilka svar som är bäst. Grupperna kan sedan dela med sig av sina bästa svar till övriga grupper. Sedan kan man ge ett summativt prov.

Elevernas uppfattningar är inte slumpmässiga tankar utan resultatet av olika sätt att förstå sina erfarenheter. Om lärare använder många olika sätt att få syn på elevers uppfattningar och undervisar utifrån detta mot målen kan läraren göra klassrummet till en mycket mer engagerande plats för eleverna ,där läraren kan göra en snabb och effektiv undervisningsanpassning för att gå alla elevers lärbehov tillmötes. när läraren väl vet var eleverna befinner sig i sitt lärande kan han ge feedback till eleverna om vad de ska göra härnäst. (s. 119)

När lärare försöker förändra mer än två eller tre saker i sin undervisning samtidigt är det typiska resultatet att deras undervisning försämras, och de går tillbaka till sitt gamla sätt att undervisa. Mitt råd är att varje lärare väljer en eller två av teknikerna i boken och prövar dem i klassen. Om de visar sig effektiva ska målet vara att tillämpa dem tills de sitter. Om de inte är effektiva kan läraren förändra dem eller pröva en annan teknik. Ingen av teknikerna passar för alla, men jag tror att alla lärare kan hitta något som fungerar för dem (s. 175).

Lycka till!