Goda råd - lucka 12

Var var vi nu i de goda (allmänna råden)? Jo, på genomförandet av undervisningen.

Lärare bör i sin ledning av undervisningen

• försäkra sig om att undervisningen leder mot de mål  som konkretiserats i planeringen genom att anpassa undervisningen till varje enskild elevs behov av stöd och stimulans.
• se till att eleverna förstår syftet med de aktiviteter som ska ske i undervisningen, vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla samt hur de ska få visa sina kunskaper

Mål, förstå syftet, vilka kunskaper de ska utveckla... här talar kommentarerna om att en viktig del i en strukturerad undervisning är att det finns ett logiskt flöde i lektionen och en tydlighet kring hur enskilda moment och aktiviteter gagnar undervisningens syfte.

En som fördjupat sig i vad som krävs av en lärare för att eleverna ska lära sig mycket är Hattie (2012), ur det stora forskarmaterialet har han vaskat fram fem dimensioner av att vara en framstående lärare, eller "expertlärare" som han kallar det. Kanske inte ett uttryck vi brukar använda när vi presenterar oss eller beskriver våra kollegor.

1. Expertlärare kan identifiera de viktigaste sätten att presentera ämnet de undervisar i
   Nästan alla lärare har tillräckliga ämneskunskaper och kunskaper om läroplanen men inte alla kan organisera detta till något som blir begripligt och motiverande för eleverna. Expertlärare är just experter på att känna igen händelsekedjor i klassrummet, hitta "krokar" och intressanta frågor och resonemang att bygga vidare undervisningen på. De kan förutsäga och avgöra vilka slags fel eleverna kan komma att göra och vara mera lyhörda för eleverna. De läser helt enkelt av eleverna bättre och anpassar undervisningen därefter. Dessutom behåller dessa lärare en passionerad övertygelse om att deras elever kan lära sig ämnet och kunskaperna som ingår i lärandemålen för lektionerna.
2. Expertlärare är skickliga på att skapa ett optimalt klassrumsklimat för lärande
   Ett optimalt klassrumsklimat är...
   ...ett klimat som skapar en förtroendefull atmosfär, där det är okej, ja till och med välkomnas att göra misstag eftersom det är en väsentlig del av lärandet
   ...ett klimat där lärande är "coolt" och värt att syssla med
   ...ett klimat där alla - lärare och elever - ägnar sig åt lärande
   ...ett klimat där det är okej att erkänna att inlärningsprocessen sällan är linjär, att den kräver engagemang och ansträngning
   ...ett klimat där eleverna frågar mycket och där engagemang är normen
3. Expertlärare följer upp lärandet och ger återkoppling
   Läs mer på lördag...
4. Expertlärare tror att alla elever kan nå kriterierna för måluppfyllelse
   Att ha sådana förväntningar kräver att läraren tror på att intelligens är föränderlig snarare än fast.
   Passionerat engagerade lärare är sådana som verkligen älskar vad de håller på med. De letar ständigt efter mer effektiva sätt att nå sina barn, att förkovra sig i ämnet och metoderna i sitt hantverk. De känner det som ett personligt uppdrag...att lära sig så mycket de kan om världen, om andra, om sig själva - och att hjälpa andra att göra samma sak.
   Att känna passionerat för att undervisa är inte bara att känna entusiasm utan också att genomföra det på ett principfast, värdebaserat, intelligent  sätt.
5. Expertlärare påverkar elevernas resultat både på ytan och på djupetFör att elever ska stanna kvar i skolan, satsa på sitt lärande, utveckla både ytliga och djupa insikter, använda flera olika inlärningsstrategier, vara villiga att ta risker och gilla utmaningen att lära måste lärare sätta upp utmanande mål och bjuda in eleverna att engagera sig.

Ett begrepp att fundera kring är lärandemål.
I våra styrdokument formuleras förmågor, dels generella, dels ämnesspecifika i kursplanerna. Det tydliggörs i kunskapskraven vad eleverna ska kunna göra med sina kunskaper, men även dessa behöver stuvas om och förklaras för att eleverna ska förstå vad de ska utveckla.
Lärandemål beskriver vad det är vi vill att eleverna ska lära sig. Om lärarna inte är tydliga med vad de vill att eleverna ska lära sig (och hur resultatet av detta lärande ser ut) kan inte den formativa bedömningen fungera. I Synligt lärande för lärare (2012) finns några viktiga punkter från Hattie, Clarke och Timperley:

• Dela lärandemålen med eleverna så att de förstår dem och hur måluppfyllelse ser ut.
• Alla elever i klassen kommer inte att arbeta i samma takt eller ha samma startpunkt. därför är det viktigt att anpassa planen efter målen så att den omfattar alla eleverna.
• Lärandemål och aktiviteter kan grupperas eftersom en aktivitet kan bidra till mer än ett lärandemål och ett lärandemål kan behöva flera aktiviteter för att eleverna ska förstå det fullt ut.
• Lärandemålen är det vi planerar att eleverna ska lära sig. De kan också lära sig andra saker som inte är planerade (kan vara positivt eller negativt) och lärarna måste vara medvetna om oavsiktliga konsekvenser.
• Avsluta varje del eller lektion med att referera til lärandemålet och hjälp eleverna förstå hur mycket närmare de kommit till kriterierna för måluppfyllelse.
  Förra årets kalender Synligt lärande hade en lucka om kriterier för framgång och lärandemål, kika här.

Några bra-å-ha-frågor att använda i början av lektionen/aktiviteten:

• Vilka är dagens mål?
• Hur mycket kan jag redan om dagens mål?
• Jag tror att dagens mål kommer att bli.. (mycket svårt till mycket lätt)
• Hur mycket kommer jag att arbeta med dagens mål?

Några frågor efter lektionen/aktiviteten:

• Vilket var dagens mål?
• Lyckades jag uppnå målet?
• Hur mycket arbetade jag med målet?

Försök också få eleverna att reflektera över orsaker till att de nått målen/inte nått målen.