fredag 30 november 2012

Synligt lärande lucka 1

Efter veckans livliga debatt i medier och skolor om icke-konfessionella skolavslutningar i kyrkan, kan jag nu erbjuda en adventskalender för lärare - fri från psalmer, bön och välsignelser. Men med en stark övertygelse att vi tillsammans kan utveckla skolan till att bli en kraftfull arena för lärande och utveckling för alla elever och lärare.
Lucka 1
Det är du som har störst betydelse.
Jag tänker vara en aning oortodox och börja med att redan i lucka ett avslöja hemligheten, vem mördaren är så att säga...
I hela stora bautastudien Visible learning (Synligt lärande) var det aldrig ens spännande. Direkt avgjordes att de faktorer som lärare kan påverka var de överlägset mest avgörande för hur elevernas resultat ska bli. Läraren är den viktigaste faktorn för elevernas lärande, har du hört som ett mantra sedan studien började spridas i skolvärlden. Men det räcker inte med att skaffa sig en lärarutbildning och få en (dåligt betald) lärartjänst på en skola nånstans, leva lycklig eller olycklig och automatiskt påverka elevers resultat. Alla lärare har inte positiv effekt påstår Hattie. Eftersom lärare är så viktiga har vi också en stor makt att sänka elevernas resultat. Det finns saker som läraren måste göra för att vara en positiv faktor.
Hattie tar i sin nya bok Synligt lärande för lärare upp att en del faktorer som lärare gör har stor effekt, en del ingen alls.
En del lärare som gör vissa saker gör skillnad.
Nu är detta inte frågan om någon klappjakt på bra eller dåliga lärare utan om hur vi uppfattar vårt uppdrag. Vi har i Sverige en skollag och läroplaner som tydligt slår fast vårt uppdrag som lärare.

Hattie har tillsammans med andra forskare hittat fem dimensioner av framstående lärare eller "expertlärare":
1. De kan identifiera de viktigaste sätten att presentera ämnet de undervisar i.
Senare i luckorna kommer du kanske att tycka att detta krockar med rankingen av lärares ämneskunskaper, som jag kan avslöja är relativt låg. Det man här menar är att det inte handlar om "mängden" kunskap utan om hur lärare ser på ytlig och djupare förståelse av ämnena.Vi måste bli uppmärksamma på hur vi ska undervisa och hur vi ska kunna se tecken på att eleverna har lärt sig ämnet. Expertlärare har inte "mer" ämneskunskaper än andra, men de organiserar och använder "stoffet" annorlunda. De kan koppla samman elevernas förkunskaper med det nya på ett bättre sätt och de gör lektionerna unika genom att förändra, kombinera och lägga till utifrån vad de ser att eleverna behöver. Dessa lärare läser av sina klassrum och förser sina elever med en stor uppsättning strategier som eleverna kan använda när de ska lösa ett visst problem. De är mer lyhörda för elevernas fel och fångar situationer i klassrummet och bygger lärandet på dem. Något som också är typiskt för dessa lärare är att de är passionerat övertygade att deras elever kan lära sig det som krävs i ämnet och kunskapskraven.
2. De är skickliga på att skapa ett optimalt klassrumsklimat för lärande.
I ett optimalt klassrum känner eleverna att det är OK att göra misstag, de är en viktig del av lärandet. relationerna måste vara trygga både mellan elever och mellan lärare och elever. Lärande är huvudsysslesättningen i skolan, eller den borde iallafall vara det. Att sätta det "på kartan" är att ha kommit långt. Att lära sig saker är ett hårt arbete och inlärningsprocessen är sällan linjär.
Är ditt klassrum ett där eleverna känner sig trygga och vågar fråga och visa att de gör fel?
Är det lärande som är den huvudsakliga verksamheten? Vad annat är det som händer?

3. De följer upp lärandet och ger återkoppling. Mer om detta i en kommande lucka...
4. De tror att alla lärare kan nå kriterierna för måluppfyllelse.Mer om detta i en kommande lucka...
5. De påverkar elevernas resultat både på ytan och på djupet.Mer om detta i en kommande lucka...

För några veckor sedan var jag på en konferens för matteutvecklare och rektorer, där fanns ett pass där en rektor berättade hur hon intervjuat ett par elever om deras skolgång och utveckling i ämnet matematik. De fick beskriva genom att rita ett linjediagram med åk 1 längst till vänster och 9 till höger och illustrera sina "ups and downs" med linjen. Killarna gick i åk 8 och en av dem beskrev att det gått rätt bra i början, det var lätt med plus och sånt, sedan blev det lite svårare med gånger och delat med. I åk 6 dyker linjen ner långt under nollan, han beskrev att de då fått Anna-Karin som lärare, och då förstod han ingenting. Lyckligtvis åkte linjen upp igen i åk 8, nu har han fått Maria som lärare, och linjen är på väg att gå utanför pappret uppåt. Rektorn frågar vad det är som gör Maria till en sådan bra lärare och killen förklarar att hon anstränger sig mycket för att han ska förstå. Han hade aldrig trott att han skulle lära sig ekvationer, för det är ju skitsvårt, men nu kan han det, för Maria har förklarat det bra.

Wilson och Corbett (2007) har också intervjuat elever som beskriver vilket slags lärare de vill ha i sitt klassrum:
  • En lärare som stannar kvar för att hjälpa dem bli klara med uppgiften.
  • En lärare som kan hålla ordning utan att förlora fokus på lektionen.
  • En lärare som anstränger sig, gör lite extra, för att hjälpa.
  • En lärare som förklarar saker tills det "tänds ett ljus" hos alla i klassen.
  • En lärare som visar på många olika vägar att lära sig, olika lärstrategier.
  • En lärare som förstår elevernas situation och tar hänsyn till dem.
En ganska bra beskrivning av en lärare som bryr sig...
Är du Anna-Karin eller Maria när eleverna ritar sin linje?
Är det stora eller små saker som gör skillnaden?




I mitt exemplar av Hatties senaste bok har jag hans autograf, bredvid sitt namn har han skrivit "Lär känna din påverkan", säkert skrev han detsamma i alla böcker, för det är ett viktigt budskap som vi lärare kan behöva bli påminda om. Vi har betydelse, vilken betydelse har vi och vad gör vi för att vara en positivt verkande faktor?


En annan passionerad lärare beskrev vid sitt besök i Höör förra året sitt uppdrag så här:



Jag är lärare. Jag älskar mina elever och jag älskar mitt yrke.
I den ordningen. Skolan och jobbet handlar från början till slut om eleverna, och om att hjälpa varenda barn att få ordentliga möjligheter i livet.
Att vara med när elevernas självkänsla och självförtroende stärks och se deras framtidsplaner ta nya fantastiska riktningar, den förmånen är en av de stora drivkrafterna i mitt yrkesliv.

En viktig person är någon man lyssnar på och vill tillmötesgå. En lärare måste göra sig till en viktig person i elevernas liv. Det handlar om att bygga relationer, avdramatisera ämnet och strössla med beröm.   

Stavros Louca






 
Hoppas du får en fin första advent!
Christel
 








 


 

Synligt lärande lucka 2

Lucka 2
Alla siffror - det går runt i skallen...
Synligt lärande-materialet är fyllt av de numera välkända "barometrarna" med effektstorleken av de olika faktorerna.
Effektstorlek är ett mått på olika faktorers påverkan. Man räknar ut medelvärden och standardavvikelser och jämför experimentgrupper med kontrollgrupper.
Med utgångspunkt från alla faktorers medelvärde slår Hattie fast att faktorer som har effektstorleken över 0.40 räknas som stora och intressanta för oss som vill förbättra resultat. Faktorer mellan 0.20-0.40 räknas som måttliga, det som "vanlig undervisning" resulterar i. Faktorer mellan 0-0.20 kallar han försumbara, denna utveckling sker i stort sett "av sig själv" utan någon undervisning alls. Faktorer kan ha en negativ effektstorlek, under 0, och detta har alltså negativ effekt på resultaten.

Man kan ha många synpunkter på alla dessa beräkningar, men de bygger på ett mycket stort antal studier och elever och Hattie gav oss rådet att använda dem som underlag för diskussioner, ett slags fingervisning om var vi ska lägga vårt krut någonstans.

Det är inte siffrorna som har betydelse, utan den diskussion och det vi gör som har betydelse för eleverna.

Vilka faktorer ligger på tio-i-topplistan?

Nu ska du få gissa! ("Facit" i morgon!)

Påverkansfaktor
Hög effekt
Medel-
effekt
Låg effekt
Gissa effekt-storlek!
Nivågruppering/ differentierade spår
 
 
 
 
Grupperingar inom klassen
 
 
 
 
Återkoppling
 
 
 
 
Ge konkreta exempel
 
 
 
 
Lärarens förväntningar
 
 
 
 
Användande av simuleringar och spel
 
 
 
 
Minskning av klasstorleken
 
 
 
 
Kamratpåverkan
 
 
 
 
Kvarsittning
(gå om en årskurs)
 
 
 
 
Självskattning av betyg/ Elevens förväntningar
 
 
 
 
Ömsesidig undervisning
 
 
 
 
Formativ bedömning
 
 
 
 
Snabbare studiegång (tex hoppa över en årskurs)
 
 
 
 
Användandet av begreppskartor
 
 
 
 
Lärarens trovärdighet i elevens ögon
 
 
 
 
Samarbetsinriktat i förhållande till individuellt lärande
 
 
 
 
Individualiserad undervisning
 
 
 
 
Hemmiljö
 
 
 
 
Kön (manliga/kvinnliga studieprestationer)
 
 
 
 
Lärarens ämneskunskaper
 
 
 
 
Relationen lärare-elev
 
 
 
 
Strukturerad undervisning
 
 
 
 
Anpassa undervisningen till elevens inlärningsstil
 
 
 
 


Vilka av dessa faktorer är du mest nyfiken på och vad skulle du vilja utveckla i din undervisning/på din skola?

söndag 25 november 2012

Synligt lärande- adventskalender för lärare med tjuvstart på fredag


I helgen inleder vi adventstiden, vi hänger kanske upp stjärnor och sätter fram ljusstakar som vi fyller med mossa och små svampar, vi börjar så smått förbereda oss för julen som kommer farande med ljusets hastighet (adventsljusets...). Som ett alternativ till detta vill jag bjuda på ett antal luckuppningar om något helt annat.

Fredagen 23 november satt jag med flera hundra andra skolutvecklingsintresserade i Stockholm och lyssnade på John Hattie, skolforskare och professor från Nya Zeeland, James Nottingham, Pernilla Lundgren och några andra som brinner för synligt lärande. Samma dag kom Hatties andra bok ut på svenska: Synligt lärande för lärare. Den är en fortsättning på hans bok Visible learning som kom 2009 och satte igång en av de största debatterna i modern tid om vad som verkligen påverkar elevers resultat. På svenska finns en överättning av det viktigaste i Visible learning att läsa här.

Mina förväntningar på dagen var mycket höga, ända sedan Visible learning kom 2009 har jag varit fängslad av och ständigt återkommit till de olika faktorerna, vilka som visar sig vara viktiga och vilka som inte är det. Jag har många gånger diskuterat detta med många kollegor, både i Höör och på andra ställen. Som några kanske minns hade jag en genomgång på Sätoftaskolan på en fortbildningsdag i mars 2011, flera gånger har jag bloggat om Hatties resultat här på skola 2011-bloggen och på matteutvecklingsbloggen. Inlägg om Hattie 1 2 3 4 5   

Ju mer jag läser och tänker, desto kristallklarare kommer några saker till mig, och när jag nu skulle få höra forskarens egna tankar kring Synligt lärande, var jag lite orolig att jag hade för höga förväntningar. Efter första passet var jag mycket upprymd, det kändes som om de saker han tog upp var just det jag uppfattat som det viktigaste, han uttryckte hur viktigt det är att eleverna har en klar bild av målen, att vi förklarar tydligt "what success looks like" och att det är viktigt med feedback i två riktningar, höga förväntningar och en strukturerad undervisning, något den senaste boken tar upp i detalj hur man kan arbeta med.

Allt eftersom dagen gick blev jag tystare och tystare, tankarna snurrade och i huvudet spelades det upp olika scener, undervisning som var precis så tydlig som  Hattie pratade om, lärare som passionerat kommer till jobbet varje morgon, bygger relationer med eleverna, är uppriktigt intresserade av hur lärandet går, designar lektioner, aktiviteter, bedömningssituationer och arbetar med formativ undervisning. Men jag såg i huvudet också trötta lärare som känner sig som om Lgr11 och alla skriftliga omdömen dragit undan mattan under deras fötter, hur mycket de än jobbar hinner de aldrig med, de går dåligt förberedda till lektioner som inte ens de själva tycker är särskilt roliga eller engagerande. De har svårt att bygga relationer med eleverna som de upplever som okoncentrerade och ointresserade av skolarbetet. De hittar inte tiden att ändra på sina prov och arbetsuppgifter, trots att de känner att de ger ett dåligt underlag för de nya bedömningarna vet de inte riktigt hur de ska göra istället...?

Till dig som känner att du är nyfiken på den undervisning och den bedömningspraktik som växer fram i forskningen och våra styrdokument, du kanske mötte den nya läroplanen och forskningsresultaten med ett stort halleluja, det är så här du alltid har tänkt och gjort.  Men också till dig som snart inte orkar med världens bästa jobb längre vill jag nu lämna 24 "luckor" i en adventskalender, som kommer att handla om det jag fastnat mest för i Synligt lärande. Hoppas du kan få någon inspiration och några utmaningar, tillsammans kan vi säkert fånga in många av de aspekter som leder till lärande inte bara för eleverna utan också för oss själva. Jag hoppas att du som rektor också tar detta till dig på ett särskilt sätt, du har ett ansvar som pedagogisk ledare på din skola, kanske kan du tapetsera lite i lärarrummet med de inlägg du känner träffar er i magen...

På fredag (30 november) kommer jag att öppna de första 2 luckorna här på bloggen, eftersom jag förutsätter att du inte läser på helgen, sedan kommer det en lucka varje dag, förutom på fredagar då det kommer tre luckor (för helgen).

När jag satt på tåget hem från Stockholm hade jag ett litet krig i huvudet, jag satt och klämde på den nya boken, men jag orkade inte öppna den, det var så många intryck och tankar, så mycket förhoppningar och tankar kring hur jag skulle kunna berätta om det jag hört för alla er därhemma.

Han var inte så stilig, den där Hattie, han såg rätt "sleten" ut, han pratade med en ganska obegriplig vinande dialekt, men det han sa, var i sin enkelhet så rätt och viktigt att jag där och då bestämde mig för att aldrig mer nöja mig med halvdåliga lektioner, halvtaskiga relationer, låga förväntningar, gnäll om små resurser, diagnosjakt och obegripliga undervisningsmål. Mina elever är värda det bästa - de faktorer som ligger över 0.40 och det är jag som lärare också!

Och det där med att jag hade höga förväntningar... det gjorde jag helt rätt i att ha, och de överträffades med råge.

Christel Jansson, matematik- och skolutvecklare i Höörs kommun