Goda råd - lucka 2

Som beskrevs igår kommer årets pedagogiska julkalender här på Höörs kommuns skolutvecklingsblogg att handla om de goda (allmänna) råd om undervisningen som vi fått från Skolverket, men som vi kanske inte riktigt upptäckt, eller i alla fall inte pratat igenom ordentligt.

Idag har jag fastnat för ett stycke i kapitlet om planering av undervisningen. Det är ett stycke att skriva en hel julkalender om:

Lärare bör vid planeringen av undervisningen tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven (s. 12).

• Hur tydliggör vi syftet?
• Hur planerar man så att alla delar av det centrala innehållet kommer med som en naturlig del?
• Hur ska jag lägga upp undervisningen så att syftet uppnås med hjälp av det centrala innehållet?

Men jag kör idag fast i de två sista raderna så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven...

Hur känns det? Som lärare är vi de personerna som kan just ge eleverna förutsättningar att utvecklas. Vårt sätt att bemöta våra elever, vårt sätt att bygga upp relationer, hur vi planerar vår undervisning, hur vi använder allt från läromedel till IKT påverkar elevernas förutsättningar att utvecklas. Vilka arbetsuppgifter, vilka genomgångar, vilka olika slags prov vi använder har stor påverkan. Hur vi engagerar eleverna i planeringen, om de får ha inflytande över innehåll eller arbetsformer påverkar.

Tänker vi tillräckligt mycket på vilka effekter vi kan ha? Eller gör vi ibland saker av vana och med känslan av att tidigare erfarenheter visat att just det sättet vi har valt fungerar?

En annan sak som slår mig när jag läser den valda meningen, särskilt de åtta sista orden är att uppdraget skärpts. Tidigare har det funnits stöd i styrdokument för att läraruppdraget främst handlat om att eleverna ska nå målen för godkänt (eller E...) men nu står det tydligt att eleverna ska utvecklas så långt som möjligt. Finns det några ribbor här? Dels när det gäller kunskapskrav men också när det gäller den personliga utvecklingen som särskilt beskrivs i del 1 och 2 av läroplanen.

I skollagens tredje kapitel står
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Jag tänker  på John Hatties stora forskning med faktorer som påverkar elevers resultat. I en bok som kom från Skolverket för några veckor sedan Forskning för klassrummet tas upp att det inte finns några enkla lösningar på de utmaningar som finns i skolan eller några speciella metoder som har effekt för alla elever i alla klassrum. Hatties syfte var inte att rada upp en massa faktorer, eller att skolor skulle välja ut några som hade höga siffror och jobba "på recept" med. Nej, syftet var att beskriva vad som påverkar elevers studieresultat och utmana till att ta ett nytt grepp om undervisning, få syn på lärandet i det som sker i klassrummen.
En sak han kom in på och som har stor betydelse har med dagens goda (allmänna) råd att göra handlar om förväntningars betydelse för elevers resultat.

Många undersökningar har visat att lärares, elevers egna och föräldrars förväntningar på elevers resultat har mycket stor betydelse för resultaten, ett exempel är undervisning i nivågrupper, något Skolverket pekar ut som en viktig förklaring till de sjunkande resultaten i sin översikt Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? (2009). Just förväntningarna  på eleverna i de olika grupperna bidrar till så kallade inlåsningseffekter och varken starka eller svaga elever gynnas av nivågrupperingar under längre tid. Dessutom påverkas likvärdigheten starkt negativt av nivågrupperingar.

I kommentardelen i det allmänna rådet till detta stycke beskrivs att skolans uppgift är att skapa förutsättningar för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt enligt de nationella målen. Det beskrivs som naturligt att kursplanerna är utgångspunkt för planeringen av undervisningen. Vid planeringen behöver läraren utgå från kursplanens syfte och de förmågor som anges där, det centrala innehållet samt kunskapskraven i ämnena.

För att främja elevernas kunskapsutveckling ska undervisningen enligt läroplanen ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (s. 14).

Lärare behöver vid planeringen ta ställning till hur elevernas kunskaper ska utvärderas, vilka bedömningsformer som ska användas och när olika bedömningstillfällen är lämpliga att genomföras. En förutsättning för detta är att läraren har identifierat vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet. genom att göra eleverna delaktiga i detta arbete kan de utveckla ett allt större ansvar för sina studier. eleverna utvecklar även en förtrogenhet med vad som kommer att bedömas och bedömningstillfällena blir därigenom avdramatiserade, vilket tillsammans med en aktiv återkoppling från läraren är gynnsamt för elevernas lärande.

Solklart? Men inte så lätt...

1. Planera vilka förmågor som ska utvecklas, vilka kunskapskrav som ni ska arbeta mot, vilket centralt innehåll som passar bra som arbetsmaterial, och vilka arbetsformer och arbetssätt som ni tänker fungerar bäst.
2. Ta reda på och utgå från elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.
3. Planera vilka bedömningsformer som ska användas och när det ska ske.
4. Kommunicera detta till eleverna och gör dem delaktiga.

Utöver detta så ska vi som lärare ständigt ha ett öga på de övergripande målen i läroplanens kapitel 1 och 2, vilka normer, attityder och förhållningssätt eleverna ska utveckla. Det ska påverka lärares val av arbetssätt och arbetsformer.

Är det någon som likt mig börjar få lite hjärtklappning och svett på ryggen? Det är ett maffigt uppdrag att vara lärare.

Enligt läroplanen ska läraren samverka med andra lärare för att nå de nationella målen. Undervisningen ska organiseras och genomföras så att eleverna får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Detta förutsätter att rektorn ger möjlighet för lärare att, enskilt och tillsammans med andra lärare, kontinuerligt planera, följa upp och anpassa undervisningen så att den i så stor utsträckning som möjligt gynnar varje elevs kunskapsutveckling (s. 15)

Vad har ni för möjligheter i tid och rum att prata om eleverna, dela tankar om planering och genomförande av undervisningen och tillsammans anpassa längs vägen så att eleverna når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling?