Goda råd - lucka 21

Efter de fyra avsnitten i Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen kommer att kapitel som heter dokumentation. Kanske inte det man kastar sig över först. Där står att lärare bör dokumentera sina planeringar och uppföljningar för att ha ett underlag att genomföra, följa upp och utvärdera undervisningen. På något sätt ska lärare kommunicera med elever och föräldrar vad som är syftet med undervisningen och hur den ska genomföras.
När Lgr 11 kom arbetade vi i vår kommun en hel del med pedagogiska planeringar. Vi skrev... och ofta blev det att vi skrev om det som står i läroplanen. Många tappade då farten i detta arbete, andra arbetade vidare och hittade sätt att konkretisera kunskapskraven, ge exempel på vad det innebär att kunna olika saker och tänka igenom sin undervisning så att den ger möjligheter för eleverna att nå mål och uppfylla kunskapskrav. Detta tror jag vi behöver bli bättre på att dela med varandra och inspirera varandra till att "ta nya tag"? En hel del pedagogisk planering kan man med gott resultat göra tillsammans och då ökar även likvärdigheten, viktigt!

I de allmänna råden står att vi ska använda oss av effektiva rutiner och former för dokumentation, här syftar man också på omdömen om elevernas kunskaper, och här har vi rest långt de senaste åren. Innan Lgr11 och innan vi införde vårt digitala omdömessystem såg jag många exempel på att man inte tydliggjorde elevernas kunskaper mot mål och kriterier utan det var vanligare med allmänna omdömen, ibland (men inte så ofta) till och med kopplade till personliga egenskaper snarare än kunskaper.

19 november förändrades kraven om dokumentation i form av individuella utvecklingsplaner, i syfte att minska på lärares administrativa arbetsbelastning. Jag skrev om detta i lucka 14.

Väl utformad underlättar dokumentationen lärarens arbete med att upprätta skriftliga omdömen och sätta betyg.
Hur ser lärares dokumentation ut?

Resultat av prov och läxförhör hamnar säkert oftast i lärarens kalender eller pärm i form av en klasslista med elevernas poäng eller någon form av omdömen för olika avsnitt. Det är dock svårare att både ge omdömen och spara dokumentation inför betygssättning nu när det är förmågor och kunskapskrav som vi bedömer. Är det någon som har en sådan sida i sin lärarkalender?
Det står också att även om lärares dokumentation ska vara skriftlig betyder det inte att eleverna bara ska visa sina kunskaper skriftligt.
Det är viktigt att inte låta dokumentationsformerna styra hur eleverna ges möjligheter att visa sina kunskaper. Effektiva former för dokumentation stödjer elevens kunskapsutveckling samtidigt som de underlättar i det dagliga arbetet för läraren.
Lärares anteckningar (dokumentationer av elevernas kunskaper) är inte privata, utan offentlig handling. Allmänna råden tar upp att det bör finnas ett system för att andra än den som har upprättat dessa anteckningar kan ta del av dem och förstå dem.

Något jag ofta har som baktanke vid dokumentation av olika slag: omdömen, åtgärdsprogram, återkoppling, är att eleverna ska kunna använda den för sitt lärande. Det är ju skolans huvudprocess, och därför kan det vara lönt att lägga krut på viss dokumentation. Hur jag formulerar mig påverkar om informationen blir användbar för elever. Men all dokumentation är inte primärt till för eleven, utan till för att visa vad vi har gjort, "hålla ryggen fri", och en del dokumentation är det svårt att ens avgöra för vems skull den är. Precis som media så ofta framhåller, så har arbetsuppgifterna kring just dokumentation blivit många och omfattande. Därför behövs det en diskussion om vilken dokumentation som är nyttig, och enkla regler för hur den ska gå till, så att vi kan ha tid att göra det som är viktigt.
Skolans resultat grundläggs i mötet mellan lärare och elever. Det är lärarens yrkesskicklighet och undervisningens kvalitet som ytterst avgör hur mycket kunskaper eleverna får med sig (från artikeln nedan).

I juni i år (2013) presenterade DN debatt en artikel om de tio punkter som enligt staten, lärarfacken, SKL och friskolorna ska rädda den svenska skolan:

1. Höjda lärarlöner och karriärtjänster
2. Minskad administration
3. Legitimation och behörighet
4. Högre antagningskrav
5. Lämplighetsprov vid antagningen till lärarutbildningen
6. Didaktiken är en viktig del av lärarutbildningen och den del av didaktiken som handlar om hur undervisningen ska läggas upp måste stärkas.
7. Övningsskolor inrättas för lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning (VFU).
8. VFU bör utvecklas också vad avser uppföljning, bedömning och prövning av lärarstudenter.
9. Introduktionsåret utvecklas.
10. Ett skolforskningsinstitut inrättas.

Punkt två handlar om minskad administration:
Lärare ska ägna sig åt undervisning – inte administration. Redan under höstterminen i år minskas kraven på skriftliga individuella utvecklingsplaner (IUP) kraftigt. Även byråkratin kring skriftliga åtgärdsprogram behöver reduceras. Olika processer för uppgiftsinsamling och olika kvalitetsprocesser både inom kommunerna och från skolmyndigheterna måste effektiviseras. Därmed frigörs tid för lärare att planera och genomföra undervisningen.