fredag 29 augusti 2014

Vi vill leda skolutveckling med kollegialt lärande...

...och vi är förstelärare i Höörs kommun. På utvecklingsbloggen presenteras under veckan alla de personer som under hösten kommer att leda lärgrupper på sina skolor eller i kommunövergripande grupper med kollegialt lärande.
Några tjejer till kommer vi här att lära känna lite mer, och få veta vad de brinner för och vad de vill utveckla.

Sofia Engbe är idrottslärare på Enebackeskolan, den stora F-6-skolan inne i samhället. Hon brinner för glädje och sundhet. Hon är ledare för eller tränar själv simning, balett, judo och så nu racercykling. En sport med mycket fart. I sitt arbete håller hon för viktigt att fånga varje barn, ge verktyg och lära dem använda sin kropp och hälsa, hitta sin träningsform. Hon tycker det är viktigt att se den röda tråden genom idrottsämnet genom hela skoltiden och hon tycker det har varit både bra och spännande med de övergripande lärgruppsträffar vi haft i kommunen under året för alla lärare i idrott och hälsa, hemkunskap, bild, musik och slöjd. Sofia ser det nu som sin utmaning att fortsätta detta arbete tillsammans med andra förstelärare och där dela med sig av sin planering, sina ideer och fortsätta utveckla sitt ämne och barnen. I sin ansökan har Sofia skrivit att hon arbetar med tydliga mål i sin undervisning och att hon brinner för en varierad undervisning så att alla barn kan få möjlighet att finna sin passion. Du får kontakt med Sofia på sofia.engbe@hoor.se


Nästa förstelärare jag vill presentera heter Liselott Sunning, hon kallas för Läselott inte utan anledning för hon älskar att läsa och brinner för att sprida detta till sina elever. Hon hänger i skolbiblioteket och arbetar med högläsning hela mellanstadiet igenom på Sätoftaskolan där hon arbetar. Hon inte bara läser högt för sina elever utan hon använder det de läser och arbetar mycket med texterna och innehållet på olika sätt. En ide Liselott har som förstelärare är att hon är fullt beredd att  krypa upp i läsfåtöljen, plöja böcker och göra handledningar som alla lärare kan använda i sitt arbete, något många efterfrågar. Liselott har arbetat på alla stadier i grundskolan och kopplar ihop sitt arbete med läsning och skrivande med de samhällsorienterade ämnena historia, religion, samhällskunskap och geografi. Hon är intresserad av genreskrivande arbetssätt, har fått inspiration bland annat från grannkommunen Hässleholm. Under hösten kommer Liselott att leda en lärgrupp kring svenska och läs- och skrivutveckling genom hela grundskolan.  Ta kontakt med Läselott på liselott.sunning@hoor.se


Dagens sista presentation handlar om Eva Grubbström, hon arbetar som specialpedagog på Sätoftaskolan åk 4-6 där hon tillsammans med lärarna möter elevernas skiftande behov och bygger grupper och undervisning som fungerar. Eva är väldigt intresserad av och kunnig inom alternativa lärverktyg, ipads, datorer och hon driver frågor om kommunlicenser hos bland annat Elevdata för skolorna. Hon tycker att fokus måste ligga på att eleverna lär sig läsa. Barnen och eleverna som har det jobbigt ger henne kraft att lära sig nya saker som kan komma dem till del och kompensera för svårigheter. Eva har fastnat för elever med dyslexi och hon lyfter i sin presentation att hon önskar att vi som en av de sista kommunerna i Skåne utvecklar något slags Skoldatatek där material kan finnas och visas för både lärare, föräldrar och elever. Eva har haft uppdrag som läs- och skrivutvecklare på sitt skolområde och hon ingår i dyslexinätverk och som förstelärare vill hon arbeta med läsförståelsestrategier och ta ett samlat grepp om kompensatoriska lärverktyg. Du får tag i Eva på eva.grubbstrom@hoor.se


Ser ni hur många kompetenta och utvecklingsintresserade lärare vi har i Höör? En vecka räcker inte för att presentera dem alla... Några av dem är inte kvinnor utan män...läs på måndag om nästa gäng förstelärare/lärgruppsledare som vill arbeta med kollegialt lärande och utveckla undervisningen för de lite äldre eleverna. Vi har nu passerat mellanstadiet och kommer i nästa vecka till lärarna på högstadiet åk 7-9.

torsdag 28 augusti 2014

...ytterligare fyra förstelärare presenterar sig

Idag inleds presentationsrundan med Margaretha Malm Jönsson, lågstadielärare i Gudmuntorp som arbetat med de yngsta elevernas läs- och skrivinlärning i många år. Margaretha berättade att hon faktiskt var lärare för en av de andra förstelärarna i åk 1 en gång i tiden. Dessa erfarenheter är viktiga att ta vara på och sprida till mer nyblivna lärare. Margaretha beskrev i sin ansökan till förstelärare hur viktigt hon tycker det är att vi undervisar om och med olika strategier för läsförståelse och att vi åstadkommer ett kooperativt lärande. Alla skolor fick i våras exemplar av boken "En läsande klass" och material för att arbeta med texter på många olika sätt. Detta brinner Margeretha för att göra med sina elever och i samarbete med andra lärare i en lärgrupp. Spågumman, reportern, konstnären, detektiven och cowboyen påminner om olika sätt att jobba med texter av olika slag.
"Detektiven reder ut oklarheter, nya ord och uttryck. Strategin används under läsningen och innebär att läsaren:
Läser om ordet.
Läser om meningen.
Läser om stycket för att få ordet i ett sammanhang.
Funderar på om ordet liknar ett ord på svenska eller ett annat språk som läsaren redan kan.
Funderar på om ordet är sammansatt av flera ord.
Funderar på vad det är för sorts ord (substantiv, adjektiv, verb)
Användersina förkunskaper i ämnet.
Slår upp ordet eller frågar någon vad det kan betyda."

Margaretha påminner om att avkodning inte är samma sak som läsförståelse och att vi behöver hjälpa eleverna bearbeta och förstå texter av olika slag i alla skolans ämnen, långt efter att de lämnat lågstadiet. Hon brinner också för ett mer verklighetsrelaterat kunskapssammanhang och knyter då gärna språkutveckling till undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena.Att barn lär sig hålla pennan i ett riktigt grepp är också viktigt för att de senare ska slippa lära om. Margaretha är stadigt förankrad i forskningen, bla Monica Reichenbergs teorier kring fäsförståelse, hon är också med sin erfarenhet en bank av kunskap om hur barn lär oc h hur undervisningen bör vara upplagd, detta hoppas vi ska få spridas till andra lärare på hennes skola och andra i kommunen. Vill du prata med detektiven, spågumman eller Margaretha, maila till margaretha.malm.jonsson@hoor.se



Nästa förstelärare är också en kvinna, (det kommer män också senare i veckan...) Nina Lissmark är också en lärare med lång erfarenhet, hon arbetar på Enebackeskolan åk 1-3 och när hon presenterar sig blir bilden tydlig av en lärare som brinner för undervisning, fred, rättvisa och engagemang. Hon lyfter upp att hon kanske inte alltid är odelat positiv utan ofta vänder och vrider på stenar, funderar bland annat på om det inte egentligen är ganska problematiskt att skolan är målstyrd när det är skolplikt. Hon har ett spännande projekt på sin skola, tillsammans med en kollega ska hon i år genomföra elevledda utvecklingssamtal - ett sätt att leva elevdemokrati och inflytande. I sin ansökan till förstelärare beskrev Nina att hon vill utveckla undervisningen tillsammans med kollegor, hon vill fortsätta arbeta för att eleverna ska nå mål och utöver detta få med sig bildning och handlingsberedskap för livet utanför skolan. Hon vill utveckla elevers ansvar och inflytande och hon är nyfiken på det flippade klassrummet, och många andra skolfrågor. Att vara lågstadielärare ställer stora krav på att man är allmänbildad, man måste vara insatt och uppdaterad i alla ämnen och områden och använda i undervisningen. Nina påminner också om att det ofta krävs ett mod för att våga hitta de nya fungerande vägarna, att det inte finns några universalmetoder som fungerar alltid och hon är inte rädd för att hoppa i med huvudet före. Nå Nina på nina.lissmark@hoor.se
 

 
Nu vill jag presentera två förstelärare som också är specialpedagoger/speciallärare. I vår kommun arbetar dessa yrkesgrupper mycket nära eleverna och övriga lärare med undervisning och frågor som hör till undervisning och bedömning, därför kan de också få tjänster som förstelärare, något som inte är självklart i kommuner med andra sätt att organisera arbetet.  Pia Witte är grundskollärare och speciallärare (svenska) och hon arbetar i en av kommunens mindre skolor, Gudmuntorps skola, där hon tillsammans med lärarna erbjuder eleverna en både stödjande och stimulerande lärmiljö. Pia berättar om sitt engagemang för de elever som har svårigheter i sitt skolarbete, hur hon genom att lära sig mer bara får nya frågor och blir mer nyfiken på hur hon ska kunna ge dem stöd och hjälpa dem lyckas. Pia har nyligen tagit fram ett kartläggningsmaterial i svenska och matematik. För Pia är det självklart att visa och förklara för eleverna hur man läser för att förstå och hon är liksom Margaretha både glad för och intresserad av att arbeta med läsförståelsestrategier i En läsande klass.  Pia ser matematik och svenska som olika språk, som det gäller att förstå sig på och behärska. Pia är och har länge varit väldigt engagerad i skolutvecklingsfrågor, både tillsammans med sin rektor Inger och i olika kommunövergripande arbetsgrupper, till exempel i nulägesbeskrivningen inför Skolutveckling 2016 och när vi gemensamt arbetat fram rutiner för arbetet med extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Hon är också väldigt insatt i olika slags kompenserande lärverktyg och får dem att fungera för eleverna  i vardagen. Du får kontakt med Pia på pia.witte@hoor.se
 
 

Jag utlovade två specialpedagoger, nu vill jag presentera Pernilla Bäckström, hon är grundskollärare och specialpedagog och arbetar på kommunens största enhet, Enebackeskolan åk  F-6. Tillsammans med några andra specialpedagoger, rektor Karin och många lärare arbetar hon där med att utveckla bra undervisning, lärande och stöd för över femhundrafemtio elever.
Pernilla har arbetat på flera av kommunens skolor sedan 1997 och hon tycker det är en spännande utmaning att bolla med de olika resurspersonerna för att ge varje elev vad de behöver i sitt lärande. Hon brinner för frågor om det som händer i klassrummet, för särskilt stöd, hon är väldigt kunnig inom våra styrdokument och tycker det är spännande med den senaste ändringen i skollagen som trycker på att eleverna ska få sitt stöd och sina utmaningar i klassrummet, ofta i nära samarbete med specialpedagogen. Tydliga rutiner är viktiga och Pernilla har varit med i arbetsgrupper och tagit fram våra rutiner, hon är också med i den centrala gruppen för vårt inkluderingsprogram Inkluderande lärmiljöer och hon leder kommunens specialpedagogiska utvecklingsresa som vi gör med SPSM. Där diskuterar vi hur undervisning och stöd ser ut på våra olika skolor, vilken roll specialpedagoger och speciallärare har och hur detta arbete kan stärkas tillsammans med övriga elevhälsan. Pernilla beskriver i sin ansökan till förstelärare att hon vill lyfta diskussioner med kollegor och tillsammans med lärarna öka sitt eget lärande om inkludering och undervisning för alla elever.  Maila Pernilla på pernilla.backstrom@hoor.se

 
Imorgon fortsätter Höörs kommuns förstelärare och lärgruppsledare att presentera sig här på utvecklingsbloggen. I höst arbetar vi med kollegialt lärande för alla medarbetare!

onsdag 27 augusti 2014

Får jag presentera...




...de förstelärare och andra lärgruppsledare som kommer att ha en viktig roll i skolutvecklingen framöver i Höör.
Igår visade jag hela gänget och idag ska vi titta närmare på några av dem som arbetar närmast de yngsta barnen.

Först ut är Petra Green, förskollärare och även utbildad grundskollärare och under vidareutbildning till pedagogista. Idag arbetar Petra som förskollärare på Prästkragen och där fungerar hon som pedagogisk handledare, något hon successivt ska bli för alla kommunens förskolor.


En pedagogista utbildas inom Reggio Emilia-inspirerade verksamheter till ett slags pedagogisk handledare, och i samråd med förskolecheferna och nära dialog med förskolans personal ska hon arrangera kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete och leda utvecklingsarbete i förskolorna.

När Petra beskriver sig själv och sin roll lyfter hon upp att vi måste få plats allihopa, att vi måste ta vara på olikheter och göra våra skolor och förskolor till demokratiska mötesplatser. Förskolans uppdrag sträcker sig mycket längre än till att "passa barn", vi ska arbeta med att synliggöra läroplanens mål kring barns utveckling och lärande.

Petra dricker inte kaffe eller te och du kan maila henne på petra.green@hoor.se

Nästa utvecklare heter Jessica Gayen och hon är en av de tre förstelärare som redan varit ute på planen i ett år. Jessica arbetar på Enebackeskolan, det är svårt att tro när man ser henne men hon har arbetat som lärare i 17 år (måste ha börjat som 10-åring...). Jessica presenterar sig som Porscheälskare, hon ser många paralleller mellan snabba bilar och sitt arbete som lärare i lågstadiet: det är fartfyllt och spännande, bilen är som barnen hon tar hand om, det gäller att manövrera dem rätt. Föraren är läraren, banan är forskningen och kartan är de mål läroplanen innehåller. Jessica ser sig som förstelärare som porscheinstruktören som lärde henne att ratta bilen runt tävlingsbanan med lackande svett och skrikande däck. Hon brinner för formativ undervisning, har i några år haft en funktion där hon tillsammans med rektor Karin utmanat lärarna att besöka varandras klassrum med förstoringsglas i hand och tillsammans skapa kultur där skolutveckling äger rum. Jessica är lärare, hennes barn elever och hennes man rektor, det är helt enkelt mycket skola även hemma och hon använder alla dessa erfarenheter även i jobbet. Du når Jessica på jessica.gayen@hoor.se





Linda Hyll har under året varit matematikhandledare i mattelyftet, där har hon sett vilka resultat det kan komma av att lärare träffas och tillsammans ser helheter. Hon ser som sin uppgift som ledare att få deltagarna att skapa ett öppet arbetsklimat och fokusera på att utveckla undervisningen. Detta leder till att elevernas måluppfyllelse ökar och hon tycker det är spännande med den nya fortbildninsgkulturen kolllegialt lärande. Linda undervisar i åk 1-3 på Sätoftaskolan och hon har en grundutbildning inom matematik och NO-ämnen åk 1-7 men under varje barnledighet har hon vidareutbildat sig inom engelska och svenska. Hon tror att det var möjligt tack vare att hennes barn sov mycket men vi som känner Linda vet att det snarare beror på en aldrig vikande energi och nyfikenhet hos henne. Linda berättar att det inte tar slut för henne vid åk 3, hon vill bygga möjligheter för barnen att fortsätta utvecklas och hon vill ha dialog med lärare i kommande stadier. På fritiden hinner Linda också med höns, ankor, bin och du kan hitta henne bakom ratten på traktorn hemma på gården. I sin ansökan till förstelärare lyfte Linda att hon arbetar med tydliga pedagogiska planeringar och att hon vill fortsätta leda kollegor och tillsammans med dem få syn på sin egen undervisning och utveckla den. Linda når du på linda.hyll@hoor.se

 


I Tjörnarps skola, främst i åk 1-3 hittar vi Anne Gravallius, ny förstelärare och hon presenterar sig som "Mattehäxan", en av hennes karaktärer som får barnen att längta till skolan. Anne brinner för att utveckla småskolan så att den får en hållbar struktur, att hitta den dokumentation som gör att man slipper glapp vid lärarbyten och när barnen går åldersblandat. Hon talar om delaktighet, engagerande uppstarter och att hon själv aldrig slutat skolan, hon har gärna kvar en fot på Högskolan i Kristianstad. I sin ansökan till förstelärare beskriver hon att hon tycker det är viktigt att tidigt medvetandegöra eleverna om att de själva äger sitt lärande och kan påverka det. Hon arbetar mycket med elevernas inflytande och delaktighet i sitt lärande och hon påstår med forskningen som grund att det dessutom ökar lärandet. Vill du prata mer med Anne om detta, maila anne.gravallius@hoor.se
 

 
Imorgon kommer ytterligare fyra tjejer att presenteras...
 


tisdag 26 augusti 2014

Skolutveckling med förändringsagenter

Torsdagen den 14 augusti var en mycket rolig dag. De 15 nya förstelärarna, de tidigare 3 och förskolans handledare för lärgrupper (blivande pedagogista) träffade rektorerna och förskolecheferna tillsammans med skolcheferna (både de båda nuvarande vikarierande och Lisbeth Johansson som börjar 1 okt) och visade var skåpet ska stå i förskole- och skolutvecklingen de närmaste åren.
Alla hade 5-10 minuter på sig var att presentera sig och beskriva vad de brinner för, vad de gör och vad de vill vara med och utveckla. Och jag (Christel, utvecklingsstrateg) for runt med äggklocka, kamera och block för att försöka föreviga allt detta spännande. Med facit i hand så var det precis så man ska starta upp läsåret, med massor av exempel på den utmärkta undervisning vi har i kommunen och sikte på det vi ska utveckla tillsammans framöver. Torsdagens presentationer var ett gott bevis på det stora engagemang och den kompetens vi har i kommunens skolor.

Rektorer, förskolechefer och förstelärare och pedagogista har en särskild uppgift att tillsammans med utvecklingsstrateg och chefer leda utvecklingsarbetet framåt i grupperna av lärare, i arbetslagen och ämnesgrupperna och andra grupper av personal. Vi ska under hösten starta upp arbetet med månadsvisa lärgrupper av många olika slag, och det är förstelärare, pedagogista och andra samtalsledare som ska leda dessa:
  • matematiklyftgrupper åk 1-3 och 4-6
  • grupp för lärare i idrott, hemkunskap, bild, musik och slöjd (redan påbörjat)
  • specialpedagoger och speciallärare (utvecklingsresan är påbörjad)
  • demokrati och elevinflytande
  • studie- och arbetsro
  • övergångar mellan skolformer och stadier
  • språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
  • formativ undervisning och bedömning
  • IKT
  • främja närvaro
Min tanke är att jag under några dagar här på bloggen ska presentera några av dessa viktiga personer i taget, men jag kan inte låta bli att börja med en bild på hela härligheten, får jag presentera, Höörs kommuns viktiga lärgruppsledare, förstelärare, rektorer, chefer och förskolechefer:




Bakre gänget: fsk-chef Marie Nilsson, förstelärarna Pernilla Bäckström, Sofie Engbe, fsk-chef/rektor Pia Strandell, rektor Anna Sjöbeck, förstelärarna Christine Carlsson, Jenny Fredriksson, Linda Hyll, David Trenneman, Liselott Sunning, Cecilia Mattsson Jagenheim, rektor Mats Svensson.
Mitten: förstelärare Nina Lissmark, rektor vux/vik skolchef Catharina Pålsson, bliv skolchef Lisbeth Johansson, utvecklingsstrateg Christel Jansson, förstelärarna Jessica Gayen, Eva Grubbström, Margaretha Jönsson, Pia Witte, rektorerna Karin Birger och Inger Sjögren (även fsk-chef), förstelärare Catarina Håkanson.
Främre gänget: bliv pedagogista Petra Green, förstelärarna Anne Gravallius, Magnus Gejdner; Susanne Thomasson, fsk-chef Kristina Dellholm och förstelärare Lotta Lindberg.








måndag 25 augusti 2014

Språkutveckling - ett uppdrag för alla lärare i alla ämnen

Tänkte dela lite inspiration om språkutvecklande arbetssätt, något jag är väldigt nyfiken på och jag vet att det är många fler som är det!
Skolverkets hemsida kan vara snårig och inte helt lättnavigerad men en pärla finns här:
Språkutvecklande arbetssätt
 
 
Här finns många "resurser" att klicka sig runt bland.
 
 
I de två första kapitlen i Lgr 11, liksom i övriga obligatoriska skolformers läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. I alla kursplaner, och kanske särskilt tydligt i kunskapskraven syns också olika språkliga uttrycksformer som eleverna ska ges möjlighet att använda.

Det här utvecklingspaketet syftar till att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp.

Ämnesspråk är nyckeln till elevers kunskapsutveckling i olika ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Det innefattar att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, fakta och centrala tankegångar men också de känslor och åsikter som ämnet väcker. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs.

Här finns en arbetsgång för fem träffar, med länkar och filmer att använda.
Det material man rekommenderar är
Läroplanen för din skolform, t ex Lgr11
Få syn på språket - ett kommentarmaterial från Skolverket om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen.
Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråklighet (beställ bok eller ladda ner)
Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen - diskussionsunderlag
Mellan träffarna arbetar man tillsammans med sina elever och börjar titta på de texter eleverna möter i skolan, hur kan de utveckla språket, lärandet och förståelsen? Vilken förförståelse och vilka tidigare erfarenheter har eleverna som hjälper dem i sitt lärande?
Man fördjupar sig i stöttningsstrategier och provar dem med sina elever., utvärderar det man gör med sina kollegor och utvecklar sitt kollegiala lärande.


Jag har köpt in några exemplar av boken "Språk i alla ämnen" av Hanna Stehagen , att cirkulera i våra lärgrupper med denna inriktning. Hanna har en blogg med massor av nyttigt och spännande att surfa runt bland.

fredag 22 augusti 2014

SOS i klassrummet 10

Innan vi lämnar kvalitetsgranskningsrapporten Stöd och stimulans i klassrummet från Skolinspektionen vill jag kort sammanfatta vad den har sagt oss:

  • Det finns ett tveklöst uppdrag i skolan att ge alla elever ledning, stimulans och stöd så att de utvecklas så långt som det är möjligt.
  • Det ingår i alla lärares arbete att anpassa till och möta alla elevers olika behov - och detta är en utmaning. Lärare är olika bra på detta, och det behövs ett kollegialt samarbete och såväl stöd som utmaningar från rektor att det ska utvecklas.
  • Svenska elever upplever både att de inte får tillräckligt stöd och att de inte får den stimulans de behöver för att gå vidare i sitt lärande. Båda scenarierna kan resultera i omotiverade och stökiga elever.
  • Det är viktigt att lärare har höga förväntningar på alla sina elever.
  • Det är en utmaning för många lärare att ge eleverna inflytande över undervisningens upplägg och innehåll.
  • Det är inte ett omöjligt uppdrag att möta alla elevers behov, det finns många goda exempel i granskningen.
Om du vill läsa mer om den dubbla utmaningen att vara lärare eller förskollärare kan jag rekommendera tre andra rapporter från Skolinspektionen.
Rätten till kunskap 2010:14
Framgång i undervisningen 2010:1284
Förskola, före skola - lärande och bärande 2012:7

Jag har tidigare tipsat om filmerna av Dylan Wiliam som finns på YouTube, the Classroom experiment 1 och 2.
https://www.youtube.com/results?search_query=classroom+experiment
Nu vill jag nämna dem i sammanhanget stöd och stimulans i klassrummet. Wiliam tar upp hur farligt det är att elever ställer sig eller ställs utanför lärandet i skolan. Det skapar utanförskap med livslånga konsekvenser, något vi ser på nära håll i våra skolor i dag i Sverige också. Vi känner pojkarna som vägrar läsa, eleverna som blir hemma- eller korridorssittare, de utagerande eleverna som "straffar ut sig" från alla skolor och det på en del håll ökande problemet med elever som är ständigt uppkopplade på sociala medier istället för deltagare i våra lektioner. Detta påverkar deras lärande och möjligheter långt in i framtiden. Vi måste hitta relationerna till de här eleverna, göra dem delaktiga igen, ha höga förväntningar på att de kan lära sig, stötta dem i deras arbete, ge dem professionell återkoppling, stöd och utmaningar.
We can do it!

torsdag 21 augusti 2014

SOS i klassrummet 9

En sak som blev tydlig i Skolinspektionens kvalitetsgranskning Stöd och stimulans i klassrummet var att det fanns en osäkerhet hos lärarna när det gällde att ge eleverna inflytande över undervisningen. Detta är en viktig dimension av anpassning och många lärare upplevde det som en stor utmaning när det gäller att bjuda in eleverna till delaktighet och möjligheter att påverka undervisningens upplägg och innehåll.
En SO-lärare uttrycker att "han är rädd att det kan spåra ur" om eleverna själva skulle få delta i framtagandet av övningsuppgifter, även om han ser att det skulle kunna vara stimulerande för eleverna.
En elev berättar "Jag kan välja själv hur jag vill plugga, meningen är ju att jag ska lära mig, det är ju bra att det inte är bestämt hur utan jag kan själv bestämma."

Forskningen visar att elever som får vara med och påverka undervisningen till innehåll och form blir medskapare i undervisningen. De kan själva bidra med sina erfarenheter och behov för att undervisningen ska passa dem på bästa sätt. Det kan handla om till synes enkla förändringar. Kanske att redovisa muntligt istället för skriftligt, att arbeta två och två istället för ensam eller att skriva eller läsa om något som knyter an till den egna erfarenheten. Det kräver dock att läraren lyssnar och tillmäter elevens synpunkter betydelse. Skolan behöver ha såväl formella som mer informella kanaler för att kanalisera elevernas vilja till inflytande och delaktighet.

Häromdagen lyftes lärarnas roll för att elevernas resultat och motivation ska öka, men det är några personer till som är viktiga.
I granskningen står på ett ställe att fler skolor måste anta utmaningen att under rektors ledning, med stöd av huvudmannen tillsammans med lärarna bedriva ett aktivt förändringsarbete med fokus på lärarnas insatser på lektionerna. Forskningen visar att rektor har en central roll i att leda och driva på utvecklingsarbetet. Bland rektorerna i granskningen finns det genomgående den stor medvetenhet om betydelsen av att lärarna utvecklar sitt arbetssätt för att möta eleverna där de befinner sig. Att ändra arbetssätt kan dock medföra utmaningar. En rektor berättar "Man kommer överens om saker på skolan för att stödja elever, exempelvis hur man börjar en lektion. man skriver upp vad som ska göras. Men sen gör inte alla det i alla fall, fast man har varit med i att fatta det beslutet. "

Rektor Albus Dumbledore, Hogwarths

Skolinspektionen har i flertalet tidigare granskningar  kunnat konstatera hur stor roll rektor spelar för att öppna dörrar mellan klassrum och lärarlag och för att få igång kvalitetsarbetet. Rektorns utmaning ligger bland annat i att:
  • Skapa ett synsätt där man fokuserar på hur undervisningen kan utvecklas. När en enskild elev har svårigheter i skolarbetet är det inte ovanligt att skolan lägger förklaringen hos eleven istället för att analysera skolans arbetssätt för att se hur verksamheten behöver förändras för att skapa förutsättningar för eleven att lyckas.
  • Skapa ett öppet klimat där man utvärderar hur lärarens arbete påverkar elevens lärande.
  • Skapa arenor och tid för kollegialt lärande.
  • Hitta strategier/verktyg - testa - utvärdera och hitta nya vägar. Skolorna måste uppmärksamma och hitta strategier för att inom en och samma klass hantera denna dubbla utmaning. Det handlar om att anpassa undervisningen, att hitta former för ge stöd, utmaningar och stimulans och att utvärdera hur undervisningen påverkar eleverna.
När vi i höst lägger in nästa växel i skolutvecklingsarbetet i Höör sker detta med rektorers och förskolechefers gemensamma vilja att förbättra lärmiljöer, öka samarbetet och det kollegiala lärandet. De har gemensamt beslutat att kollegiala lärsamtal ska stå på agendan en tisdagseftermiddag i månaden  (skapat arena och tid), då ska lärgrupper av skiftande slag träffas och gemensamt utveckla våra verksamheter. Det gör att vi kan ha höga förväntningar på att skolutveckling sker som märks i klassrum och förskolerum.

onsdag 20 augusti 2014

Världen i ett rabarberblad - lärande i förskolan


I dag har vi på Vita Smultronet undrat, undersökt och förundrats – bara med hjälp av ett rabarberblad och ett förstoringsglas. Vet ni att det finns spindlar som går på ”trådarna”, eller vem har målat alla linjerna? Vet ni att maskarna har ätit hål på våra blad? Vet ni att om man sätter bladet mot fönstret blir bladet ljust men om man lägger det ner på bordet så ser vi nästan ingenting – varför blir det så?

Och vilken värld som öppnar sig när vi tar förstoringsglaset till hjälp – allting blir ju sååå stort – hålet blev ju gigantisktJ! Nu i eftermiddag ser inte rabarberbladet ut som i morse – varför gör det inte det? Är det för att det regnar ute?


Barnens underbara frågor och underbara tankar som vi vill dela med oss som inspiration.

 
I morse skrev jag på min FB-sida: ” I dag börjar en ny och spännande termin där vi pedagoger tillsammans med barnen ska utforska och undersöka för att lära!” Det gäller inte bara barnen utan även oss vuxna – vi ska tillsammans utforska och undersöka vårt spännande uppdrag för att vi ska kunna lära oss mer och utveckla våra verksamheter.
 
Petra Green, utvecklare i Höörs förskolor

SOS i klassrummet 8

Vi har nu dagligen gnuggat oss i Skolinspektionens kvalitetsgranskning Stöd och stimulans (SOS) i klassrummet i mer än en vecka. Vi har hört elevernas uppfattning om sina lektioner, diskuterat effekten av förväntningar (både höga och låga), vi har funderat på om det är mission impossible att erbjuda en undervisning som ger både stöd och stimulans, för alla elever.

En rubrik i rapporten ger en hel del välbehövligt hopp till oss lärare som fortfarande är intresserade av utmaningen:
Inte ett omöjligt uppdrag

Granskningen visar att det är möjligt att möta alla elever. Det finns gott om positiva exempel där engagerade lärare och rektorer arbetar för att anpassa undervisningen och för att hitta strategier för att både stödja och stimulera. Under observationerna var inspektörerna med om många lektioner med god undervisning, och elever berättar om lärare som lyckats möta just deras behov, även elever som tappat motivationen. Stalltips om hur man kan göra med de elever som lätt når målen ges av lärare och rektorer som antagit utmaningen:
  • en del elever får skriva mer, lyssna mer och att det är viktigt att kunna påverka examinationsformerna (tekniska hjälpmedel)
  • elever som behöver mer utmaningar får uppgifter som sträcker sig lite längre, de utmanas att använda sitt "eget driv" och matas inte bara med mer uppgifter
  • flexibilitet när elever placeras in i årskurser, de kan jobba i en högre årskurs än den de är inskrivna i, det kan lyfta elever och ge utmaningar
  • man placerar eleverna: en svag med en lite duktigare, en lite duktigare med en ännu duktigare, på så sätt bygger man in ett stöd i undervisningssituationen i form av kamrateffekter
  • man ger dem öppna uppgifter då kan de utveckla, de svaga får hjälp av läraren. Kurserna är på samma nivå, men uppgifterna är konstruerade så att alla elever utifrån sina förutsättningar kan klara dem.
På något sätt, vad jag än skriver om i julkalendrar och forskningssammandrag, så hamnar jag alltid i den situation jag är i nu. Nu ska jag få lyfta LÄRARNAS LOV igen. Eller i alla fall deras stora betydelse.
Läraren har dubbel betydelse
Jo, för även i denna kvalitetsgranskning kommer man fram till lärarnas avgörande betydelse för elevernas lärande. Läraren ska både ge stöd till de elever som har svårt att hänga med i undervisningen och ge stöd till de elever som har lätt för sig och som behöver utmaningar för att komma vidare i sitt lärande.
När alla elever ska få det stöd och den stimulans som de behöver för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling (Skollagens tre-trea) avgörs det när eleverna möter lärare och lektioner som förmår väcka lust och motivation att lära. Det handlar om hur skolorna förmår skapa goda lärmiljöer och individanpassad undervisning. Skolinspektionens granskning har visat att många skolor behöver göra utvecklingsinsatser för att se till att lektionerna förmår möta eleverna på ett bättre sätt. Det handlar om lärarens förmåga att anpassa undervisningen. Detta är ingen nyhet, det har varit tydligt i många kvalitetsgranskningar och internationell forskning, inte minst John Hatties enorma "Synligt lärande" (2009) lyfte lärarens betydelse.
Elever som undervisas av de mest effektiva lärarna lär sig runt fyra gånger så mycket som de elever som undervisas av de minst effektiva lärarna.

Det som är viktigt när lärarna ska ge eleverna stöd och stimulans är att lärarna har höga förväntningar, elevinflytande över undervisningen, varierad och anpassad undervisning, goda ämneskunskaper, tillitsfulla relationer, återkoppling till eleverna, tekniska hjälpmedel och formativ bedömning är exempel på olika aspekter av stöd och stimulans under lektionstid.

Forskningen har också konstaterat att lärarens värderingar och förhållningssätt till eleven har stor betydelse. Hattie "synliga lärande" handlar om att läraren måste synliggöra och därmed lära känna sin påverkan på elevernas lärande. Genom att undersöka hur och när läraren påverkar elevernas lärande på det mest effektiva sättet kan lärarens undervisningsstrategier utvecklas.

Svenska forskningssammanfattningen "Framgång i undervisningen" (2012) lyfter också lärarens centrala roll för lärande:
  • Elever som har lärare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleverna rätt.
  • Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka.
Så, har vi ett viktigt jobb eller har vi?

tisdag 19 augusti 2014

Något att se fram emot matematik- och NV-bienette i Malmö våren 2015

Redan nu kan du boka in lördag 14 mars 2015 i din almanacka om du vill ha inspiration och det senaste inom matematik- och naturvetenskapsdidaktik från förskola till vuxenutbildning.
Tiden är 8.30-16.30 och det hela äger rum på Maömö Högskola, nära centralstationen. Klicka här för mer information. Man kan beskriva en bienette som ett stort kalas där man besöker korta inspirerande pass, workshops och får del av det senaste inom forskning och massor av goda exempel på hur man kan göra i sin verksamhet för att utveckla arbetssätt, innehåll och tänkande. Det brukar också vara en stor utställning från förlag och olika skolor/förskolor som beskriver olika projekt. Jättekul helt enkelt!

SOS i klassrummet 7

Idag kommer vi in på ett ämne som kommer att dyka upp mer framöver på bloggen: förväntningar.

På min semesterboklista finns förutom bloddrypande deckare även boken Mindset av Carol Dweck.



Bland annat ska den handla om hur man med rätt tänkesätt kan motivera elever till bättre resultat, och förväntningars betydelse. Spännande... även John Hattie har ju hittat faktorer kring höga realistiska förväntningar som är avgörande för resultat och lärande.

I kvalitetsgranskningen varnar man för att ha låga förväntningar. En lärare beskriver att han inte "ställer samma krav på den och den eleven. om de ska skriva en berättelse har jag höga krav på meningsbyggnad och rättstavning, för den svagare räcker det med stor bokstav och punkt. Den mittemellan bedömer jag som mittemellan."

I granskningen frågar man sig om detta är ett tecken på differentiering av undervisningen eller om det är en undervisningsstrategi som riskerar att permanenta en elevs resultat genom att läraren kontinuerligt ställer lägre förväntningar kring vad eleven kan klara av. Det är viktigt att läraren förmår att bibehålla höga förväntningar på eleverna, att inte tappa tron på att alla elever kan lära sig och att läraren kan påverka lärandet.

lågt ställda förväntningar påverkar lärarens arbete och de utmaningar man ger eleverna och det blir lätt en självuppfyllande profetia. Istället för att anpassa undervisningen justerar man ner förväntningarna till en nivå där lärandet uteblir. Forskningen visar att det centrala är att eleverna utmanas på en nivå strax ovanför sin nuvarande förmåga för att lärande ska äga rum.
Detta ställer krav på såväl tankemässiga utmaningar som på lärarstöd under lektionstid. Lärande sker i den så kallade utvecklingszonen, där det finns såväl kognitiva utmaningar som stöd.
Om utmaningarna blir för få sker inget lärande och eleverna tappar ofta intresse och motivation.
Om kraven istället blir för höga och stödet för begränsat riskerar eleverna att bli frustrerade och ge upp.
Ännu en elevröst: "Hon låter mig inte tänka, hon vill alltid visa först innan jag hunnit tänka själv.  Hon stressar mig så in i helvete." Det riskerar att skapa en negativ spiral. Elever som redan uppvisar svårigheter i sitt lärande riskerar att berövas möjligheten att utvecklas vidare om lärarna sänker kraven eller serverar korrekta svar.

I granskningen finner vi också positiva exempel när det gäller förväntningar. Vi möter bland annat elever som uttrycker att det är positivt när läraren ställer krav och visar att man har förväntningar på eleverna. En elev berättar att det är "bra att läraren ställer krav - då får man jobba." En annan elev berättar hur den egna läraren "tror att alla elever kan nå minst ett E, säger att han vet att vi kan bättre, han tror att vi kan."

Reflektera tillsammans med mig:
  • Ärligt, har jag samma förväntningar att alla mina elever kan lära sig, kanske inte på samma sätt eller på samma dag, men tror jag att de kan?
  • Hur märks mina förväntningar? Vad sänder jag för signaler till eleven och till gruppen?
  • Vad är det för skillnad på låga förväntningar och realistiska delmål?
  • Händer det att elever överraskar dig med sina resultat? Är det elevens prestationer som är höga eller mina förväntningar som är låga? (tuff fråga...)
  • Om du har varit lärare länge, kan dina elever lika mycket nu som för tio år sedan? Kan de annorlunda saker? Hur ligger de till när det gäller "big five"?


Jag vill så gärna göra reklam för något som en av mina favoritkommuner i Skåne har gjort. Det är Svedala som återigen visat oss var skåpet ska stå. I sommar har de "levlat" sin lärplattform KvUtis, jag är grön av avundsjuka och får nästan blogg-komplex, tills jag kommer på att vi andra har lika stor glädje och nytta som lärarna i Svedala har. Tack Michael och ni andra som gör ett fantastiskt jobb med lärmoduler om allt viktigt för att bli en skola där alla kan lyckas.
Lärmodulen Höga förväntningar har artiklar att förbereda sig med, de kommer huvudsakligen från Skolverket och Skolinspektionen och ger en god vetenskaplig grund. Under moment A ligger en artonminuters film med James Nottingham där han förklarar hur etikettering med låga förväntningar fungerar. Under moment B finns en kort film med Carol Dweck och utmärkta diskussionsfrågor för kollegor som vill fördjupa sitt kollegiala lärande tillsammans, jag lånar några:

  • På vilka olika sätt kan läraren förmedla positiva förväntningar på eleverna? Finns det sätt som ni inte har prövat?
  • Tror ni att alla era elever kan uppfylla alla delar av kunskapskraven? Vad kan hindra dem?
  • Hur kan ni använda exempel för att tydliggöra kriterier för framgång?
  • Hur kan återkoppling användas för att utmana elever att ta större ansvar?
  • Hur skapar ni en tillitsfull undervisning där ”fel” och ”misstag” ses som lärande tillfällen?
  • Hur kan elevernas olika förutsättningar och erfarenheter användas som en tillgång i undervisningen?
  • Hur kan vi använda formativ bedömning för att skapa positiva förväntningar på eleverna?

  • En stund av den gemensamma tiden ägnas åt att planera för en lektion som ska genomföras i den egna klassen (moment C) eller elevgruppen. Varje lärare ska föra noteringar, anteckna kring några av följande frågor:
    • Ger du eleverna talutrymme och uppmuntrar dem att delta i samtal i grupp eller helklass?
    • Ger du positiv respons på elevernas inspel och ansträngningar?
    • Uppmuntrar du eleverna att göra sitt bästa och att våga sikta högre?
    • Visar du positiva förväntningar på elevernas förmåga?
    • Värdesätter och visar du respekt för alla elevers arbetsinsatser?
    • Uppmärksammar du på ett konstruktivt sätt elever som förefaller passiva eller oengagerade i olika aktiviteter?
    • Skapar du motivation inför olika aktiviteter?
    • Bidrar du till positiva förväntningar, nyfikenhet, handlingsberedskap hos eleverna?

    Efter att detta genomförts träffas man igen (moment D)och utvärderar tillsammans, delar sina erfarenheter och tar till sig nya utmaningar. kollegialt lärande i ett nötskal.


    måndag 18 augusti 2014

    Rörelse - inspiration för förskolans personal 18 augusti

    Idag har ungefär 30 lärare och andra som arbetar i förskolan samlats för en fortbildning och inspirationsförmiddag kring begreppet rörelse som ska vara temat i området under hösten. Magnus Gejdner fokuserade på de naturvetenskapliga ämnena och teknik och jag (Christel) på matematiken. Magnus pass var engagerande, han visade hur man med hjälp av LEGO kan knyta samman utvecklingen av begrepp från förskola till åk 9 och han bjöd in till samarbete mellan kommunens ybgsta och äldsta elever i form av samarbetslektioner.


     
    Några fångade citat från Magnus föreläsning:
    • Vi har gemensamt ansvar för att göra samma barn-elever till fungerande självständiga samhällsmedborgare.
    • Vi får leka hela livet - vi har världens bästa jobb!
    • Med hjälp av LEGO fångas även killarna som sitter längst bak, klart de vill och kan bygga växellådor med fyra växlar och utveckla begrepp som utväxling, rotation och kugghjul.
    • Alla bygger vikt- och längdmätare som graderas i egna enheter som kopplas till standardenheter, t ex 3 snöbollar = 2 hg. Detta arbete skapar djup förståelse för begrepp.
    Christel inledde med några glimtar från förskolans läroplan.
    Förskolan ska sträva efter att varje barn:
    ·         utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
    ·         tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,


    ·         utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
    ·         utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
     
    Rörelse kan handla om att kroppen får röra på sig, leka, dansa, gå, klättra, springa, åla,
    krypa, sträcka sig, krypa ihop. Hjärnforskare har hittat bevis för att hjärnans halvor
    specialicerats på olika sätt.
    Höger – rytm, rörelse, musik, bild, konkret tänkande och koncentrationsförmåga
    Vänster – logiskt och abstrakt tänkande, tal, språk och förmågan att analysera (teoretiska delar).
    Viktigare än vad som sitter var är att forskare kommer fram till att vår hjärna har störst kapacitet
    när båda halvorna tränas och arbetar tillsammans. Detta talar för mer rörelse, rytm och musik!

    Sång och rytmisk rörelse tycks ha en viktig funktion för att utveckla hjärnhalvornas samarbete: vid vissång växlar ständigt överkopplingen mellan höger och vänster hemisfärer, eftersom de melodiska och rytmiska helheterna tas emot av höger hemisfär medan de snabba språkljuden tas in i vänster. För att bilda mening måste de båda hemisfärerna samarbeta.” (Uddén, B., 2004, sid. 58).

    J
    u närmare vi betraktar det invecklade samspelet mellan hjärna och kropp ju klarare framstår ett övertygande tema: rörelse är oumbärligt för inlärning. Rörelse väcker och aktiverar många av våra mentala kapaciteter. Rörelse integrerar och förankrar ny information och erfarenhet i våra neurala nätverk. Och varje rörelse är livsviktig för alla de handlingar med vilka vi förkroppsligar och uttrycker vår inlärning och oss själva.(Hannaford, C., 1997, sid. 98)    
     
    Leken, språket och rörelse har stor betydelse för lärande och utveckling.
     
    Helena Lilja skrev 2003 en avhandling, klicka för att läsa:
     
    Även om vi nu har nya styrdokument finns det mycket nyttigt i rapporten, om hur
    begreppsförståelse länkas i vartannat från förskola till grundskola och gymnasiet.
    Matematiken handlar om att skapa sig en grundläggande förståelse för ord, begrepp och
    situationer. Begrepp utvecklas via språket, gärna med musik, lek och rörelse.
    Andreas Fjällman har skrivit en rapport om hur förskolors arbete med sagor och sånger påverkar
    barnens lärande och utveckling av matematik. Lite sång, lite dans, lite matte.
    För yngre barn handlar det om att förstå sig på sin omvärld och skaffa sig egenskaper och
    verktyg för att kunna tolka alla sina intryck.
    Både sagorna och sångerna  på förskolan är fyllda med matematik!
    • Fem fina fåglar satt på en gren
    • Fem små apor hoppade i sängen
    • Honky tonk
    • Långeman, korteman
    • En hatt, ett paraply och en regnrock Länk till filmen som vi inte kunde titta på...
    • 1-2-3-4 - alla saker jag vill ha är alldeles för dyra...men lite fingerspring det kostar ingenting!
    • 1-2-3-4-alla byxor äro dyra...den som inga byxor har, får gå med rumpan bar
    Efter denna lilla sångstund fördjupade vi oss i en artikel i Nämnaren, en utmärkt tidning
    från NCM i Göteborg där arbetssätt och projekt från olika förskolor ofta presenteras. Berit
    Bergius och Lena Trygg har i senaste numret beskrivit tankar kring position, nära knutet till
    rörelse.
    En del av det vi kallar verklighetsuppfattning handlar om att förstå sambanden mellan såväl fasta som rörliga objekt i de miljöer som ingår i det dagliga livet. Både välkända och mer obekanta…
     För att kunna känna igen, hitta och orientera oss i en komplex omvärld behöver vi kunna urskilja särdrag samt strukturera och organisera våra intryck. Vi behöver även formulera språkliga uttryck som beskriver form, läge, riktning och avstånd, och som vi alla kan tolka lika. Detta brukar beskrivas som spatial förmåga/rumsuppfattning i matematiken.
    Rumsuppfattning kan kortfattat beskrivas som relationer mellan objekt samt mellan objekt och omvärld. Det handlar om att med hjälp av avstånd, riktning, höjd, djup och position kunna förstå, använda och utbyta information om objektets positioner. Spatialt tänkande handlar om att föreställa sig rummet, var man själv och annat befinner sig och de språkliga uttryck som beskriver rummet.
    När vi lyfter och bär barnet ser det omgivningen från olika håll och i olika perspektiv. Erfarenheterna förstärks när den som lyfter och bär talar med barnet om det som händer och använder lägesord och ord som beskriver riktning. När barnet själv förflyttar sig fördjupas bilden, erfarenheter leder till att ett slags inre tredimensionellt system konstrueras och utvecklas. Det leder efterhand till förståelse för språkliga uttryck för relativa avstånd och lägen.
    De tidigaste språkliga uttrycken om rumsliga förhållanden: i, på, under, upp och ner är samma i olika språk. Lite senare tillägnar sig barn uttryck om närhet: bredvid (vid sidan av) och mellan och så småningom ord som hänvisar till framför och bakom. Språkliga uttryck är nödvändiga när vi kommunicerar om rummet.
    Förståelsen för rummet utvecklas genom aktiviteter i omvärlden. Aktiviteterna kodas och symboliseras på olika sätt. De leder till att språket utvecklas för att beskriva rörelser och lägen samt förståelse för förminskning av omvärlden, som på kartor, ritningar och fotografier. Ett objekt man ser på nära håll ser större ut än om man ser samma objekt på avstånd. Erfarenheter utvecklar förståelse för att föremålets storlek är konstant. På nära håll är bussen på gatan stor jämfört med människorna vid busshållsplatsen. På långt håll ser både buss och människor mindre ut, men relationen i storlek är densamma.


     
     
    Denna bild på vår tf skolchef och Magnus är ett bra exempel på detta, vi vet att Christer och Magnus är ungefär lika stora människor men eftersom Magnus står längre bort ser han mindre ut. 
     
    Redan ettåringar har lärt sig att upptäcka vad någon annan tittar eller pekar på. De följer en osynlig linje mellan ögat eller fingret på någon annan och det aktuella föremålet. Erfarenheter leder också till att insikt om att det som döljs av en dörr, ett lock, en filt, ett avstånd faktiskt finns fast det för tillfället inte är synligt. De lär sig att något kan hindra det som är bakom att synas, till exempel genom… (tittutlekar). Genom upprepade erfarenheter utvecklas inre föreställningar. Dessa inre bilder är viktiga för att kunna söka efter sådant som inte finns framför ögonen, tex de rena strumporna i byrålådan eller glasen i skåpet. Lekar som gömma nyckeln och Kurragömma bygger på och utvecklar sådan förståelse.
    Frågan var? är central för att lokalisera någon eller något. Svaren här eller där räcker inte.
    -          Snälla Malte, kan du hämta min matlåda som står i kylskåpet?
    -          Här finns många lådor, vilken är din?
    -          Den står på översta hyllan.
    -          Där står fyra lådor…
    -          Oj då…den är grön
    -          Tre är gröna…
    Det man söker måste ses i relation till andra saker i omgivningen, bland annat med hjälp av alla lägesord som finns i språket. För att dessa ska bli och förbli aktiva i elevers ordförråd måste de ständigt aktualiseras i undervisningen. Skillnader mellan innebörder i närbesläktade lägen som ovanför – ovanpå eller under – nedanför  måste diskuteras och exemplifieras. För att lokalisera objekt i rummet räcker det inte alltid med lägesord, informationen kan behöva kompletteras med beskrivningar av form, storlek och färg.


    Nu tittade vi på olika viktiga "matteord", Gudrun Malmer har sammanställt en användbar lista som jag har lånat ur materialet Mattestjärnor i förskolan, från Askunge förlag som även har mycket annat bra material:



     
    Vi pratade om vilka ord som är svårast, och vi pratade om vilken skillnad det är på nyss och precis- och vi konstaterade att språket är en viktig del av matematiken.
    - Hur mycket kaffe vill du ha?
    - Mycket lite...
    - Varsågod!
    - Nu blev det lite mycket!

    Lycka till i det viktiga arbetet!

    Ann-Louise Ljungblads bok Matematisk medvetenhet

     
    Många bra boktips om matematik i förskolan hittar du här.