Nyhetsbrev februari 2014 Inkluderande lärmiljöer



Höör 27 februari 2014

På två skolområden (Sätoftaskolan och Enebackeskolan) finns skolteam som deltar i projektet ifous Inkluderande lärmiljöer 2012-16, men inte bara där ska vi arbeta med att utveckla de inkluderande lärmiljöerna, detta ska genomsyra alla våra skolor och leda till en bättre skola och förbättrade resultat.

Vid läsårsuppstarten 2013-14 träffades alla lärare, skolledare och annan personal på Älvkullen och här påmindes vi om hur viktigt bemötandet och relationen mellan lärare och elever är för elevens resultat och upplevelse av inkludering. Att arbeta med detta innebär att vi ser alla elever som allas elever och att vi ser inkludering som en process istället för ett mål. Att vara lärare innebär att själv vara i ett lärande, kring hur man undervisar, bygger relationer och skapar intresse för skolans ämnen och de förmågor och kunskaper eleverna ska utveckla.

På www.skola2011.blogspot.se finns glimtar, goda exempel och fördjupning, länkar och tips och jag vet att en del av er regelbundet läser inlägg där. När vi träffades i den centrala ifous-gruppen i veckan diskuterade vi om det kunde vara användbart med ett slags nyhetsbrev också, därför provar vi det nu. Tanken är att sprida goda exempel, väcka intresse och lust att prova något nytt i sin undervisning.

Under det första året med projektet Inkluderande lärmiljöer har vi träffat forskare från Malmö högskola, lyssnat på föreläsningar om vad inkludering kan innebära och vi har besökt och haft besök av ”kritiska vänner” från de andra skolorna och kommunerna som är med i projektet. Det är 12 kommuner i Sverige (4 i Skåne) och sammanlagt 33 skolor som är med. Detta har gjort att vi har börjat få syn på både saker vi gör bra och sådant vi kan förbättra. Elever i åk 3 och 7 samt lärare, specialpedagoger, rektorer och skolchefer har deltagit i enkäter och intervjuer för att vi ska få syn på hur vi arbetar med inkluderande lärmiljöer. Under 2014 kommer vi att fortsätta fokusera på ”de goda lärmiljöerna” och utifrån framgångsfaktorer utveckla dem ännu mer.

Några exempel på saker vi gör just nu:

·         Pedagogiska konferenser på skolorna om vad som är framgångsrik undervisning och bedömning.

·         Utbildning och handledning om hur man kan arbeta med bemötande av utagerande barn.

·         Specialpedagoger/speciallärare och lärare arbetar tillsammans i klassrummet för att möta elevernas behov.

·         Kollegial fortbildning, tex Matematiklyftet, förstelärarnas fortbildning med lärarna i bild, musik, slöjd, hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa.

·         Kompetens- och utvecklingsresa för alla specialpedagoger, speciallärare och lärare som arbetar med särskilt stöd (tillsammans med SPSM).

·         En eller flera forskare från projektet Inkluderande lärmiljöer kommer att besöka skolorna och fördjupa arbetet där.

·         Ser över rutinerna kring särskilt stöd och åtgärdsprogram, det har nyligen kommit ett nytt lagförslag som kommer att minska lärares administrativa arbete med detta.

·         Under mars-juni kommer en arbetsgrupp (Skolutveckling 2016) att ta fram en nulägesanalys för alla BUNs verksamheter och en plan för vilka utvecklingsprojekt som vi behöver de närmaste åren.

• 31/3 till 1/4 kommer de båda skolteamen och det centrala teamet att åka till Göteborg på ett ifous-seminarium och träffa alla de andra skolorna, utbyta erfarenheter och få nya idéer.

 

• Vår talpedagog Kerstin Dahlberg-Johansson arbetar med ett projekt på Enebackeskolan där lärare får lära sig mer om tecken, detta ökar möjligheterna för barn med språkstörning att delta i gemenskapen på sina villkor. Läs om detta i en artikel i Lärarnas Nyheter. Viktigt och lyckat exempel på konkret inkluderingsarbete.

Önskar er alla god arbetslust nu efter sportlovet, vi ses därute i klassrummet, lärarrummet eller på någon intressant pedagogisk konferens eller kanske på Konsum…?

Christel Jansson, koordinator för Inkluderande lärmiljöer och från 1 mars er utvecklingsstrateg. I nästa nyhetsbrev kan jag berätta mer om vad det innebär…

Dokumentär: Jag hatar adhd

- Det är fem barn som har adhd, men är de lika?

Diagnoser ger en förenklad bild av barn. Man tar deras symptom och förklarar vem de är utifrån deras beteende. Diagnoser är så populära för ju mer komplicerade problemen är desto enklare förklaringar söker folk. Diagnoser är alltför enkla förklaringar.

I denna entimmes dokumentärfilm får vi följa tre danska skolbarn med diagnosen adhd och deras fantastiska lärare som arbetar med deras behov och utveckling.

Jag blir gripen av barnens svårigheter, det är väldigt känsligt fångat i filmen, jag känner empati med familjerna (viktigt) och blir väldigt imponerad av hur lärarna använder sig själva som redskap i arbetet med att ge barnen möjligheter att förändra sina liv.

Den viktigaste uppgiften för lärare är att få de här barnen att känna att de duger.

Du kan se filmen på SVT play, klicka här

Kompetens- och utvecklingsresa för specialpedagoger, speciallärare och lärare som arbetar med särskilt stöd i Höör

Den 21 januari träffades vi för första gången, tjugo specialpedagoger, speciallärare och andra lärare som har ett speciellt uppdrag att ge särskilt stöd, tex i förberedelseklass och särskola. Vår barn- och utbildningschef var med och hälsade välkomna och berättade att han tyckte detta är ett spännande och viktigt projekt. Martin tryckte på att uppdraget att möta alla elever med stöd och utmaningar är alla lärares, och att vi specialpedagoger/speciallärare/lärare som arbetar med särskilt stöd är deras stöd i detta arbete och att vi tillsammans har ansvar för att utveckla inkluderande lärmiljöer. Till vår hjälp har vi tagit Margareta Bergknut och Erika Palven från SPSM i Malmö.
Christel (koordinator för projektet) beskrev vad som händer i ifous-projektet i stort och hur planeringen ser ut för vår kompetens- och utvecklingsresa.


Som en del i vårt projekt Inkluderande lärmiljöer vill vi göra en kompetens- och utvecklingsresa med våra speciallärare och specialpedagoger tillsammans med SPSM (ca 20 personer) och arbeta med:

•       Specialpedagogers och speciallärares uppdrag och samarbete med rektorer och lärare.

•       Rutiner och rättssäkerhet kring elever i behov av särskilt stöd, pedagogisk utredning och åtgärdsprogram.

•       Utveckling av inkluderande lärmiljöer, verktyg och metoder, effekter av särskilt stöd

Syftet med utvecklingsresan är kollegiala lärandesamtal om frågorna ovan, att utgå från vetenskaplig grund och målet är ökade kunskaper, gemensam reflektion och en ökad samsyn.

Träff 1                   21 jan 2014
Specialpedagogens/speciallärarens roll, uppdrag och arbetsuppgifter. Inkluderande lärmiljöer.

Träff 2                  18 mars 2014
Om lärandemiljöer, framgångsfaktorer och forskning. Tillgänglighetsverktyg.

Träff 3                  20 maj 2014
Stöd och särskilt stöd
Våra rutiner kring pedagogisk utredning och åtgärdsprogram.
Framgångsfaktorer, effekter av särskilt stöd.

Träff 4                  2 sep 2014
...forts Stöd och särskilt stöd

Träff 5                 18 november 2014
Frågor som dykt upp under de fyra första träffarna och som vi vill fördjupa. Planering inför framtiden.

 

Sedan hade vi mycket givande och engagerade diskussioner i grupper om frågorna:

 

Hur ser den inkluderande lärmiljön ut på den skola som du är verksam i?
Vilka arbetsuppgifter har du som specialpedagog/ speciallärare?
Hur samarbetar du som specialpedagog/ speciallärare med skolans rektor för att skapa en inkluderande lärmiljö?
Vad upplever du för möjligheter och dilemman?
Vilka framgångsfaktorer ser du för att en lyckad inkludering ska kunna äga rum?

Detta var en mycket rolig och angelägen eftermiddag som gav mersmak!