Tummen ner! Om de nya betygen

En mycket intressant artikel i Pedagogiska magasinet handlar om betyg  
Ej godkänt! Tummen ner för nya betygen

Det nya betygssystemet implementerades större än nånsin av Skolverket. Ändå upplever elever, föräldrar och lärare det som byråkratiskt och svårförståeligt. 




Om vi vill att undervisning och bedömning ska hänga ihop måste vi se till att alla bedömningar blir bättre. Då finns det ingen annan väg att gå än att satsa på lärarna och kollegial samverkan inom och mellan skolor.



Läs artikeln och diskutera!


Hur kan vi göra betygssättningen mer likvärdig?
Försök hamna här i lärgrupperna!
Bedömningarna bra-bättre-bäst, hur tydligt kan vi få det för eleverna? När går det?



– Kunskap och lärande är komplexa processer. Det är inte så lätt att formulera i kriterier. Risken med den tydlighet man vill åstadkomma med fler kriterier är att det blir förenklat. Vi kanske måste stå ut med att kunskap inte går att definiera exakt.

Lärgrupp om betyg och bedömning

Fem lärare åk 7-9 på Sätoftaskolan undervisar i helt olika ämnen, men de är nu en lärgrupp om betyg och bedömning. De planerar att använda Skolverkets moduler men eftersom de ännu inte kommit (kommer 15 oktober 2014 och presenteras på Skolverkets hemsida) för åk 7-9 startar de med att plocka godbitar från Svedalas Kvutis.

De har börjat sitt arbete med att diskutera syftet med lärgrupper och hur kollegialt lärande kan ske i en cykel (Helen Timperley). Tillsammans har de valt ut lämpliga områden att fördjupa sig inom i Kvutis, som alltså är en webbsida som Svedalas kommun har för sina lärare, där har de lärmoduler och engagerande inlägg om allt som berör bedömning för lärande.

Lärgruppen kommer att prova modulerna:

• Aktivera eleven som ägare till sin egen lärprocess, den finns här Gruppen ska se en film tillsammans och diskutera    14 oktober 2014
• Skapa aktiviteter som synliggör lärande, den finns här.    18 november 2014

Detta är två av de fem grundläggande strategierna för bedömning för lärande som beskrivs av Balan och Jönsson i den rykande färska kunskapsöversikten Bedömning för lärande - en vägledning utifrån aktuell forskning från Kommunförbundet Skåne.

Lärgruppen (Catarina, Carolina, Kristina, Ana, Örjan) hälsar till bloggens läsare att de har en positiv stämning med härlig förväntan inför kommande lärgrupper!

 

 

Goda råd - lucka 19

Idag kommer vi till sista punkten under avsnittet kunskapsbedömning och betygssättning, här har lärare och rektorer fått varsin mening.

Lärare bör samråda med rektorn och andra berörda lärare inför beslut om att, vid särskilda skäl, bortse från enstaka delar av kunskapskraven för en elev.

Rektorn bör vid beslut om att bortse från enstaka delar av kunskapskraven för en elev, försäkra sig om att eleven ges så goda förutsättningar som möjligt och utveckla sina kunskaper i dessa delar (s. 22).

Bakgrunden finns i Skollagen 10 kap 21§
Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20§§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

Detta leder varje år till stora diskussioner på skolorna.

• Vad räknas som särskilda skäl? Vilka funktionsnedsättningar kan komma ifråga?
• Hur mycket kan räknas som "enstaka delar" av kunskapskrav?
• Vad innebär det att det är ett "direkt hinder"?

I kommentarerna tas upp att trots att kunskapskraven är utformade så att de inte ska försvåra för elever med olika funktionsnedsättningar att uppfylla dem, så går det inte att undvika helt. Därför finns möjligheten för lärare att bortse från delar av kunskapskraven. Funktionsnedsättningen får inte vara tillfällig och den måste inte vara diagnosticerad.

På grund av att funktionsnedsättningar kan se så olika ut går det inte att exakt definiera i vilka fall bestämmelsen är lämplig att använda eller vad enstaka delar av kunskapskraven innebär. Detta är något som måste diskuteras och avgöras lokalt, från situation till situation (s. 29).

Något som särskilt kryddat diskussionerna kring denna så kallade PYS-paragraf är att riktlinjerna kring nationella prov inte gett möjligheter att kompensera provgenomförande för till exempel dyslektiker (upplästa texter), här har provsituationerna lett till att många elever med grava läs- och skrivproblem känt sig värdelösa och misslyckade, för att de inte fått samma stöd som de i vanliga fall har rätt till. Ska man tolka detta som att en elev med dyslexi (stora problem med avkodning) aldrig kan få betyget E i svenska och en del andra ämnen på grund av dessa svårigheter att läsa och förstå texter, just för att själva läsningen inte fungerar på vanligt sätt?

Några viktiga nedslag i bestämmelsen
Läraren får bortse... Inget säger att det måste ske, det är upp till läraren (och rektor) att avgöra när  de ska använda bestämmelsen.
Några kollegor var och lyssnade på Roger Persson från Skolverket tidigare i år när han berättade om undantagsbestämmelsen och då diskuterades hur man ska tolka enstaka delar av kunskapskrav. Det kan vara delar av kunskapskrav eller till exempel ett av fyra kunskapskrav, inte flera, men han tog upp hur svårt det är att avgöra. Något som också är viktigt att tänka på är att detta inte bara gäller den lägsta nivån (E-nivå) av kunskapskraven utan även för högre betyg.

På en sida hos Skolverket finns det frågor och svar och där kommer frågan om undantagsbestämmelsen upp.
Exempel på funktionsnedsättningar kan vara när elever med Aspergers syndrom kan ha svårt för att samarbeta med andra vid arbete med olika uppgifter, inte vågar prata i grupp eller har svårt att komma ihåg. Elever med synskador kan ha svårt att göra avläsningar och mätningar, beskriva bilder eller orientera sig i okända marker.
För en elev med språkstörning kan det vara svårt att berätta eller genomföra andra uppgifter muntligt. Det kan även finnas svårigheter att delta aktivt i samtal och diskussioner och att redovisa ett arbete muntligt.

Ett direkt hinder innebär att det ska vara omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett i vilka former och i vilken omfattning det särskilda stödet ges. Om elevens svårigheter kan avhjälpas genom särskilt stöd är undantagsbestämmelsen alltså inte tillämplig. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg.

Slutligen är det viktigt att undantagsbestämmelsen bara gäller betygssättning, det är inte meningen att eleven inte ska få undervisning, tvärtom så är det viktigt att eleven fortsätter sitt lärande och sin utveckling, även om det är "omöjligt" (världens hemskaste ord) att uppnå vissa kunskapskrav.

Det är ett komplext, krävande arbete för lärare, att tolka, avgöra och använda undantagsbestämmelsen - så mycket större anledning att hjälpas åt!

Goda råd - lucka 18

Med bara en vecka kvar till jul närmar vi oss de sista avsnitten i de allmänna råden, bland punkterna under kunskapsbedömning och betygssättning finns en som handlar om de nationella proven.

Lärare bör som stöd för bedömningen av elevernas kunskaper jämföra resultaten på de nationella ämnesproven med den egna dokumentationen och analysera skillnader och likheter i resultaten (s. 22)

Nationella ämnesprov

årskurs 3

årskurs 6

årskurs 9

I anvisningarna till de nationella proven på Skolverkets hemsida hittar jag följande:

De nationella proven är en del av bedömningen och ett stöd för betygssättningen men läraren ska använda allt tillgängligt underlag för att bedöma om en elev har uppfyllt kunskapskraven vid betygssättning. Det nationella provet är framför allt ett stöd för läraren, så att betygssättningen ska bli likvärdig över hela landet. Det står inte i några lagar eller regler hur stor betydelse provets resultat har för betyget. Läraren ska sätta betyg utifrån all tillgänglig information om elevens kunskaper i relation till kunskapskraven. Provresultatet utgör en viktig del av den informationen men är inte det enda underlaget för betygssättningen. Lärarens övriga underlag om elevens kunskaper bör därför vara så rikt som möjligt. Om undervisningen som eleverna har fått före provet tagit upp andra saker än det som provet tar upp är det förstås viktigt att detta tas i beaktande vid betygssättningen.

De nationella proven uppfattas av lärare som mycket omfattande, de tar mycket tid att genomföra och de ger eleverna många möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt, enskilt, skriftligt, muntligt, i grupp och utifrån många förmågor. Det finns många problem som måste lösas, kring anpassningar för att kompensera elevers svårigheter men fortfarande mäta rätt saker, kring den tid som går åt för planering och kring genomförande och rättning och analys av proven.

Senaste åren har det varit stora svarta rubriker kring rättningen av nationella prov, lärare rättar "för generöst" trots rättningsanvisningar och stora mängder prov har "omrättats". Det upplevs som tufft, först innebär det en stor arbetsbelastning, sedan får man underkänt :(
I kommentaren till rådet finns ett intressant avsnitt som förklarar att allt i ett ämne inte prövas eftersom de skulle bli för omfattande då, de är tänkta att "pröva allt över några år", något som är intressant eftersom det inte är samma elever som genomför dem varje år. Detta är ju ett tecken på att de ska skicka signaler till lärare och skolor om hur deras undervisning fungerar, snarare än att användas för att bedöma enskilda elever.
Vidare handlar det om hur överensstämmelsen mellan betyg och resultat på nationella prov ser ut, även detta har ju gett rubriker, när skolor sätter betydligt högre betyg än vad resultaten på de nationella proven visar. Återigen, i de allmänna råden står att det inte finns någon fastställd relation mellan provresultat och betyg, men om det skiljer alltför mycket och det sker ständigt (systematiskt) så bör man se över betygssättningen.
Det tas också upp att det är viktigt att rektorer ser till att lärarna diskuterar betygssättning utifrån kunskapskraven i de olika ämnena, både inom skolan och mellan skolor i en kommun.
Huvudmannen har ett särskilt ansvar för att bedömning och betygssättning sker på ett likvärdigt sätt.

Det som står i de allmänna råden är alltså att vi ska använda informationen vi får om elevernas kunskaper i de nationella ämnesproven tillsammans med all annan information som vi har i vår bedömning och betygssättning.

Goda råd - lucka 16

Ett sätt att summera terminen sker idag, just nu klockan 8.00 ska terminsbetygen vara satta på min skola, på några skolor i kommunen vet jag att de sattes i fredags eller igår kväll. Det som står i de goda (allmänna) råden om betygssättning är att läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt ska utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, redovisa detta för eleven, hemmen och rektorn. Enligt skolförordningen ska läraren vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper.

I läroplanen och kursplanerna finns det kunskapskrav beskrivna för årskurs 3, 6 och 9. I alla andra årskurser måste lärare göra en bedömning av vilken kunskapsnivå som det är rimligt att begära av eleven i tidigare årskurser i förhållande till vad kunskapskraven anger. Man liksom sneglar uppåt och "stakar ut" olika hållpunkter. Det är inte alltid så lätt, men ändå något lärare ständigt gör.

I rådet finns ett antal punkter under kunskapsbedömning och betygssättning och idag vill jag fokusera på följande:
Lärare bör kontinuerligt analysera de kunskaper som eleven visar utifrån vad som behandlats i undervisningen, för att kunna göra helhetsbedömningar av kunskaperna och jämföra dessa med kunskapskraven (s. 22).
I kommentarerna finns ett uppslag som i mitt exemplar är både gult, grönt och rosa.

Här står väldigt tydligt uttryckt att utvärderingarna av elevernas kunskaper ska vara allsidiga, att lärare måste ge eleverna möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt, att bara med flera olika underlag kan man få en bred och nyanserad bild av elevernas kunskaper. Det står uttryckligen att det inte är tillräckligt att bara använda sig av skriftliga bedömningsformer (det gröna).

Hur ser det då ut i verkligheten? Vi träffar våra elever många, många timmar, vi ser dem kämpa med  läsning, texter och uppgifter, vi ser "när Liljeholmens går upp" för eleverna. Vi hör deras frågor och förklaringar både till oss och kompisarna. Hur bra är vi på att fånga upp det där?

Detta är ett utvecklingsområde! Vi måste bli bättre på att ta med det vi ser och hör i undervisningen i våra bedömningar och betyg, det måste inte vara proven som avgör, som det alltför ofta är, kanske särskilt i de senare årskurserna.

De senare åren i Sverige har inneburit tidigare betyg, signaler till eleverna om var de befinner sig i förhållande till kunskapskraven, men alla är inte odelat positiva till betyg.

Dylan Wiliam skriver i Att följa lärande (2013) om betyg att de faktiskt försämrar elevernas prestationer. Så fort elever får betyg slutar lärandet. Sätt därför aldrig betyg på elever medan de fortfarande håller på att lära sig. Därför borde elever få betyg så sällan som möjligt. På högstadiet kan det finnas fog för betyg en gång om året, men på lägre stadier verkar det helt obefogat att använda betyg. Föräldrar vill ofta ha betyg för att de vill veta hur barnen klarar sig i skolan och för att de tror att det är enda sättet att få reda på det.

Vi behöver system för bedömning i klassrummet som huvudsakligen har utformats för att stödja lärande och informerar på en nivå som lärare, elever och föräldrar kan använda för att avgöra var eleverna befinner sig i sitt lärande. Sådan detaljerad information kan alltid sammanställas för summativ rapportering. Det är emellertid inte möjligt att gå andra vägen: från sammanställning av prestationsrapporter till lärandebehov (s. 137).

Svenske skolforskaren Christian Lundahl (ganska kritisk till betyg) beskriver i sin bok Bedömning för lärande (2011) att de nordiska länderna de senaste decennierna reformerat sina betygssystem till att bli mer målrelaterade, tidigare var det ett relativt betygssystem. Finland är ett undantag, landets betygssystem har inte förändrats nämnvärt på över hundra år (det var målrelaterat redan då). I Danmark och Sverige utformas målrelaterade betyg efter ECTS-skalan (European Credit Transfer and Accumulation System) som är ett system för överföring av studiemeriter med sikte på högskolestudier.
I Danmark, Sverige och Norge bestämmer staten när betygen ska ges. Så är det inte i Finland och på Island. I Finland kan lärarna eller skolorna själva bestämma när de första betygen ska delas ut, dock senast i årskurs 8. På Island är det helt valfritt i vilken årskurs betyg börjar sättas, där finns heller ingen föreskriven betygsskala.För att motverka subjektiv bedömning och främja enhetlighet har Danmark, Finland och Norge haft ett system med avslutande examensprov medan man i Sverige har haft det för världen relativt ovanliga systemet med standardprov, nationella prov. I Danmark påbörjades 2007 ett försök med nationella prov och i Norge infördes sådana prov 2004. Syftet med dessa är inte som i Sverige att direkt påverka lärares betygssättning, utan ge läraren information om elevernas styrkor och svagheter.

Jag kan verkligen rekommendera Lundahls bok till dig som är intresserad av att läsa mer om betyg, den innehåller också massor av tips om man vill lära sig mer om formativ undervisning och bedömning.

Bedömning och betyg

Idag måndag sitter det några lärare i Höör och funderar tillsammans på bedömning och betyg. Det är inte första gången de funderar på detta, säkert inte heller sista...

På 15 minuter ska jag nu försöka ge lite bakgrund och inspiration till detta arbete.

Varför är vi i skolan?
- För att vi tycker om barn och ungdomar
- För att vi är intresserade och engagerade i deras lärande
 
Vårt arbete handlar om att
1 planera undervisningssituationer som leder till lärande
2 genomföra undervisning (puh)
3 bedöma och sätta betyg
4 följa upp undervisning
5 dokumentera  
Skolverkets allmänna råd om undervisningen
 
Ingen av dessa punkter går att skilja från de andra. Om jag ska bedöma eller sätta betyg måste jag ha  det i tankarna när jag planerar och genomför min undervisning.
 
I några år har vi talat mycket om BFL Bedömning för lärande, Lärande bedömning och formativ bedömning i skolans värld.

 

Även den gode Hattie har hittat många skäl till att arbeta med formativ bedömning.

En del sätter detta i motsats till summativ bedömning och betyg men jag undrar om det måste vara så? Vad är likheter och skillnader mellan de omdömen vi gör och har gjort ganska länge och betyg?

Saxat från våra styrdokument
Omdömen
Eleven och elevens vårdnadshavare ska fortlöpande informeras om elevens utveckling. Lärare, eleven och elevens vårdnadshavare ska minst en gång varje termin ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen.
 
Läraren bör utforma omdömena i den skriftliga individuella utvecklingsplanen så att eleven och vårdnadshavaren får tydlig information om elevens kunskaper och kunskapsutveckling i förhållande till läroplanen samt så att det tydligt framgår om eleven riskerar att inte nå upp till de kunskapskrav som minst ska ha uppnåtts i slutet av det tredje, sjätte och nionde skolåret i grundskolan.
Allmänna råd om utvecklingssamtalet

Detta gör vi

När vi markerar elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven är det en summativ bedömning, men vi gör den formativ genom att fylla i rutan utvecklingsmöjligheter.

Betyg
 

15 § Betyg ska sättas i grundskolans ämnen. Skollagen

16 § Betyg ska sättas
1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats,
2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och
3. när ett ämne har avslutats.

17 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet.

 

20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

22 § I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet.

 

Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper.

Det är viktigt att elevernas kunskapsutveckling analyseras kontinuerligt under hela skoltiden och inte endast vid något enstaka tillfälle, till exempel inför utvecklingssamtal eller betygssättning.

Den kunskap man som lärare får genom att regelbundet följa upp elevernas kunskaper under ett arbetsområde eller en avgränsad arbetsperiod är en förutsättning för att aktivt kunna stödja eleverna i deras lärande. Genom att samtala om styrkor och svagheter och ge återkoppling och vägledning kring vad eleverna behöver utveckla vidare och hur man tillsammans ska ta sig dit skapas goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling.

En sådan bedömarpraktik ger även läraren återkoppling på hur den egna undervisningen fungerar och vad han eller hon behöver ändra på eller utveckla för att nå bättre resultat. Den ger även förutsättningar för att informera om elevernas kunskapsutveckling i samband med utvecklingssamtal och skriftliga omdömen.

Utvärderingen av elevernas kunskaper ska vara allsidig. Det innebär att man som lärare behöver ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt.

När läraren analyserar elevernas kunskaper måste hon eller han använda sig av olika underlag som tillsammans ger en bred och nyanserad bild av elevernas kunskaper. Det är därför inte tillräckligt att endast använda sig av skriftliga bedömningsformer.

För att kunna göra adekvata bedömningar behöver lärare ha tillgång till ändamålsenliga bedömningsformer. Det finns många fördelar med att utveckla detta tillsammans på skolan. På så sätt utnyttjas allas kompetenser och det skapar en gemensam förståelse kring vilka bedömningsformer som är lämpliga att använda i olika åldrar, ämnen och sammanhang. De former som används behöver ständigt prövas och förbättras för att bli så användarvänliga och ändamålsenliga som möjligt.

Lgr11 och Allmänna råd om undervisningen

 Det finns massor av intressanta frågor och svar på Skolverkets webb. Kolla!
Hur många procent innebär till övervägande del för betygen B och D? 
Får jag som lärare låta eleverna göra ”omprov” tills de når ett godkänt betyg?

Hur ska skolan hantera betygssättning i ett ämne som inte läses under en termin?

Kan en elev ha "rester" från årskurs 7 eller 8, alltså delar av kunskapskraven som eleven inte klarat av och därför inte få ett godkänt betyg i nian?

 Kan vi som lärare sätta betyg på enskilda prov, redovisningar, laborationer eller projektuppgifter?

Hur ska man göra med terminsbetygen, är det meningen att vi på skolan ska göra egna kunskapskrav för årskurs 7 och 8?

Vad händer med blockbetyg i NO och SO i och med de nya bestämmelserna 2011?

Kan en elev nå ett betyg A redan i årskurs 7 i grundskolan?

Hur ska man tolka begreppen i kunskapskraven?

Vad menas med funktionsnedsättning och vem bestämmer vad som är en funktionsnedsättning?
 

Summativ + formativ bedömning = sant

Skolverket gör en del bra saker, bland annat finns det en bok som heter Kunskapsbedömning i skolan (klicka på boken) som på ett konkret sätt tar upp just detta och som klargör hur summativ och formativ bedömning kan samverka för att stimulera elevernas lärande. Det var ju det vi var så intresserade av, eller hur?



Bedömningar hänger nära samman med undervisning och syftar till att kartlägga och värdera elevers kunskaper, till att ge återkoppling för fortsatt lärande, till att synliggöra praktiska kunskaper samt till att utvärdera undervisning.

Vid betygssättning och vid exempelvis skriftliga omdömen sker bedömningen i relation till kunskapskraven.

Kursplaner i Lgr11 - styrdokument för undervisning och bedömning
Syfte
I varje ämne beskrivs här ett antal förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla i undervisningen. Förmågorna uttrycks som långsiktiga mål som gäller alla årskurser. Det sätts ingen begränsning för elevernas kunskapsutveckling och det är inte förmågor som uppnås en gång för alla. Dessa förmågor beskrivs vidare i kunskapskraven och det är dem vi ska bedöma!
Centralt innehåll
Vad som ska behandlas i undervisningen.
Kunskapskrav beskriver vad som krävs av eleverna för att uppnå godtagbara kunskaper i årskurs 3 och för olika betyg i årskurs 6 och 9.

Värdeord
I kunskapkraven beskrivs elevens visade förmågor i tre nivåer: E, C och A-nivå och texten är till stora delar densamma.


Jag visar med ett exempel, jag har sorterat upp kunskapskraven i matematik utifrån förmågor. Tänker att vi kan använda detta som bedömningsmatris för eleverna.

Värdeorden - det som skiljer sig åt mellan de olika nivåerna i kunskapskraven.

Vi har fått viss vägledning i Skolverkets serie Kommentarmaterial till kunskapskraven men vilka andra sätt finns att göra det tydligt för elever och lärare så att det kan bli en likvärdig bedömning? Elevexempel? Matriser? Bedömningsanvisningar som på nationella prov?

Du är inte nybörjare!

Du är en van bedömare!

Använd dina kunskaper, din erfarenhet, tänk att din bedömning ska stärka elevens lärande -så kommer du långt!

 

Diskussionsfrågor 

Kompetensdag 2012-10-29   

Åk.1-3

·         Dela med er av exempel på formativ bedömning och hur ni arbetar med det.

·         Delge varandra vilket/vilka stödmaterial ni använder i svenska och matematik.

·         Diskutera hur ni arbetar med symbolerna i InfoMentor

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med familjewebben

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med matriser.

Åk. 4-9

·         Hur tolka värdeorden i betygskriterierna E C A?

·         Eventuella svårigheter att sätta betygen F D B.

·         Dela med er av era erfarenheter av att arbeta med matriser.

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med familjewebben

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med matriser.

Välj någon i gruppen som antecknar i punktform vad ni kommit fram till. Särskilt viktigt att skriva ner ev. frågeställningar som ni tycker kräver vidare diskussioner. Använd baksidan!

Sedan tar vi höstlov!