fredag 24 oktober 2014

Ledarskap med fokus på lärande, igen...

Idag ska vi fortsätta fundera på boken Ledarskap med fokus på lärande, av Tom Tiller och Svein Helgesen.
De båda norrmännen inleder kapitel 6 med ett roligt citat av Konfucius:
Att lära utan att tänka har inget värde.
Att tänka utan att lära är farligt.
Erfarenhetsbaserat lärande kan vara allt ifrån att lära sig genom löst vardagligt prat om egna erfarenheter till mycket större och mer planerade insatser. Vad som händer kan beskrivas som fyra trappsteg:
  1. Löst prat om erfarenheter
  2. Erfarenheterna ordnas
  3. Erfarenheterna kopplas samman
  4. Erfarenheterna knyts till teori
  5. Innovativa handlingar, man gör något på ett nytt sätt
Hela tiden rör vi oss upp och ner i denna lärandetrappa. Det är spännande men sant att man kan börja på vilket av stegen som helst. Använd trappan för att bryta ner en situation i ditt vardagsliv. Reflektera över ditt dagliga lärande. Vilket steg är ditt nästa?
Jag trodde vi skulle vara klara med boken den här veckan, men jag har hittat sju fyrlyktor längs leden, vägvisare till utveckling och klokt ledarskap- tänker att vi ska ta oss an dem om några veckor, men nu tar vi väl ett välbehövligt höstlov? Kanske laddar vi med lite kollegialt lärande eller två kursdagar (aldrig mera en, eller hur?), lite planering eller annat skolarbete, men sedan hoppas jag att du får lite vila, kanske ska du ta upp båten, tömma skogen på trattkantareller eller ta den där vansinnesturen till Ullared? Gör det som laddar Dina batterier!

torsdag 23 oktober 2014

Fyra faser i erfarenhetsbaserat lärande (Ledarskap med fokus på lärande)

Inlägg tre kommer att handla om en modell för erfarenhetsbaserat lärande, som Anthony Richards kallar "adventure-based experiencial learning model", ett långt namn på något som inte är så konstigt, men som kan vara bra att rikta lanternorna mot!

Fyra faser i en lärprocess:

SEPARATIONEN
Man bryter upp från det som är nära och välbekant, man hissar segel och sätter kursen ut mot havet. Uppbrottet är början på en ny etapp mot det okända. Kaptenen måste väcka matrosernas vilja att styra i en ny riktning.

MÖTET MED DET NYA
I ett läge med ganska stor osäkerhet om hur det ska gå ska man möta det nya och lösa nya uppgifter och problem. Denna fas är både spännande och engagerande. Blir det nya för spännande blir man så upptagen att lärprocesserna stannar upp, bromsar in. Risken finns att man "reser på nya kickar" och ger sig iväg mot nya saker innan man tänkt igenom och reflekterat och analyserat sina erfarenheter. I vår tid är det inte ont om nya ideer och modeller att utmanas av. Det kan vara frestande för ledare att anta jobbet som "äventyrare", det finns flera risker i detta, man kan bli trött på alla nya utmaningar, man skuttar från blomma till blomma, utan att stanna och reflektera och "göra det nya till sitt"

HEMKOMSTEN
Att komma hem, framkalla sina bilder och återberätta vad man varit med om är en viktig del av resupplevelsen. Det är en viktig fas i lärandet. Det är när vi reflekterar och befäster våra erfarenheter som vi ger dem mening, struktur och relevans. Vi hittar samband mellan det okända och det kända.

NYPLANERINGEN
Vart ska vi resa nästa år?
Den som har det stressigt och nöjer sig med en snabbvisit i sin hemmahamn, för att hälsa och blinka med lamporna, går miste om möjligheten att lägga ett ordentligt bra planeringsarbete för nästa seglats, då försvagas möjligheterna för det goda och varaktiga lärandet.

  • Vad har du gjort för resor där dina erfarenheter blivit byggstenar i ditt lärande?
  • Vad finns det för möjligheter i att lära genom sina erfarenheter?
  • Vad finns det som kan skymma lärande från erfarenheter?
  • Reser du som Jack Sparrow, snabbt och med siktet inställt på nya kickar och nya ideer, eller mer eftertänksamt?
  • Hur upplever du separationen, är det jobbigt att lämna den trygga hemmahamnen?
  • När satt du senast i gungstolen på verandan, med pipan i munnen och funderade på vad du lärt under din senaste resa?

onsdag 22 oktober 2014

Ledarskap med fokus på lärande 2

Igår började vi "läsa" boken Ledarskap med fokus på lärande tillsammans och idag ska vi fortsätta med ett viktigt område, det livslånga lärandet. En framgångsfaktor för skolor och andra verksamheter är att bli en alltmer lärande organisation och vi människor har möjligheter att lära under hela livet. vad innebär det?

Utan ett starkt och bra livslångt lärande riskerar vi att komma efter i utvecklingen.
Den som i sin ungdom inte lyckades i skolan kan få nya chanser genom olika former av vuxenutbildning. Vi har många chanser att rätta till gårdagens brister.

Men, visst hade det varit bra om ingen behövde hamna där, om skolan var mer inriktad mot att göra arbetsformer och innehåll mer meningsgivande, användbara och deltagande. Vart tar den glädje att lära sig vägen, den som vi ser hos så många (alla) små barn men som bleknar hos en hel del under tiden i grundskolan?

I förskola och grundskola ska de viktigaste stenarna i människans grundmur för lärande läggas. Åren kan kallas för livets viktigaste utvecklingsperiod, och förskola och skola de lokala växthusen.

Hur bygger vi en grundmur med motivation och glädje att lära, tillräckligt stark att bära flera våningar i ett livslångt lärandebygge?

Lärande måste göras mer aktivt och deltagande än hur vi uppfattar begreppet fortbildning. Det måste till något mer än att åka på kurs, eller ordna kurser på hemmaplan. Det vi lär oss måste införlivas i den egna verkligheten, så att det fortsätter påverka riktningen för vår utveckling. Författarna skojar till det och säger att avsikten med nya kurser är att ge oss en ny kurs ;-)
De tipsar vidare om att man aldrig ska gå en ny kurs utan alltid två, för mellan dem kommer det ett viktigt mellanrum, där innehållet i kurserna fördjupas och konkretiseras, det är här den inre drivkraften att lära tilltar.

Som en parentes kan jag här nämna att upplägget för Skolverkets lärmoduler, till exempel Mattelyftet har sådana här mellanrum inplanerade, där man ska omsätta det nya i sin klass och sedan gemensamt reflektera. ,
Nyare forskning har visat att det är detta erfarenhetsområde, mellanrum, som representerar den viktigaste arenan för lärande. 70-80% av allt lärande sker i vardagen. Det är alltså inte på kurs eller konferens som skolutveckling sker, utan i klassrummet, tillsammans med de egna eleverna, när lärare vågar sig på nya saker, med inspiration från varandra.

Ja, några funderare:
  • Känner du igen bilden av att barns glädje och lust att lära bleknar med skolåren, eller är det bara så i Norge?
  • När fick jag ett sådant där mellanrum, två olika doser av nya kunskaper där jag fick prova emellan?
  • Vad är en bra kurs för dig? Ge exempel...
  • Hur sker det magiska att erfarenheter blir till ny kunskap?
Imorgon ska vi titta närmare på fyra faser i ett erfarenhetsbaserat lärande!

tisdag 21 oktober 2014

Ledarskap med fokus på lärande 1

I ett framgångsrikt utvecklingsarbete är det viktigt med klokt ledarskap. I vårt nordvästra grannland finns Tom Tiller, professor i pedagogik vid universitetet i Tromsö och Svein Helgesen som är kunnig i processledning, organisations- och ledarskapsutveckling. De har skrivit boken Ledarskap med fokus på lärande, som jag vill dela med mig av till er, i form av korta blogginlägg den här veckan.
 
Boken börjar med att författarna ställer upp två olika perspektiv på ledarskap och styrning.
 
Under ett par decennier har NPM (new public management) varit den starkaste inriktningen. Här formuleras mätbara mål uppifrån, underliggande nivåer ska utarbeta planer och arbeta för att nå dessa mål, det blir då möjligt att rangordna. Enheter konkurrerar med varandra om att "bli bäst". NPM bygger på yttre drivkrafter i arbetet, man styr genom kontroller, inspektioner och sanktioner.
 
Mot detta ställer författarna ett helt annat perspektiv, där drivkraft främst uppstår genom att medarbetare är medskapare i kunskapsbildningen i verksamheten, man drar lärdomar ur sin vardagsverksamhet.
Skolverket och Skolinspektionen har börjat lyfta fram betydelsen av medarbetares lärande i sin vardagsverksamhet som utvecklingskraft istället för kontroller. Man betonar betydelsen av kollegialt lärande, kollegiala samtal och analys där lärare undersöker samband mellan det man gör och det man uppnår.
 
Tiden kommer till oss alla (den går inte) med nya utmaningar som vi ska hantera och "erövra", vi upplever nog alla ett ökande förändringstryck och författarna slår fast att "Det är alltid nödvändigt att segla!" Kloka ledare måste alltid vara beredda att leda för att möta den nya tidens utmaningar, med vardagens möjligheter och begränsningar.
 
Samhället kommer att behöva barn och unga som sina viktigaste framtidsspanare. Vi vuxna behöver deras mod och kompetens för att lära oss fånga tiden. Det är den nya generationen som först känner av det nya och som har mest av kreativitetens viktiga kraft. Farvattnet är inte detsamma och vindarna blåser annorlunda.
 
Lärande är en huvudnyckel på resan genom livet och i utvecklingsfrågor.
 
Att lära är att upptäcka. För att kunna upptäcka måste du först göra en resa över okända vatten, mot okända horisonter och mot outforskade länder. Att lära är att våga möta det okända. Paul Moxnes
 
Boken utgår från några norska kommuners exempel, och också vårt svenska Lysekil, som samarbetat som "lärande kommuner" En av kommunerna får bjuda på ett klokt citat:
Klokt ledarskap utvecklas i lärandets frontlinje
I Lysekil säger man att man fokuserar på att stärka det goda och att lita till varje individs förmågor.
 
Imorgon ska vi fortsätta med lite goda idéer kring det livslånga lärandet...
 
Idag, fundera på:
  • Hur tänker du om de båda perspektiven, tror du utveckling gynnas mest av att vi lär tillsammans eller tävlar om att vara bäst?
  • Vad har du för erfarenheter av lyckat kollegialt lärande?
  • Ser vi på de unga som viktiga framtidsspanare med koll på framtiden?
  • Vad har ledarskap och lärande med varandra att göra?

måndag 20 oktober 2014

A kind of magic- en fantastisk tanke

En favorit bland skolbloggar är Mitt flippade klassrum, där bloggar Charlotta Karlsson, lärare i Halmstad om hur hon utmanar sina elever och sig själv. Ett starkt inslag är IKT, men bloggen är ett lysande exempel på att det bakom framgångsrikt lärande står en kunnig, modig och iderik lärare.
 
För några veckor sedan läste jag ett inlägg på Mitt flippade klassrum som sedan dess har stannat i mina tankar, nu vill jag rekommendera dig att läsa det (genom att låna orden...).
 
 
 


”Men fröken, varför har du satt stjärnor på tröskeln?”
Idag trodde mina elever antagligen att jag hade flippat ut totalt när de fick kliva över en lång rad med stjärnor som jag satt fast på den grå kommunala tröskeln. I och för sig är de rätt vana vid det här laget att jag då och då tar klivet utanför det som kanske anses vara inom den berömda ”boxen” och funderar kring hur jag kan ruska om, väcka tankar, skapa funderingar hos mina elever.
 
”Är det för att vi är dina stjärnor?” frågade en elev. Wow, vilken härlig reflektion! För att vi är dina stjärnor. Tänk vad coolt att som 15-åring komma in i ett klassrum och ha känslan att man är en stjärna. Och våga säga det inför hela klassen.
”Vilken fantastisk tanke” svarade jag. ”Nu var det i och för sig inte så jag tänkte” sa jag med ett leende och en blinkning. ”Försök igen!”
 
”Hur många stjärnor är det?” frågade en annan elev. ”12 stycken” svarade jag. ”Då vet jag, det är för att det här klassrummet är tolvstjärnigt!”
Ännu en härlig reflektion. Att komma in och känna sig som en stjärna, eller kliva in i ett klassrum och se rummet som tolvstjärnigt! Vilken grej!
”Ha ha, nä det var inte så jag tänkte heller, men era förslag är mycket bättre än mitt!”
 
Men hur tänkte jag då? Varför klistrar jag stjärnor från Gekås på den grå, nötta tröskeln till A 31? Jo, för att skapa magi. För några veckor sedan deltog jag i den pedagogiska pub som jag, tillsammans med rektor Lina Tannerfalk-Wiberg, anordnade på Harrys i Halmstad. Där var det en lärare från en annan skola som jag fick tipset med stjärnor av. För hennes elever, som i och för sig var yngre än mina, fanns stjärnorna där på tröskeln för att markera en gräns. När man kliver över den magiska tröskeln kliver man in i ett rum fyllt av magi.
 
Mina fredagströtta, femtonåriga, kepsbärande godingar tittade på mig och skakade på huvudet. Men med stora leenden i ansiktet. ”Visst är man aldrig för gammal för lite magi?” frågade jag. De nickade och skrattade. ”Du är verkligen knäpp Lotta!”
Ja, kanske är jag lite knäpp. Kanske är jag lite urflippad då och då. Men jag älskar tanken. Tanken på att klassrummet är en plats för magi. Kunskap är magiskt. När elever och kunskap träffas sker det magiska möten. Och jag älskar tankarna som skapades hos mina elever. Att de var stjärnelever. Att mitt klassrum hade mera stjärnor än Hilton hotell! Om jag som lärare lyckas få alla elever som kommer in i mitt klassrum att se på lärandet på samma sätt, ja då kan jag verkligen kalla mig för magiker!
 
Vi är lärare. Men vi är lika mycket magiker. Inte trollkarlar. Vi trollar inte. Vi skapar magi. Vi skapar magiska ögonblick, magiska lektioner och magiska minnen hos eleverna. Glöm aldrig bort att din magi är värdefull!
Jag skrattade för mig själv när en av killarna, på väg ut från klassrummet, plötsligt säger till sina två kompisar som kommer strax efter ”Akta nu för fasen så ni inte trampar på stjärnorna!”
Skapa din egen magiska plats mitt i din och dina elevers verkliga vardag.
 
Lägg gärna till bloggen, där finns massor av bra inlägg och stor kunskap och inspiration. Tillsammans gör vi varandra bättre, tack Charlotta!

fredag 17 oktober 2014

Fascinerande statistik

- Jag ska visa er hela världen, säger Hans Rosling i denna nya film, där han visar befolkningsstatistik som vi aldrig sett den förut.
http://urplay.se/Produkter/180445-Hans-Rosling-Framtidens-statistik

torsdag 16 oktober 2014

Verktygslåda för pedagoger

Alla är vi i behov av verktyg. I garaget behövs allt från skruvmejsel till domkraft, allt utifrån vad det är man ska få gjort. I klassrum och skolor behöver lärare också många olika verktyg.
Stefan Hertz har skrivit en bok där han presenterar en lång rad verktyg för lärare när det gäller ledarskap som skapar arbetsro.
 
Om några veckor kommer Stefan till Höör och håller en föreläsning för våra lärare om det konstruktiva ledarskapet i klassrummet. Vill du läsa mer om honom och boken, klicka här.
http://www.stefanhertz.se/
Det kommer säkert lite mer om ledarskap och arbetsro här på bloggen efter den 13 november...
 

onsdag 15 oktober 2014

Galet roligt!

För några veckor sedan skrev jag om ett fenomen jag blivit så nyfiken på här på bloggen, det handlade om Micke Hermanssons "Grej of the Day", mikrolektioner varje dag, där elevernas lärande och skrivande engageras. För att locka några av Levla-gruppens följare och andra som läser bloggen la jag upp en Facebook-grupp som hette just Grej of the Day och bjöd in några lärarkompisar. Jag la upp några idéer och tänkte väl att några skulle hänga på. Hyfsat enkelt sätt att ha kollegialt lärande...
Inte så jättemycket hände på gruppen, men i tisdags (två dagar sedan) skrev jag till Micke att gruppen fanns, detta spreds på en jättestor grupp (Big five) och så började det rasa in förfrågningar om att vara med i gruppen. Jag gjorde Micke också till administratör, och nu har vi klickat, klickat, klickat.
 
Min klick-kompis Micke och jag...
 
Är det inte helt galet roligt? På två dygn har vi ökat med 600 medlemmar. Och de kommer inte alla från Umeå, Tärnaby och Lycksele som är Mickes hemmatrakter, inte heller så många kommer från Höörtrakten. Alla dessa härliga lärare som nu lägger ut bilder, idéer och hela presentationer för delning kommer från Säffle, Malmö, Kalmar, Stockholm, Broby, Jönköping, ja överalltifrån.

 
Nu måste jag in och klicka in fler medlemmar...läs om detta roliga och prova det om du tror att dina elever skulle tycka det var roligt! Alla som beskriver vad som händer i sina klassrum är lyriska.

tisdag 14 oktober 2014

Lärgrupp engelska

Lärgruppen i engelska på Sätoftaskolan har träffats igen och tagit del av en kollega från Simrishamn, de beskriver det så här:


Lärgrupp engelska Sätoftaskolan 7/10 2014

Idag ägnade vi oss åt att lyssna på vår inbjudne gäst från Korsavadsskolan i Simrishamn, Anders Lind, som berättade hur han arbetade ”flippat” med engelskan. Han använder internet som en enda oändlig lärobok och ger eleverna input från bl a dessa websidor: newsinlevels.com, learningenglish.voanews.com och tweentrebune.com.  Fokus på alla dessa websidor ligger på färska nyheter som återges på olika nivåer av engelska.

Läxor för eleverna är att läsa/lyssna på och kolla videor på nyheter hemma. Väl i skolan jobbar eleverna med att lära sig alla ord de inte förstår i texterna och slutligen presenterar de vad de läst för varandra på olika sätt genom att använda sina nya ord och fraser. Alltså ges inga traditionella glosläxor och eleverna hänger kvar vid texterna olika länge. Ingen byter text förrän de kan alla ord och har gjort en presentation, skriftlig eller muntlig.

Vidare tipsade Anders om att använda newsreel på sli.se. Även detta hjälpmedel serverar nyhetstexter på olika nivåer. Här finns också en massa arbetsmaterial att jobba med i klassrummet runt texterna. Han pratade om hur han jobbade med elevbedömning, hur snabba elever kunde hjälpa till som extralärare i klassrummet och mycket, mycket mer.

Om man vill få in ett roligt tävlingsmoment i undervisningen tipsade Anders om kahoot.it som är en quiz-tjänst där eleverna använder sina mobiler under lektionen för att svara på av läraren i förväg hopknåpade frågor som hen visar på smartboarden. Vi testade och hade fantastiskt roligt!

Anders berättade om hur han, och alla andra lärare på skolan, endast ger formativ bedömning under terminerna. Prov, uppgifter och andra bedömningstillfällen betygsattes inte så att eleven får se det. Man pratar bara om utvecklingsmöjligheter, inte om nivå… Ett annat sätt att tänka än vi har!

Dessutom blev vi inte så lite avundsjuka på deras it-möjligheter!!! Alla elever har egen dator. Man använder google apps for education vilket innebär att läraren kan läsa vad eleven skriver i realtid och ge skriftliga kommentarer under tiden. ALLA elever får samma stöd i form av möjlighet att lyssna på texter direkt i datorn. Läroböcker i digital form osv…

Nästa gång vi ses, tis den 18 november, kommer vi att prata om vad vi tagit till oss och även utvärdera sådant vi redan provat av Anders tips. Sååååå spännande!

måndag 13 oktober 2014

Öka oddsen för god måluppfyllelse.. i idrottshallen!

Lisbeth (vår nya skolchef) skickade en läsvärd artikel som talar om att de 408 femteklassarna som forskare följde i Göteborgstrakten när de fick två extra idrottslektioner i veckan uppnådde ökade resultat, inte bara i idrott som förväntat utan även i nationella lärandemål i engelska , matematik och svenska.

Eleverna fick dubbelt så mycket idrott i veckan, två extra lektioner och det var en lokal idrottsförening som hade hand om lektionerna med lek och rörelseaktiviteter.

 
 
Enligt forskarna var resultaten tydliga. Fler elever nådde läromålen i svenska, matematik och engelska i gruppen med mer aktiva barn än i kontrollgrupper.
 
– Man kan uttrycka det som att två extra lektioner i veckan fördubblade oddsen att den enskilde eleven uppnådde de nationella lärandemålen. I de jämförelseskolor där eleverna inte fick extra fysisk aktivitet noterades inte motsvarande förbättring – snarare såg vi där en försämring, säger forskaren och neurologen Thomas Lindén i ett pressmeddelande.
 
 


fredag 10 oktober 2014

#minskola

Tidningen Sydsvenskan har inlett en kampanj #min skola med syfte att bidra med en förändrad syn på skolan. Läsare uppmanas att avge löften om hur de vill visa att skolan är viktig.



Huvudtanken i kampanjen är att vi nu vet att det inte är "nånannan" som ska förändra skolan, det som har störst betydelse är vad var och en tar ansvar för. Alla har möjlighet att påverka synen på skolan.

Du kan publicera ditt löfte på Facebook, bara skriv i din egen status, ställ in inlägget som offentligt på Facebook och lägg till hashtagen #minskola, då kan tidningen söka det och eventuellt publicera. Om du har Twitter kan du skriva där, bara lägg till #minskola, så hittar tidningen det du skriver och kan dela det med andra i tidningen. Sydsvenskan tar gärna emot löften på mail asikter@sydsvenskan.se

Du kan själv gå in och skriva och läsa och inspireras av vad andra skriver.
Emma Leijnse som är journalist på Sydsvenskan beskriver i ett inlägg:

 Sydsvenskan startar idag en artikelserie om vår inställning till skola och utbildning. Vi vill inte att det ska bli en diskussion där alla pekar finger åt varandra, utan ett konstruktivt samtal om hur vi kan hjälpas åt för att visa att skolan är viktig. Då kan vi få en bättre skola.
Därför vill vi utmana dig: vad kan du själv göra för att visa att skolan är viktig? Vad kan du lova att bidra med?
Jag vet vad jag ska lova. Eftersom jag är så dålig på att komma i tid, så får mitt löfte handla om det:
  • Jag lovar att alltid komma i tid till möten och annat som rör mina barns skola. Så visar jag respekt mot skolpersonalen och signalerar till mina barn att skolan är viktig.

 
Annelie Medoc, IKT-pedagog och skoldatatekansvarig  i Skurups kommun har publicerat ett löfte:
  • Jag lovar att visa den digitala skolans alla möjligheter
Jag tror på att skolans digitalisering kan göra mycket för att höja resultaten för eleverna. Dels genom enklare administration för pedagogerna och dels genom mer kreativa, stimulerande och utmanande uppgifter för eleverna. Det digitala inbjuder till samarbete och publicerande. Jag tror också på den digitala teknikens möjligheter att hjälpa elever i behov av extra stöttning, till exempel elever med dyslexi. Läs mer här och se vilka Annelie utmanar att avge löften!

Vad kan och vill du lova för att visa att du tar ansvar för bilden av skolan? Jag funderar i några dagar...

Tack David för tipset om artikelserien!

torsdag 9 oktober 2014

Lärgrupp Tjörnarps skola

Tjörnarps skola är en liten skola och nu samlas alla i skolan i en kollegial lärgrupp för att gemensamt stärka sina pedagogiska planeringar, öka kommunikationen och gemensamt hitta formerna för dokumentation.
  • Hur dokumenterar vi våra arbetsområden, framför allt i NO och SO. Vad fungerar/fungerar inte? Hur kan vi förändra/förbättra?
  • Hur och vad dokumenterar vi? Hur används detta vid överlämningar? Viktigt eftersom klasstrukturen kan ändras för varje läsår.
  • Matriser? Kunskapspärmar? Nya språket lyfter?
  • Hur utformar vi våra pedagogiska planeringar idag? Vad är bra/mindre bra? Finns den röda tråden? Hur dokumenterar vi de pedagogiska planeringarna? Kan man göra det på något annat (enklare, mindre tidsödande) sätt?
  • Är eleverna delaktiga i de pedagogiska planeringarna?
  • Hur startar vi upp ett tema/arbetsområde? Kan vi göra annorlunda för att fånga elevernas nyfikenhet och intresse?
Vi hjälps åt att samla ihop vår kunskap och våra erfarenheter - det går snabbare och lättare då!
Frågor? Kontakta anne.gravallius@hoor.se



onsdag 8 oktober 2014

Att passa in...och hitta sin uppgift

På bokmässan i Göteborg fanns det mycket roligt, kan inte låta bli att låta er glutta lite i en bok som är både söt och användbar när man vill diskutera hur det är att vara annorlunda och upptäcka sin begåvning. Boken heter KUCKELI-HOOOO och författarna Mick Manning och Brita Granström.
 
Boken börjar med att det är en regnig natt och en uggla söker skydd.
 
Men vaknar med förskräckelse... omgiven av höns.
De är inte helt bekväma med att ha en inhysing av annan art och han sätts på prov...
...med inte så bra resultat
Ugglan sätts i tupp-träning, men har lite svårt för vissa moment, till exempel tupp-galning.
En dag blir det panik i hönshuset.
 
Då har det sina fördelar att ha en...uggla...till hands.
 
 
 
 
 
 
 

tisdag 7 oktober 2014

Digitalisering


Tänkte dela lite länkar kring IT-satsningar, digitalisering av skolan, ja användandet av datorer i skolan. Det är ju många som kommit en bra bit på vägen och de delar med sig av sina erfarenheter, läs och begrunda.
http://webb2.svedala.se/utbildning/wp-content/uploads/2014/03/Attforandraskolanmedteknik-140311.pdf

Att förändra skolan med teknik - bortom "en dator per elev", av Åke Grönlund. Klicka på länken för att läsa boken.
Åke Grönlund är professor i informatik vid Örebro universitet. Han har samlat fem utvecklingsområden och diskuterar hur man bör gå tillväga när man digitaliserar undervisningen. Massor av framgångsfaktorer!

Ett ifous-projekt heter Digitalisering, läs mer om det här. Läs en kunskapsöversikt här.

http://ifous.se/wp-content/uploads/201303-Ifous-Digitalisering-i-skolan-J.pdf
 
 
Skolverksrapport IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning.
 
https://www.studentlitteratur.se/#9789144088761/Den+tr%C3%A5dl%C3%B6sa+pedagogiken
Tomas Kroksmarks bok Den trådlösa pedagogiken - en-till-en i skolan på vetenskaplig grund.

Skolinspektionens kvalitetsgranskning IT i undervisningen

 


måndag 6 oktober 2014

Stars!


Det här är en bild från ett klassrum på högstadiet, en av mentorerna i 8a är med i ett av kommunens skolteam Inkluderande lärmiljöer och i våras var vi på ett seminarium där alla skolteam träffades och några delade med sig av goda exempel. Domnarvets skola i Borlänge är också med i ifous-projektet Inkluderande lärmiljöer och de beskrev hur de arbetade med arbetsro, en viktig faktor för att alla elever ska känna sig inkluderande och för att undervisningen ska fungera. Detta tyckte både Sarah och Lotta var en bra ide så nu ville de prova tillsammans.

Läraren Lotta beskriver:
Vi har haft en ganska dålig arbetsro och efter att ha lyssnat på hur de gör i Domnarvet har vi nu börjat arbeta aktivt med detta tillsammans med eleverna. Alla i klassen har fått skriva ner vad de tycker var viktigast i klassen för att få arbetsro. Eleverna satt sedan i grupper och samtalade, många hade mycket åsikter.
På stjärnorna står följande FÖR ATT SKAPA ARBETSRO ska vi:
  • Ha med rätt saker
  • Räcka upp handen
  • Komma i tid
  • Jobba i grupprum (under krav)
  • Sitta på sin plats
  • Inte prata i onödan
  • Musik i öronen (i samråd med läraren)
Med 2-3 veckors mellanrum utvärderas arbetsron med utgångspunkt i stjärnorna och några enkla frågor, detta kommuniceras också med vårdnadshavare:
  1. Hur är stämningen i klassen?
  2. Hur är arbetsron i klassen?
  3. Hur bidrar du till arbetsron?
  4. Hur har din arbetsinsats varit?
  5. Något annat du vill berätta?
På samma seminarium Inkluderande lärmiljöer gav Ulrika Hansen inspiration kring att arbeta med värdegrund genom ordspråk. Hon har gett ut en lärarhandledning på Majema förlag men vi fick ett smakprov:



Som du ser på tavlan i klassrummet arbetar även klassen med detta. Just nu var det:
Idag är första dagen på resten av ditt liv
och det finns mycket att prata om, de har också fått tolka ordspråken hemma.

Kanske kan detta inspirera vidare!
Om någon blev mer intresserad av vad de mer gjorde i Domnarvet, hör av er till christel.jansson@hoor.se eller charlotta.lindberg@hoor.se  Vi kan skicka en presentation eller berätta mer!
Några bilder från presentationen från Domnarvets skola kommer förresten här, det var viktigt!






fredag 3 oktober 2014

90 cm

Jo, jag vill vara liten igen, ca 90 cm, jag vill stå under det blå paraplyet i hallen på Prästkragens förskola i Höör och se ljusen glimma och de långa banden och luddbollarna fladdra när jag blåser försiktigt på dem.
Jag vill bygga i rummet där man bara behöver städa undan på fredagen, jag vill göra en koja till mina dinosaurier och bjuda fröknar som kommer på soppa med sjögräs och jag vill vara med de andra killarna när vi provar vilka klossar som åker snabbast nerför den lutande brädan. Kanske blir jag hungrig på eftermiddagen och då vill jag visa att jag kan skriva mitt namn när jag hämtar en halv banan, jag vill ligga på golvet bland alla böckerna, jag vill bygga den mest fantastiska borgen du bara kan tänka dig och sedan leka där med mina kompisar tills jag är så trött att jag inte orkar mer, då tar jag den där bananen och kanske lägger jag mig på en av madrasserna på golvet och tittar upp på stjärnor och andra former som bildas av ljusskickaren (overheadprojektorn).


Jag vill stå här och titta på siffrorna, tillsammans med mina förskollärare upptäcka alla nummer och siffror, antal och tal, jag vill bygga en stadig grund för all matematik jag kan komma att behöva senare i livet, javisst, men nu vill jag kunna räkna knapparna i min kofta eller fräknarna på kompisen Selmas näsa. Det räcker nu.



I det här huset och med de lärare jag möter kan jag inte låta bli att lära mig, att utveckla såväl språk, motorik och begrepp, problemlösning, resonemang, kommunikation, värdegrund som nyfikenhet och aptit på livet. Vad ska vi göra idag?

Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. (Lpfö98 kap 2.2)

I onsdags trängde vi i den centrala skolutvecklingsgruppen ihop oss i barnens matsal, vi fick lära oss mer om förskolans plan för lärande, om den pedagogiska dokumentationen som ger utveckling såväl hos barn som verksamhet och pedagoger. Vi gjorde en resa genom våra lärgrupper, från de som arbetar med de yngsta barnen till dem som arbetar med de äldsta tonåringarna. Hur kan vi duka lärandebord för dem? Hur kan vi utforma undervisning och samtal så att vi gör lärandet möjligt, utan att lotsa men hitta de rätta frågorna, lekarna, uppgifterna och utmaningarna som är de bästa?

Trevlig helg!

torsdag 2 oktober 2014

Tummen ner! Om de nya betygen

En mycket intressant artikel i Pedagogiska magasinet handlar om betyg  
Ej godkänt! Tummen ner för nya betygen

Det nya betygssystemet implementerades större än nånsin av Skolverket. Ändå upplever elever, föräldrar och lärare det som byråkratiskt och svårförståeligt. 




Om vi vill att undervisning och bedömning ska hänga ihop måste vi se till att alla bedömningar blir bättre. Då finns det ingen annan väg att gå än att satsa på lärarna och kollegial samverkan inom och mellan skolor.



Läs artikeln och diskutera!


Hur kan vi göra betygssättningen mer likvärdig?
Försök hamna här i lärgrupperna!
Bedömningarna bra-bättre-bäst, hur tydligt kan vi få det för eleverna? När går det?



– Kunskap och lärande är komplexa processer. Det är inte så lätt att formulera i kriterier. Risken med den tydlighet man vill åstadkomma med fler kriterier är att det blir förenklat. Vi kanske måste stå ut med att kunskap inte går att definiera exakt.



onsdag 1 oktober 2014

Lärgrupp om betyg och bedömning

Fem lärare åk 7-9 på Sätoftaskolan undervisar i helt olika ämnen, men de är nu en lärgrupp om betyg och bedömning. De planerar att använda Skolverkets moduler men eftersom de ännu inte kommit (kommer 15 oktober 2014 och presenteras på Skolverkets hemsida) för åk 7-9 startar de med att plocka godbitar från Svedalas Kvutis.

De har börjat sitt arbete med att diskutera syftet med lärgrupper och hur kollegialt lärande kan ske i en cykel (Helen Timperley). Tillsammans har de valt ut lämpliga områden att fördjupa sig inom i Kvutis, som alltså är en webbsida som Svedalas kommun har för sina lärare, där har de lärmoduler och engagerande inlägg om allt som berör bedömning för lärande.
Lärgruppen kommer att prova modulerna:
  • Aktivera eleven som ägare till sin egen lärprocess, den finns här Gruppen ska se en film tillsammans och diskutera    14 oktober 2014
  • Skapa aktiviteter som synliggör lärande, den finns här.    18 november 2014
Detta är två av de fem grundläggande strategierna för bedömning för lärande som beskrivs av Balan och Jönsson i den rykande färska kunskapsöversikten Bedömning för lärande - en vägledning utifrån aktuell forskning från Kommunförbundet Skåne.

Lärgruppen (Catarina, Carolina, Kristina, Ana, Örjan) hälsar till bloggens läsare att de har en positiv stämning med härlig förväntan inför kommande lärgrupper!
 

 

Lärgrupp engelska - ett gott exempel

 
Fick ett mail från en av lärgrupperna efter deras första träff. Det är några lärare i åk 4-9 på Sätoftaskolan som arbetar med engelska.
Klart jag vill, det är ju precis så det funkar, vi funderar tillsammans och så delar vi med oss av våra tankar och så utvecklas vi tillsammans.
 
 
Lärgrupp engelska Sätoftaskolan 16/9 2014

Närvarande:
Anders Andersson, Annica Larsson och Jessica Ashworth (4-6)
Elisabeth (Bettan) Lexander, Caroline Olofsson och Charlotta (Lotta) Lindberg (7-9)

 Denna första gång pratade vi om vad vi vill ha ut av våra träffar. En fråga som kom upp var: Hur jobbar vi nu? Vi behöver berätta om hur vi undervisar och på så sätt inspireras och få feedback av varandra. I ett senare skede kanske vi kan auskultera hos varandra eller planera tillsammans, genomföra och utvärdera tillsammans – lite som learning study.
En frågeställning vi känner att vi verkligen behöver jobba med är: Hur utmanar vi alla elever på deras nivå samtidigt i samma klassrum? Vi har elever på mellanstadiet som jobbar med högstadieengelska och elever på högstadiet som jobbar med gymnasieengelska. Kan vi samarbeta mera runt dessa elever? Även utöka samarbetet uppåt med komvux?

En annan viktig frågeställning är: Bedömer vi våra elever likadant utifrån kunskapskraven? Vad är skillnaden mellan ett E och ett C t.ex. Vi kan jobba med elevmaterial och bedöma tillsammans. Fyller vi i de skriftliga omdömena i infomentor på samma sätt?

Finns det vinster med att organisera engelskan annorlunda schemamässigt? T.ex. att ha alla engelsktimmar parallellt i en årskurs på högstadiet. Det skulle innebära att vi är tre lärare på en tre-parallellig årskurs. Då skulle man kunna gruppera eleverna olika beroende på arbetsområde och vad de behöver träna på. Nu menar vi inte att nivågruppera eleverna eller att göra permanenta grupper utan vi menar att ha ett dynamiskt tänk. De som behöver träna på att prata kan göra det i ett klassrum medan de som behöver träna på att skriva gör det i ett annat… inom samma ämnesområde. Spännande, spännande, spännande… Jag tänker vidare att vi då hade blivit tre bedömande lärare för alla elever även om en lärare måste ha huvudansvaret för bedömning och betygsättning. Omöjligt, eller?
Kan vi få input utifrån? Jag (Lotta) berättade om Anders Lind från Simrishamn som arbetar med nyheter på nätet på engelska i sin undervisning. Sidorna han använder är: newsinlevels cnn.com/studentnews och tweentribune.com. Han arbetar inte med traditionella läxor eller böcker och har höjt nivån för förra årets niondeklassare på sin skola. Hans arbetssätt gör det lättare att individanpassa undervisningen men ändå prata om samma ämnesområde i hela klassen samtidigt. Anders kommer hit till vår grupp tisdagen den 7 oktober för att berätta om sin undervisning. Spännande, spännande, spännande…

Hur hittar vi bra material till undervisningen? Vi känner alla att vi ofta saknar bra material för t.ex. hörövningar. Nyhetssidorna nämnda ovan är en stor källa att ösa ur men kan vi tillsammans hitta fler bra källor? Kan vi utnyttja biblioteket mer?

Hur får vi eleverna till att vilja prata mer engelska på ett naturligt sätt? Anders berättade om en idé att ha en vecka när man bara pratar engelska. Bettan berättade om en idé hon och jag fick presenterad för oss på Fågelskolan i Lund på en workshop om språkprojekt i Nellip (Network of European Language Labelled Initiatives and Projects). Idéen går ut på att ha språkcafé en gång i veckan. Eleverna får, samtidigt som de kan fika, diskussionsfrågor i grupper. Fågelskolan genomför det i åldersblandade grupper med 3-4 personer i varje diskussionsgrupp. Något vi kan genomföra eller inspireras av?
Sammanfattningsvis kan vi säga att vi hittade många spännande infallsvinklar för våra träffar. Vi börjar med att inspireras av Anders Lind den 7 oktober!