IKT och digital kompetens - Använda IKT i undervisningen

Lärarutbildningen på Malmö högskola beskriver IKT
"Man kan också betrakta begreppet utifrån de tre delarna Information - Kommunikation - Teknik. Information kan vi se som det innehåll vi bearbetar till kunskap. Kommunikation kan vi se som en grund för lärandet och tekniken är bäraren av de kommunikativa och interaktiva processerna i lärandet. Med detta synsätt kan man betrakta IKT som grundvalar för lärande. Vi vill utvidga IKT-begreppet till att omfatta mer än digital teknik eller dator. Alla former av teknik som används i olika utbildningssammanhang bör innefattas i ett nytt kunskapsfält.”
Källa: Lärandets verktyg, lärarutbildningen på Malmö Högskola

Europeiska unionens beskrivning av digital kompetens
”Sverige har undertecknat Europaparlamentets och Europeiska rådets rekommendationer om åtta nyckelkompetenser i december 2006. En av dessa nyckelkompetenser är digital kompetens, vilket innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, det vill säga användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.”
Källa: hämtat ur Skolverkets rapport "Utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom skolan"

Lägesrapport från Skolverket våren 2009 - länk ovan
”uppdraget att bedöma verksamheters och huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt förslag på insatser”. 

• Brist på datorer, knappt var tredje lärare har en egen dator på arbetet, samt att antalet datorer inte ökat nämnvärt sedan 2001, vilket skapar långa väntetider för eleverna.
• Tre av fyra lärare anser att den egna skolans IKT-kompetens är otillräcklig och de har svårt att hitta bra undervisningsmaterial. Hälften av lärarna använder IT högst någon lektion i veckan.
• Hälften av datorerna är dessutom gamla ochsupporten när något händer upplevs långsam.
• Brist på övergripande samordning, utbyte, utbildning och gemensam strategi.
• Från att tidigare främst ha framställts som klyftor mellan dem som har och inte har tillgång till IKT, syns de stora skillnaderna nu mellan dem som kan och inte kan nyttja tekniken fullt ut. Ett allvarligt hot mot utbildningssystemen, demokratin och samhällsutvecklingen enligt OECD.
• I USA satsar man nu på en federal it-strategi för skolan (K-12) och skriver:
• Skolan måste helt enkelt ta till sig de digitala möjligheterna i sin undervisning och i sina kunskapsmålför att kunna försvara sin roll och uppgift i samhället.

Skolverkets slutsatser från rapporten

• Utan strategier blir frågor om till exempel utrustning, tillgänglighet och kompetensutveckling lösryckta ur ett sammanhang.
• Skolledarna har generellt en viktig uppgift att driva ett strategiskt arbete och skapa den helhetssyn på skolans uppdrag som krävs för gynnsam resultatutveckling. Idag är inte IT fullt ut integrerad i detta. Samtidigt finns studier som pekar på att skolledares kompetens i IT-frågor är begränsad. 
• Lärare måste också utifrån såväl strategier som verktyg öka sin kompetens och förtrogenhet med IT. Detta måste ske utifrån en långsiktig plan för hur IT- integreras i den pedagogiska vardagen.
• IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremot finns en stor pedagogisk potential om läraren har djup IT-kompetens och reflekterar över sin roll samt över hur undervisningen ska kunna utvecklas med ny teknik.
• Den grundläggande slutsatsen i redovisningen är att digitaliseringen och globaliseringen av samhället innebär helt andra krav och helt andra möjligheter för skola, utbildning och livslångt lärande.