Ny skollag

Den nya skollagen beslutades av riksdagen den 22 juni 2010. Den trädde i kraft 1 augusti 2010 och ska tillämpas på utbildningar och annan verksamhet från och med den 1 juli 2011. Lagen ska tillämpas på vuxenutbildningen från och med den 1 juli 2012. Skollagen är en av Sveriges mest omfattande lagar. Förändringarna i den nya skollagen syftar till att spegla de förhållanden som finns inom dagens moderna skola. Källa: Skolverket och regeringskansliet

Skolformsövergripande förändringar
Förändringarna är samlade under rubrikerna nedan, men finns även att läsa här.
Förändringsbehov med anledning av ny skollag finns här.

Trygghet

• Tydligare värdegrund för alla skolformer fastställs i lag. Det tydliggörs att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar.
• Genom en tydlig koppling till Barnkonventionen markeras att barnets bästa ska vara utgångspunkten i all utbildning.
• Krav på att elevhälsan förutom skolläkare och sjuksköterska även ska omfatta tillgång till psykolog och kurator.
• Utökade och förtydligade befogenheter för huvudman, rektor och lärare att vidta åtgärder för att garantera eleverna trygghet och studiero. Förändringarna innebär bl.a. att elever i de obligatoriska skolformerna, förutom grundsärskolan, ska kunna stängas av från utbildningen.

Lärare

• Lektorer återinförs i hela skolväsendet. En lärare eller förskollärare som har avlagt minst licentiatexamen och under minst fyra års tjänstgöring visat pedagogisk skicklighet ska utnämnas till lektor.
• Tydligare och skärpta regler införs om vad som krävs för att lärare och förskollärare ska få anställas och användas för undervisningen.

Valfrihet och likvärdighet

• Kommunala och fristående skolor ska i så stor utsträckning som möjligt ha en gemensam reglering. Utgångspunkten är att lika regler ska gälla oavsett vem som är huvudman. I dagsläget gäller samma regler i princip endast när det särskilt anges. För att det även i framtiden ska vara möjligt för fristående skolor att ha speciella pedagogiska inriktningar ska det finnas möjlighet till vissa begränsade undantag.
• Alla skolformer ska i så stor utsträckning som möjligt ha en gemensam reglering i de fall det är lämpligt. På detta sätt skapas en mer enhetlig struktur som underlättar för dem som ska tolka och tillämpa lagen.
• Rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare blir starkare genom att betydligt fler beslut ska kunna överklagas. Beslut om åtgärdsprogram och beslut om att neka en elev i kommunal skola viss skolplacering med hänsyn till att detta skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter för kommunen, kan nämnas som exempel. Dessutom kommer beslut om skolskjuts att kunna överklagas genom så kallat förvaltningsbesvär, vilket innebär en bredare prövning av beslutet jämfört med den laglighetsprövning enligt kommunallagen som är möjlig idag.
• Alla elever, oavsett om de går i en kommunal eller fristående skola, ska ha tillgång till skolbibliotek. Bestämmelsen omfattar såväl grundskolor och motsvarande skolformer som gymnasie- och gymnasiesärskolor.
• Nya bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete som ska dokumenteras införs samtidigt som kraven på kvalitetsredovisning och kommunal skolplan tas bort. Det innebär bl.a. att varje huvudman ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella mål som finns för utbildningen uppfylls.
• Möjligheten att inrätta lokala styrelser i kommunala skolor permanentas. En lokal styrelse får fatta beslut i vissa frågor som annars vilar på rektorn. I en lokal styrelse ska företrädare för elever, elevernas vårdnadshavare och de anställda ingå som ledamöter. Eleverna eller deras vårdnadshavare ska inte få vara i majoritet.
• Skärpta regler om utredning inför beslut om mottagande i särskolan.
• Krav på att skolmaten ska vara näringsriktig.
• Modersmålsstöd och modersmålsundervisning regleras i skollagen, i stället för som tidigare i förordning. För förskoleklassen införs ny reglering om modersmålsstöd.
• Statens skolinspektion får ett tydligt lagstöd för sin tillsyn i skollagen. En sanktionstrappa införs där ambitionen är att så långt som möjligt ha lika sanktioner mot kommuner och mot fristående skolor. Skolinspektionens möjligheter att bedriva en tydlig och effektiv tillsyn förbättras genom möjligheten att vitesförelägga både offentliga och enskilda huvudmän samt använda andra sanktioner.

Mer kunskap i förskolan

• Förskolan blir en egen skolform vilket gör att rollen som det första steget i utbildningssystemet blir tydligare. Detta innebär bland annat att fler av de skolformsövergripande bestämmelserna i lagens inledande kapitel kommer att gälla även för förskolan, bland annat regler om övergripande mål för utbildningen samt inflytande.
• Begreppet förskolechef införs i skollagen med samma krav på behörighet som för rektorer.
• Förändringar som gäller för grundskolan.
• Timplanen i grundskolan ska finnas kvar. En skola ska kunna få dispens från timplanen och Skolinspektionen ska då särskilt följa upp kvaliteten i denna skola.
• Möjligheten att få befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen i de obligatoriska skolformerna blir kraftigt begränsad.
• Färdighetstester och antagningsprov ska kunna användas från normalt årskurs 7 och när det finns särskilda skäl från årskurs 4 i grundskolan, om Skolinspektionen ger sitt godkännande.
• Skolplikten förlängs ett år i vissa fall för bland annat elever som gått om en årskurs eller börjat skolan ett år senare.

Mer kunskap i gymnasieskolan

• En ny struktur för gymnasieskolan i enlighet med den av riksdagen beslutade propositionen Högre krav och kvalitet i nya gymnasieskolan.
• Nya studievägar, introduktionsprogram, införs för elever som är obehöriga till nationella program inom gymnasieskolan.
• Nya behörighetsregler för gymnasieskolans yrkesprogram.

Mer kunskap i vuxenutbildningen

• Vuxenutbildningspolitiska mål införs i samtliga tre skolformer, dvs. kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare.
• Validering och individuella studieplaner regleras i lagen för samtliga tre skolformer.
• Rätt till vuxenutbildning på gymnasial nivå i syfte att uppnå grundläggande behörighet till högskolan.
• Möjligheten att läsa om en kurs i gymnasial vuxenutbildning begränsas.

Relaterat

Proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet

Utskriftsversion