Learning study

"Saxat" från kommunens matteblogg:
En av höjdpunkterna under matematikbiennetten i Malmö var för mig (Christel) det sista passet. Lagom trött och "full i skallen" landade jag för en föreläsning om Learning study i matematik med Anna Wernberg. På lunchen hade jag pratat med en gammal bekant, matematikutvecklare Andreas som arbetat med projektet tillsammans med Anna. Andreas var mycket entusiastisk och jag har mycket tankar kring att vi skulle kunna prova Learning study i Höör, så nu hade jag ögon och öron fullt öppna.

Anna inledde med att väcka tankar kring vad det är som gör att barn lär och vad det är som gör att en del inte lär. Hon beskrev teorin bakom Learning study och hur det hör ihop och skiljer sig från Lesson study. Teorin hon lutar sig mot i sitt forskningsprojekt kring Learning study heter variationsteorin och den beskrivs ingående i hennes avhandling. Kort sagt är det en teori för att utveckla lärande och den bygger på fenomenografin. Man väljer ut något, förklarar det utifrån sammanhanget, skiljer det från kontexten. Även om man fokuserar på något (placerar det i förgrunden) så finns det andra saker samtidigt i medvetandet. Variationsteorin handlar om att bara det som varierar (förändras) uppmärksammas. Vi urskiljer inte likheter utan skillnader, vi beskriver tre olika stora trianglar i förhållande till varandra. Nya idéer måste ställas i relation till gamla. Ny undervisning måste jämföras med äldre, någon ny aspekt måste bli den som varieras och så utvärderas resultatet.

Anna lyfte modern skolforskning kring resultat (Hattie) och påminde om att medias bild av vad som påverkar resultat skiljer sig markant från forskningens resultat. I media handlar rubrikerna om lärartäthet och resurser, brist på individualisering men forskningsresultaten är tydliga, det viktiga är det som händer inne i klassrummen, didaktiken, relationen mellan lärare och elever och lärarens undervisning. Undervisning handlar om att veta vad eleverna kan och inte kan och att hjälpa dem vidare.

Lesson study kommer från Japan. Där betraktas lärare aldrig som färdigutbildade, direkt efter lärarutbildningen fortsätter man i en naturlig kompetensutveckling och utvecklar sin undervisning i så kallade lesson study (Jugyou kenkyuu). Fokus är på att förbättra undervisningen direkt i klassrummet, lärarna på en skola planerar lektioner tillsammans och för diskussioner med fokus på elevers tänkande och förståelse. I Annas avhandling beskrivs en liten bergsby där skolan har 20 elever och lärarna använder sig av lesson study, "för annars vore de inte lärare". Kort sagt handlar lesson study mer om hur man kan utveckla elevernas lärande än om metoder.

Learning study är en metod för forskning och en modell för lärarfortbildning, det är lärandet, inte lektionen som är det viktiga. Lärandeforskaren Ference Marton upptäckte Lesson study i Hong Kong och vidareutvecklade den till Learning study, skillnaden är att man utgår från en teori om lärande.

En grupp lärare 3-5 st väljer att samarbeta i en Learning study. De väljer ut något mement elever ofta har svårt att förstå, de väljer ett lärandeobjekt. De gör en kartläggning, med hjälp av tester eller intervjuer undersöker de vad eleverna kan. De planerar en lektion tillsammans, en av dem genomför lektionen och den videofilmas. Alla tittar på den tillsammans och analyserar den.
Vad lärde sig eleverna?
Vad lärde de sig inte?
Vad ska vi göra annorlunda för att de ska lära sig det vi planerade?
Vad är det vi inte har hittat att visa i lektionen?

En reviderad planering tas fram och lektionen upprepas, analyseras på nytt.

Jag blir väldigt nyfiken på detta och hoppas att vi ska kunna hitta former för någon form av Learning study i Höör, hör av dig om du också vill prova!


Skolverket har uppmärksammat Anna Wernberg och hennes avhandling, läs här och ladda ner avhandlingen och läs mer.
Hon har också skrivit ett kapitel i boken Lärande i skolan

Kommentarmaterial och ämnesfilmer

På Skolverkets hemsida finns nu kommentarmaterial i tolv ämnen att ladda ner. Vi kommer att få tryckta häften men inte varsitt, så använd pdf-filerna direkt. Upplägget på kursplanerna presenteras och man går igenom det som är förändrat jämfört med Lpo94. Sedan görs en  grundlig genomgång och utveckling av syftet med ämnet, det centrala innehållet och kunskapskraven. Kommentarmaterialet avslutas med en genomgång av de värdeord som finns i kunskapskraven. Tydligt och bra? Läs själv och avgör! Alla ämnen kommer efter hand att få kommentarmaterial publicerade på Skolverkets hemsida. De tipsar om att lärare i grundsärskolan också bör läsa kommentarmaterialen som en fördjupning och bakgrund till kursplanernas olika ämnen, ett eget stödmaterial kommer under vårterminen.

För alla oss som gillar bio finns det nu också ämnesfilmer i alla ämnen utom slöjd och teknik (kommer även där inom kort) på Skolverkets hemsida. När jag försöker titta från min lärardator dyker det upp en felruta, jag har felanmält detta till IT-enheten och hoppas de har fixat det så att vi kommer in nu.

Lärande bedömning, kamratbedömning

"Saxat" från kommunens matteblogg:
Andreia Balan höll i ett föredrag på matematikbiennetten i Malmö och väckte frågor kring feedback, kamratbedömning och bedömningsmatriser. Hon arbetar med ett forskningsprojekt på en gymnasieskola i Helsingborg kring bedömningsfrågor. Andreia är forskarstuderande och har bland annat en master i matematikdidaktik. Hon började med en genomgång av forskaren John Hatties resultat där vi fick prova på att gissa vilka faktorer som har högst effekt på elevernas resultat, kolla detta i hennes presentation. Bilderna nedan kommer från den.

En av de mest positivt påverkande faktorerna är formativ bedömning. Bedömning för lärande delas in i följande två former:

Summativ bedömning handlar om att kontrollera vad eleverna har lärt sig, vad eleverna har uppnått.

Formativ bedömning har syftet att ge information till läraren och stötta elevernas lärande. En bedömning av gapet mellan var i sin kunskapsutveckling eleven befinner sig och vad hon eller han ska uppnå.

Andreia ställer frågan varför så lite har hänt i klassrummen, nu när vi vet så mycket om vad som är positivt för utvecklingen av kunskaper och resultat från skolforskningen? Hennes forskningsprojekt handlar om hur de nya forskningsresultaten implementeras i undervisningen, särskilt då kamrat, sambedömning och feedback, systematisk användning av bedömningsmatriser och integation av problemlösning i undervisning.

Andreia gav mycket konkreta exempel på hur man kan arbeta med problemlösning i klassrummet. Man behöver uppgifter av god kvalitet och enkla bedömningsmatriser. Bra uppgifter kan man hitta överallt!

• Gamla nationella prov, kolla B2:or!
• Rika problem, läs mer här
• Kängurutävlingen

Eleverna kan arbeta med uppgifter två och två i parprov. De väljer ut någon och redovisar för resten av klassen, får feedback av kamrater och lärare utifrån matrisen.


Resulaten av forskningsstudien var mycket positiva!





Eleverna tyckte att matte hade blivit roligare, mer meningsfullt och att det blev mer varierande undervisning.
Med både formativ bedömning, kamratbedömning och matriser får vi extremt goda resultat!

Tänkbara hinder för formativ bedömning kan vara att bedömning tar tid, att konkurrenssituationen mellan elever kan skapa problem vid t ex parprov och att det tar tid att tänka annorlunda. Det som gör det viktigt att komma igång med formativ bedömning är att det bara är så vi kan bedöma alla förmågorna som beskrivs i Lgr 11. Den formativa bedömningen stöttar de lågpresterande lika mycket om inte mer än de högpresterande. Alla kunskapsformer är kopplade, det beskrivs bland annat i Blooms taxonomi Andreia Balans avhandling är inte färdig, jag håller utkik och tipsar er om när den kommer. /Christel

Lista över aktuella utbildningar inför höstens lärarlyft i Höör

Hög tid att planera för höstens fortbildningsinsatser, vi har plockat ut kurser ur Skolverkets listor som kan vara aktuella för vår kommun. Om något känns aktuellt, prata med rektor som tillsammans med huvudmannen anmäler respektive lärare till utbildningsanordnaren.

Fristående kurser, anmälan 15 april men efteranmälan kan komma ifråga:

Grönmarkerade kurser kan vara intressant för vår kommun.

/Christel och Jan

Malmö högskola

Kurs	Övrig information
Bild för lärare, årskurs F-6, 30 hp (nivå 1-30 hp)	1-30 högskolepoäng Årskurs F-6 Campus/Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Engelska för lärare, årskurs F-3, 15 hp (nivå 1-15 hp)	1-15 högskolepoäng Årskurs F-3 Campus/Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Engelska för lärare, årskurs 4-6, 30 hp (nivå 1-30 hp)	1-30 högskolepoäng Årskurs 4-6 Campus/Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Fysik för lärare, årskurs 7-9, 45 hp (nivå 1-45 hp)	1-45 högskolepoäng Årskurs 7-9 Campus/Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Idrott för lärare, årskurs F-6, 30 hp (nivå 1-30 hp)	1-30 högskolepoäng Årskurs F-6 Campus/Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Matematik för lärare, årskurs F-3, 30 hp (nivå 1-30 hp)	1-30 högskolepoäng Årskurs F-3 Campus/Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Matematik för lärare, årskurs 4-6, 30 hp (nivå 1-30 hp)	1-30 högskolepoäng Årskurs 4-6 Campus/Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Matematik för lärare, årskurs 7-9, 30 hp (nivå 31-60 hp)	31-60 högskolepoäng Årskurs 7-9 Campus/Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
NO/Teknik för lärare, årskurs F-3, 15 hp (nivå 1-15 hp)	1-15 högskolepoäng Årskurs F-3 Campus/Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
NO för lärare, årskurs 4-6, 30 hp (nivå 1-30 hp)	1-30 högskolepoäng Årskurs 4-6 Campus/Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Teknik för lärare, årskurs 4-6, 15 hp (nivå 1-15 hp)	1-15 högskolepoäng Årskurs 4-6 Campus/Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Läs- och skrivundervisning och dokumentation och bedömning i de tidigare skolåren	15 högskolepoäng Tidigarelärare Campus/Distans Halvfart Kompetenshöjande kurs
Pedagogiskt entreprenörskap i gymnasieskolan	30 högskolepoäng Senarelärare Campus/Distans Halvfart Kompetenshöjande kurs
Svenska som andraspråk - kommunikation och kunskapsutveckling	30 högskolepoäng Senarelärare Campus/Distans Halvfart Kompetenshöjande kurs

Fristående kurser:

Elevtexter – Bedömning och språkutveckling i modersmålsundervisningen (15 hp, grundnivå)

HÖST | Distans (Malmö) | 2011-09-01 | Dagtid 50%

IKT och lärande I (15 hp, grundnivå)

HÖST | Distans (Malmö) | 2011-09-01 | Flexibel 50%

Linnéuniversitetet (Växjö)

Kurs	Övrig information
Engelska för lärare, årskurs 4-6, 30 hp (nivå 1-30 hp)	1-30 högskolepoäng Årskurs 4-6 Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Geografi för lärare, årskurs 7-9, 30 hp (nivå 16-45 hp)	16-45 högskolepoäng Årskurs 7-9 Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Matematik för lärare, gymnasienivå, 30 hp (nivå 61-90 hp)	61-90 högskolepoäng Gymnasienivå Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Matematik för lärare, årskurs 7-9, 15 hp (nivå 31-45 hp)	31-45 högskolepoäng Årskurs 7-9 Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Matematik för lärare, årskurs F-3, 30 hp (nivå 1-30 hp)	1-30 högskolepoäng Årskurs F-3 Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Matematik för lärare, årskurs F-3, 15 hp (nivå 16-30 hp)	16-30 högskolepoäng Årskurs F-3 Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Musik för lärare, årskurs 4-6, 30 hp (nivå 1-30 hp)	1-30 högskolepoäng Årskurs 4-6 Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
NO för lärare, årskurs F-3, 15 hp (nivå 1-15 hp)	1-15 högskolepoäng Årskurs 4-6 Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
NO/Teknik för lärare, årskurs 4-6, 30 hp (nivå 1-30 hp)	1-30 högskolepoäng Årskurs 4-6 Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Teknik för lärare, årskurs F-3, 7,5 hp (nivå 1-7,5 hp)	1-7,5 högskolepoäng Årskurs F-3 Distans Halvfart/Kvartsfart Behörighetsgivande kurs

Fristående kurser Linnéuniversitetet:

Att bedöma kunskap i matematik, 7,5 hp (1MD317)
Bedömning och betygsättning, 7,5 hp (2PE401)

Högskolan Kristianstad

Kurs	Övrig information
Engelska för lärare, årskurs F-3, 15 hp (nivå 1-15 hp)	1-15 högskolepoäng Årskurs F-3 Campus/Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Matematik för lärare, årskurs F-3, 30 hp (nivå 1-30 hp)	1-30 högskolepoäng Årskurs F-3 Campus/Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Matematik för lärare, årskurs 4-6, 30 hp (nivå 1-30 hp)	1-30 högskolepoäng Årskurs 4-6 Campus/Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Matematik för lärare, årskurs 7-9, 30 hp (nivå 16-45 hp)	16-45 högskolepoäng Årskurs 7-9 Campus/Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Kemi för lärare, årskurs 7-9, 45 hp (nivå 1-45 hp)	1-45 högskolepoäng Årskurs 7-9 Campus/Distans Halvfart Behörighetsgivande kurs
Lärande och bedömning i matematik ur ett särskoleperspektiv	15 högskolepoäng Tidigare- och senarelärare Campus/Distans Halvfart Kompetenshöjande kurs
Redskap för lärande - språket och litteraturen	15 högskolepoäng Tidigarelärare Campus/Distans Halvfart Kompetenshöjande kurs
Sfi och svenska som andraspråk för äldre inlärare	15 högskolepoäng Senarelärare Campus/Distans Halvfart Kompetenshöjande kurs
Svenska som andraspråk och mångkulturella frågor	30 högskolepoäng Tidigare- och senarelärare Campus/Distans Halvfart Kompetenshöjande kurs

Fristående kurser HKr

Att bedöma lärande (PE1592)
Learning Study - lärande i klassrummet I (PE1352)
IKT-pedagogik (PE1921)

 

Entreprenörsskap i skolan

Entreprenörskap i skolan - entreprenöriellt lärande

En rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på de som kommer ut i arbetslivet idag. Utbildningsväsendet behöver anpassa sig för att kunna bemöta förändringarna i samhället. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Skolverket fick 2009 i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet kring entreprenörskap i skolan. Så inleder Skolverket sin text om vad entreprenörskap i skolan ska syfta till.

Sidan finner du här.

Ny skollag gäller 1 juli 2011 Främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom all utbildning – i förskolan, grundskolan och på gymnasiet.

De nya läroplanerna och kursplanerna för grundskolan, Lgr 11 Betonar vikten av att stimulera färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap.

Gymnasiereformen Gy 2011Lyfter fram entreprenörskap som en uppgift för hela gymnasieskolan.

Arbetsformen kännetecknas oftast genom att

• vara ämnesövergripande
• bedrivas i projektform i de senare skolåren
• ha en tydlig mottagare - ofta utanför skolan
• vara elevaktiv – eleven får vara med och påverka och bedöma sina insatser själv och tillsammans med andra. Med elevaktiv menas att eleven får vara med och påverka och bedöma sina insatser själv och tillsammans med andra - inte missuppfattas som egen "fri" forskning utan här menas elevinflytande i planering och genomförande.
• tydlig mottagare - gärna utanför skolan
• ofta bedrivas i projektform i de senare skolåren.

Förmågor och kvalitéer och arbetssätt som ska utvecklas i det entreprenöriella lärandet är

• tålamod initiativ
• kreativitet social kompetens
• ansvarstagande
• problemlösning
• samarbete i grupp
• handlingskraft
• kollaborativt lärande
• kontakt med samhälle och näringsliv

Min presentation om entreprenörskap från 8 mars

Klicka på korset i nedre högerhörnet för större bild. Bilden kan tyvärr bli något suddig då. Hör av er så kan jag skicka presentationen i er mejl (gäller lärare i Höörs kommun). Givetvis kan ni boka in mig för en föreläsning om så önskas.

Nyfiken...!

Hittade en sådan fin bild på en "kollega-blogg", jag lånar den till vår sida samtidigt som jag rekommenderar ett besök hos Pedagogstockholmblogg

Vår nya läroplan med inledande utmaningar som räcker länge (kap 1-2), ämnesvis syften, förmågelistor och kunskapskrav (kap 3) håller på att tryckas. Vi läser, diskuterar och försöker sätta in de nya strukturerna i tanken, färgar in vår undervisning, tänker nytt, blir lyckliga över ökande tydlighet, förvirrade över annat och ser fram emot att låta våra elever möta detta i höst...

Upplagt av Christel Jansson

Nu finns det fler diskussionsunderlag att läsa och ladda ner

Ett sätt att närma sig de nya kursplanerna är att läsa och använda Skolverkets diskussionsunderlag som finns att ladda ner som pdf-filer här.
Nu finns diskussionsunderlag i alla grundskolans ämnen, samt för specialskolans ämnen.
BILD
BIOLOGI
ENGELSKA
FYSIK
GEOGRAFI
HEM - OCH KONSUMENTKUNSKAP
HISTORIA
IDROTT OCH HÄLSA
KEMI
MATEMATIK
MODERNA SPRÅK
MODERSMÅL
MODERNA SPRÅK
MUISK
RELIGION
SAMHÄLLSKUNSKAP
SLÖJD
SVENSKA
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
TEKNIK

Syftet med diskussionsunderlagen är att sätta fokus på den nya läroplanens uppbyggnad och struktur samt att visa hur den kan användas för planering av undervisningen i ämnena.
I diskussionsunderlagen finns ett antal frågeställningar som rör kursplanernas syfte, centrala innehåll och kunskapskrav, läroplanens övergripande mål och deras relation till kursplanen i ämnet.
Materialen har en gemensam uppbyggnad och frågeställningarna är desamma i alla material. Det som skiljer materialen åt är endast de ämnesspecifika avsnitten.

Diskussionsunderlagen är strukturerade under följande fyra rubriker:

• Den samlade läroplanen
• Kursplanen i ämnet
• Kunskapskrav och bedömning
• En idé till planering

Lärare och arbetslag kan själva välja vilka frågor de har behov av att diskutera och i vilken ordning detta ska ske. Diskussionsunderlaget kan användas både under en hel studiedag eller vid flera kortare arbetspass, till exempel ämneskonferenser eller liknande.  (Källa: Skolverkets hemsida)
Utlagt av Christel Jansson

Lärarfortbildning och lärarlyftet II

Informationen är saxad från Skolverkets sidor, hänvisning via länkar.

Skolverkets köpta kurser hösten 2011

Här hittar du listor på de kurser som Skolverket har köpt av lärosäten inom ramen för Lärarfortbildningen. Det finns både behörighetsgivande och kompetensutvecklande kurser. Kurserna ges i första hand på halvfart och på distans.
Skolverkets allmänna sida om lärarfortbildning, legitimation och lärarlyftet II.
http://www.skolverket.se/sb/d/2725

Om Lärarfortbildningen

Lärarfortbildningen ingår i Lärarlyftet och är en fortbildningssatsning för anställda lärare med pedagogisk högskoleexamen. Lärarfortbildningen startade hösten 2007 och kommer i dess nuvarande form att pågå till och med 2011. Syftet är att höja verksamma lärares kompetens för att öka elevernas måluppfyllelse.

http://www.skolverket.se/sb/d/2862

Lärarlyftet

Regeringens stora satsning Lärarlyftet påbörjades 2007. Lärarlyftet är en så kallad paraplybenämning och satsningen omfattar Lärarfortbildningen, VAL och Forskarskolorna. Ursprungligen omfattades även riggandet av den nya Lärarutbildningen.
Den 1 januari 2012 påbörjas en ny satsning från regeringens sida som kallas för Lärarlyftet II. Denna satsning kommer dock inte att vara en paraplybenämning på flera olika satsningar utan kommer enbart att omfatta lärarfortbildning för lärare.

Lärarfortbildningen - en del i Lärarlyftet

Lärarfortbildningen påbörjades 2007 och pågår till och med 2011. Lärarfortbildningen är den största delen i den stora satsning som regeringen kallade Lärarlyftet. Totalt investerar regeringen ca. 2,8 miljarder på fortbildning för yrkesverksamma och behöriga lärare.
Skolverket har regeringens uppdrag att genomföra Lärarfortbildningen. Syftet med fortbildningen är att höja lärares kompetens för att därigenom öka elevers måluppfyllelse. Fokus ska ligga på att stärka lärarens kompetens i både ämnesteori och ämnesdidaktik. Totalt har 30 000 verksamma lärare möjlighet att delta i fortbildningssatsningen under mandatperioden.
Lärarna får behålla 80 procent av sin lön under tiden de studerar. Detta gäller oavsett om läraren deltar i sådan utbildning som universitet och högskolor genomför på uppdrag av Skolverket eller om läraren deltar i reguljär utbildning vid något lärosäte. Staten och skolhuvudmännen samfinansierar lärarens lön under studietiden.

Lärarlyftet II startar 2012

Skolverkets sida: http://www.skolverket.se/sb/d/2862/a/21685

Regeringsuppdraget: http://www.regeringen.se/sb/d/8544/a/80855

Budgetpropositionen utgiftsområde 16 (stärka utbildning och universitetsforkning (lärarlyftet mm)): http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/33/07/b90700cf.pdf

Ny läroplan för grundsärskolan och träningsskolan också!

Ingen får ju missa att även grundsärskolan och träningsskolan får ny läroplan till hösten. Alla lärarna i Höörs grundsärskola, jag och många andra var på en informationskonferens i Malmö i början av mars och här kommer 20 korta om det som är nytt eller ändrat...

1. Grundsärskolans läroplan liknar mycket grundskolans, det blir närmare mellan dem och nya möjligheter till samarbete öppnas. Namnet obligatoriska särskolan byter namn till grundsärskolan förresten... Elev i grundsärskolan kan följa ett eller ett par ämnen i grundskolans läroplan.
2. Träningsskolan blir en inriktning inom grundsärskolan.
3. Ny betygsskala, samma som i grundskolan med enda skillnaden att föräldrar även i fortsättningen begär ut betyg. Betyg i åk 6 och 7 med start ht 2012. Betyg från E till A med kunskapkrav för E, C och A. Betygen B och D sätts om övervägande del av nästa betyggsteg är uppfyllda.
4. I grundsärskolan tas "efter elevs förutsättningar" bort, det innebär att även grundsärskolan blir mål- och kunskapsstyrd och att bedömningar och betygssättning görs mer likvärdigt. Det blir också lättare att identifiera de elever som bör läsa efter träningsskolans kursplaner.
5. Ett förslag till "undantagsregel" finns liknande PYS-paragrafen i grundskolan, det innebär att man får bortse från enstaka mål om en elev har en varaktig funktionsnedsättning (tex talskada, dyslexi, synnedsättning). Ännu inte beslutat!
6. Endast elever med utvecklingsstörning eller hjärnskada som omöjliggör måluppfyllelse i grundskolan är grundsärskolans målgrupp, elever med autism ska gå i grundskolan.
7. Skollagen innehåller nya regler om utredning inför grundsärskola.
8. Nio år i grundsärskola + 2 år är möjligt, mål- och kunskapsrelaterad skola.
9. Precis som i grundskolan kommer nu lärarlegitimation och starkare regleingar kring särskilt stöd i skollagen.
10. Barnkonventionens krav om barnets bästa styr i vilken klass barn ska gå. Elev som "tillhör" grundsärskolan kan gå i grundskoleklass.
11. Mottagande i grundsärskolan förutsätter vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl kan barn tas emot i grundsärskolan även utan utan vårdnadshavares medgivande.
12. Ett nytt ämne kommer: teknik!
13. Stark fokusering på entreprenörskap i alla ämnen och ämnesområden. Hur samverkar skolan med omvärld och arbetsliv? Viktigt att grundsärskola får tillgång till SYV.
14. Kapitel 1 och 2 mycket lika grundskolans formuleringar, övergripande mål och riktlinjer.
15. Kapitel 3 innehåller kursplaner och kunskapskrav i grundsärskolans ämnen: bild, hem- och konsumentkunskap, engelska, idrott och hälsa, matematik, modersmål, musik, NO, SO, slöjd, svenska, svenska som andraspråk och teknik. Syfte, centralt innehåll för 1-6 och 7-9.,
16. Träningsskolan får också kursplaner och kunskapskrav för sina ämnen: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter, verklighetsuppfattning. Kunskapskrav finns på två nivåer: grundläggande och fördjupade kunskaper.
17. Kursplanerna i träningsskolan innehåller motiv för ämnet, syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.
18. De nya läroplanerna fokuserar på förmågor som eleverna ska ges möjligheter att utveckla, detta återkommer genom hela läroplanen.
19. Även träningsskolan blir målstyrd, det blir inte svårare att nå målen, det ges bara fler möjligheter.
20. Förändringar i grundsärskolans timplan, antal timmar i idrott och hälsa, slöjd, hemkunskap och musik reduceras för att ge tid åt ämnet teknik.

Läs mer på Skolverkets hemsida om den nya läroplanen, läs kursplaner och kunskapskrav.

I boken "Kunskapsbedömning i särskolan och särvux" som du kan ladda ner och läsa på Skolverkets hemsida, är syftet att väcka tankar kring bedömning och eget utvecklingsarbete.

"Bedöma är inte att döma. Skolans och lärares uppgift är att främja lärande. detta får ibland utmana gamla synsätt där att bedöma var detsamma som att döma. Det finns ofta en viss tveksamhet när det gäller att bedöma elever. Hur uppfattas bedömningen, är den en bedömning av prestationen eller av eleven som person? ...En kontinuerlig kunskapsuppföljning av klart definierade och kommunicerade mål ska leda till synliggjorda och förhoppningsvis förbättrade resultat och därmed ökad tillit och förtroende för den egna förmågan. ..framför allt kan bedömningarna ge underlag för reflektioner kring undervisningen och undervisningsmiljön. Vad i undervisningen eller i skolmiljön har lett till förbättringar, vad utgör problem och hur ska vi kunna ändra på olika förutsättningar för att förbättra elevernas resultat? (s. 44)"
På samma webbsida finns olika filmer om bedömning i grundsärskolan att ladda ner och titta på. Gör det!

Utlagt av Christel Jansson