tisdag 13 december 2011

Till våra "iPad-i-skolan" entreprenörer

Kom ihåg att på vår Ipad-sida "Appoteket" finner ni både länktips samt handledning i att skapa AppleId (konton) m.m Denna sida uppdateras så fort vi får tips om bra sidor, applikationer eller annat som hör till iPad i undervisningen. På länklistan har vi lagt in Annelies appar samt Pappas appar. På sidan Pappas appar finner ni även tips på hur ni ställer in begränsningar i iPaden så att barn/elever inte kan öppna mejl, webbläsare, köpa, installera eller radera appar m.m.


lördag 10 december 2011

Vad är en skola på vetenskaplig grund?

Skåne drar nu igång landets första regionala samverkansorganisation kring en skola på vetenskaplig grund. Nästan samtliga av Skånes kommuner ingår i denna grupp. Huvudsyftet är att gifta ihop högskolorna med den kommunala skolvardagen.

– "Det handlar om en utveckling av professionen", säger Birgitta Henecke, nytillträdd vetenskaplig ledare.

Artikeln är hämtad från Läranas nyheter. Läs hela artikeln här.
Det står i den nya skollagen att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund är kanske lättare att enas om innebörden i, men vad är då beprövad erfarenhet? Räcker det med att jag vid ett par tillfällen provat en ny undervisningsmetod och dragit vissa slutsatser av det, eller behövs det kommuniceras och i viss mån dokumenteras? Men även vad som krävs för att veta att utbildningsverksamheten vilar på vetenskaplig grund behöver definieras. Svaren på dessa frågor och hur huvudmannen ska göra praktik av skollagens intentioner är utmaningen för den regionala utvecklingsgrupp. I styrgruppen för denna samverkansorganisation finns bl.a. vår egen barn- och utbildningschef, Martin Persson.

Läs mer om projektet på Kommunförbundets hemsida.

Läs gärna Tomas Kroksmarks tankar och praktiska exempel på vad en skola på vetenskaplig grund kan vara. Han bedriver bl.a. Akademin för skolnära forskning och utveckling, Kunskapsepidemin, Modellskolan samt ett EU-projekt (3O=Omnia Omnes Omnibus = Allt till Alla Överallt), vars syfte är kollektiv kompetensutveckling av lärare.
Citat ur Tomas artikel - En Modellskola på vetenskaplig grund
"Det första universitetet med forskning grundades så sent som år 1812 i Berlin. Det var Willhelm von Humbolt som introducerade forskning i kombination med undervisning. Det är alltså hit som vi måste vända oss för att hitta något som förtjänar bestämningen forskning. För oss som är intresserade av en skola och ett utbildningssystem på vetenskaplig grund är det nödvändigt att ta vår utgångspunkt i vad som inträffade i Berlin 1812. Det är först därefter som vi kan finna kunskap om skolan – undervisning, lärande, kunskap, ledarskap, bedöm-ning, etc – som vilar på vetenskaplig grund."

Mer nyfiken om Tomas forskning? Tomas Kroksmarks hemsida.
Läs Kroksmark rapport: "stretschadhet" om att satsa på en-till-en, d.v.s en dator per elev. Kan den syntes av reell och digital verklighet som uppstår i En-till-En lärandet öka elevers lärande? Då krävs förmodligen förändrade undervisningsmetoder och attityd till hur vi ser på att lärande går till.

Citat ur Tomas Kroksmarks slutsats i sin studie av En-till-En är bildandet av en "didaktisk stretschadhet"



..."Resultaten visar att omfattande förändringar sker med lärarkompetensen då En-till-En införs i skolan. Främst sker en förskjutningar mellan en analog och en digital livsvärld som jag här har valt att kalla didaktisk stretchadhet. Den innebär att lärare utgår från erfarenheter av undervisning och lärande i den analoga livsvärlden som de oftast oreflekterat tar med sig in i den digitala livsvärlden. Också det omvända förhållande är observerat i studien. Det får som konsekvens att lärarna löser undervisnings- och lärandeproblem på villkor som inte alltid fungerar. Till detta kan adderas att teorier som rör lärande och En-till-En i allt väsentligt utgår ifrån piagetanska modellsystem (t.ex. Kolb och Bloom) som fungerar i analoga miljöer men som inte förfogar över möjligheten att stretchas in i och över till digitaliserade kunskapssammanhang. Av det skälet bör nya teorier utvecklas som svarar mot de krav som En-till-En ställer."...

Tomas nämner även Ruben R. Puenteduras modeller för "kvalitetssäkra" utvecklingen av en effektiv En-till-En satsning i skolan. Om Puenteduras modeller kan du läsa i vår tidigare blogg här.´

Effektiva skolor = höga betyg eller betygsinflation? (Nossebro)
Läs även från Kroksmarks blogg om hur viktigt det är att ifrågasätta resultat och kvalitetssäkra framgångar. Det senaste vi följt i media och från Skolverket har varit att elever fått högre slutbetyg jämfört med vad de presterade på de nationella proven. Avvikelser på uppemot 80% väcker misstankar om betygsfusk.

onsdag 30 november 2011

Datorer och ny teknik i skolan - Ruben R. Puentedura om 1-1 satsning



Mina anteckningar efter Rubens föreläsning, 23 november 2011, Latinskolan i Malmö, på inbjudan av Atea.

Under de senaste femtio åren har forskare såsom Doug Engelbart och Seymour Papert identifierat och påvisat en anmärkningsvärd potential i att använda datorn som ett redskap för att öka männis­kans intellekt och kognitiva förmåga. Genom att ge varje elev var sin dator eller surfplatta är det idag möjligt att förverkliga denna vision inom allt slags lärande. Som alltid när förändringar införs är det viktigt att följa upp och mäta effekten av de nya arbetssätten. Puentedura har utarbetat modeller och ramverk för att mäta effekten av hur väl IKT[1] är integrerat i utbildningen.


Puenteduras modeller och ramverk för att integrera IKT i undervisningen
Puentedura använder modellerna SAMR[2] och TPCK[3]. De används när en skola ska självskatta sig och förstå på vilken IT-pedagogisk utvecklingsnivå den befinner sig på. Fyra viktiga faktorer måste samverka för att uppfylla modern didaktik. Det är Teknik, Pedagogik, Innehåll och Kunskap. För att konkretisera vad varje nivå innebär använder Puentedura metaforer, modeller och flöden. Dessa hjälper också till för att framhäva de nya pedagogiska hjälpmedlens unika egenskaper. Avslutningsvis berättar han hur vi kan omsätta dessa ramverk i den dagliga undervisningen, samt hur de kan användas som praktiska verktyg i skolan och integreras i kursplanen för olika årskurser.



Dagens informationsflöde tvingar oss att bearbeta inte bara mycket information utan helst endast den relevanta och senaste. Det kommer att tvinga oss till att skapa nya strukturerade men likväl flexibla arbetssätt och kanaler till rätt informationsflöden. Det tvingar oss även att inse att dokument och information snabbt förändras eller revideras och att vi måste förhålla oss lika snabbt till förändringen.

När IKT används i den dagliga undervisningen ökar förutsättningarna att få tillgång till djupare kunskap och effektivare flöden. Det gigantiska utbudet av information och forskning som finns tillgängligt samt möjlighet till kommunikation och återkoppling skapar snabbt ny kunskap, vilket i sin tur leder till nya problemformuleringar och ny forskning.
Hans Roslings statistikinstrument "Gapminder" är ett lysande exempel på hur samlad information/statistik tillgängliggörs och kan följas upp eller användas för ny forskning. Följ honom för övrigt på Twitter...http://twitter.com/#!/HansRosling

[1] Informations- och kommunmikationsteknik
[2] Substitution, Augmentation, Modification & Redefinition
[3] Technology, Pedagogy, Content & Knowledge

 

Ruben visar hur teknikstödet hjälper oss att fokusera och använda IT-verktyg för att möjliggöra specifika funktioner.


Exempel på Flow - arbetsflöde för att lösa en uppgift

Vi utgår från en surfplatta där diktering, anteckningar och foton görs under en lektion. Appar med fetstil.
PS Express för bildredigering av de tagna fotona http://itunes.apple.com/us/app/adobe-photoshop-express/id331975235?mt=8
Pages för formatering och redigering av texten http://www.apple.com/se/ipad/from-the-app-store/apps-by-apple/pages.html
KeyNotes för slutpresentation av text och bilder http://itunes.apple.com/se/app/keynote/id361285480?mt=8
Lägg ut på nätet för spridning och återkoppling

Modellen SAMR - visar på vilken kvalitetsnivå IKT är integrerad i verksamheten?

Vi utgår från ett exempel där traditionell klassrumsmetodik utmanas och slutligen totalt förändras med användandet av ny teknik, kunskap, innehåll och pedagogik samt där eleverna har tillgång till varsin dator/surfplatta.
Undervisningssituationen utgår i nuläget från lärarens och textböckernas fråga – svar metodik, eleverna diskuterar lösningar med varandra och redovisar sina svar på papper eller muntligt. Därtill någon enstaka personlig reflektion samt kamrat- och lärarbedömning.

Min översättning

Förbättringsfasen

Substitution - Ersättning
Papper och penna ersätts rakt av med skärm och tangentbord. Varje elev skapar en ny text genom att skriva av från olika böcker, för att slutligen skriva ut sin text.
Augmentation - Förbättring
Som ovan men nu använder eleverna rättstavnings- och ordprediktionsprogram samt internet utan någon större källkritisk förmåga, klassrumspedagogiken är i stort densamma.

Omvandlingsfasen

Modifiering - Utveckling
Eleverna söker information och fakta från nätet med källkritisk förmåga. De stryker under eller kopierar fraser och begrepp de inte förstår i texterna och sociala forum används för att söka samarbetspartners. Genom att förklara mina tankar och förståelse av ett fenomen för andra lär eleven sig själv att bedöma och sätta ord på sina kunskaper. Under lektionen avsätts tid för att hela gruppen tillsammans med läraren ger sin återkoppling på problem, och begrepp samt komma fram till nya frågeformuleringar, sammanställningar och lösningar. Resultatet är ökad funktionalitet och kommunikation, reflektion och återkoppling, med förbättrad faktatillgång, kunskapsdjup och kvalitet som resultat.
Redefinition - Förändring
Undervisningen leder till skapandet och användandet av nya digitala verktyg och forum med kontakter i näringsliv och forskning – kollaborativ kunskapsutveckling. Arbetssätt och kunskapsutbyte och återkoppling som tidigare inte varit möjligt att delge varandra blir möjligt. Källor och kunskap tillgängliggörs digitalt via nätet (Gapminder, Wikis, MIT etc.). Nya slutsatser och problemformuleringar diskuteras i forumen såsom Twitter, blogg, Facebook eller Skype.  

Enkla exempel enligt SAMR modellen

S Dator/surfplatta ersätter bok och anteckningspapper
A Anteckningar och läsning kan förbättras med presentations- och redigeringsfunktioner 
M Dela anteckningar, samla bildmaterial, omformulera meningar, återanvänd, utveckla och presentera
R Omdefinition och användning av nya arbetssätt/flöden, begrepp och kunskaper som delas på nätet i olika forum som tidigare inte varit möjliga

S Kartbok i dator
A Googleearth på Smartboard/pc – skapar frågor såsom varför bygga pyramider i öknen i Egypten?
M Google sketchup pyramid diskutera hur de byggdes, hållfasthet, hemliga gångar etc.
R Teoretiska hållbarhets/simuleringar i datorer

Kontaktinformation till Ruben R Puentedura
@rubenrp
Cilla Johansson har i sin blogg också skrivit några rader om Puentedura: http://cillajohansson.se/?p=533

Lyssna gärna på Fredrik Härén på Youtube från "Kunskapens dag" mycket ironi och skratt samt en nypa sanning med viss modifikation - 17 miljoner forskare idag - vad händer när de kopplar ihop sig? Ideexplosioner!

Ett annat resultat av världssamarbete är uttalslexikonet Forvo som finns på http://sv.forvo.com/

tisdag 29 november 2011

Dropbox för filöverföring mellan PC och iPad




Jag kom över en alldeles utmärkt manual för att komma igång med Dropbox från sajten http://webbit.se/ . Klicka här för att hämta manualen. För den oinvigde används dropbox för att lagra filer på en server på nätet och för att därefter kunna dela med sig av filen till andra eller kopiera ner den till en annan enhet. I vårt fall vill vi ofta kunna lägga över ett dokument i vår iPad från en PC eller tvärtom - flytta en fil från vår iPad till en PC.

Fler läsvärda artiklar från idg som förklarar Dropbox funktioner.

Programmet måste installeras på både din iPad och din PC.

För att hämta programmet Dropbox för PC klickar du här.
Dropbox för din iPad hittar du i Appstore i din "padda".

torsdag 24 november 2011

Återblickar från året 1

Den 8 mars träffades alla (många) lärare från Höör för att tänka tillsammans kring kunskapssyn, vad som påverkar elevernas lärande och den nya läroplanen. Christel berättade om sin jullovsläsning och delade med sig av sina tankar kring det som verkligen är viktigt om eleverna ska lära sig och nå goda resultat. När jag nu lärt mig hur jag ska lägga ut Powerpointpresentationer på bloggen så kommer den jag visade i mars. Klicka här!

lördag 19 november 2011

Problem

Facebook, en källa till inspiration...

Allmänna råd från Skolverket om undervisning

I höst (19 okt) har Skolverket tagit fram allmänna råd om undervisningen enligt Lgr11.
Vad är allmänna råd?
Lagar som rör undervisning finns i Skollagen, vidare är förordning och läroplan det som styr vårt arbete. Som vägledning, stöd ges allmänna råd ut, det som står där bör följas.

Vi har samlat det viktigaste i de allmänna råden i en PPT som du kommer till om du klickar här.
På ett tydligt sätt beskrivs vad lärare, rektor och huvudman bör göra för att planera, genomföra, bedöma kunskaper, följa upp och dokumentera undervisningen.



torsdag 10 november 2011

torsdag 27 oktober 2011

"Appoteket" finns numera på vår blogg

Hej igen!

Ursäkta vår dåliga ordlek - ett apotek för appar. Under rubriken Sidor (inte Bloggarkiv) hittar ni "Appoteket". Här erbjuds bl.a. en lathund om hur du skapar ett iTuneskonto, aktiverar din iPad och länkar till sidor med tips på användbara pedagogappar.

måndag 26 september 2011

Glöm inte att fira!

Mitt i allt arbete med att planera och genomföra undervisning efter den nya läroplanen Lgr11 har Höörs lärare fått lära sig ett nytt IT-system. InfoMentor/PODB kommer framöver att användas för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling, frånvaro, schema m.m. I all denna prestation behöver man dessutom få känna sig duktig efter att ha klarat av några delmål. På Sätoftaskolan firade man detta för någon vecka sedan med tårta.
Slöjdmagister Jan fångad på bild. Även undertecknad passade på att snylta lite. Vi borde fira oftare blir slutsatsen.

torsdag 15 september 2011

Kom igång med Infomentor/PODB

Några länkar som kan vara bra att återkomma till när ni påbörjar arbetet i InfoMentor/PODB.


Infomentor/PODB – Tydligare än Skolverket + (pedagogisk planering)

Infomentor/PODB – Pedagogisk planering LGR 11

Infomentor/PODB – IUP/Skriftligt omdöme

Infomentor/PODB – IUP/Skriftligt omdöme LPO94

Infomentor/PODB – Från utfall till prognos (statistik för det systematiska kvalitetsarbetet)

Här finns vår tidplan för införandet
http://skola2011.blogspot.com/p/iup-systemet.html

Vår projektplan för införandet - förkortad
http://skola2011.blogspot.com/2011/03/projektplan-for-iup-systeminforandet.html


Våra rubriker i Infomentor/PODB:s pedagogiska planering:

Pedagogisk planering
  • Vilka förmågor ska eleven utveckla?
    Anges i läroplanens kap 1 och 2, samt kap 3 kursplaner under varje ämnes syftesdel...eleven ska utveckla förtrogenhet i...eleven ska utveckla kunskaper i...stimulera elevernas kreativitet...kritiskt granska fakta och förhållanden...tilltro till språklig förmåga...förmåga att leva sig in i andras villkor och värderingar...utveckla förhållningssätt som främjar entreprenörskap...o.s.v.
  • Vilket centralt innehåll ska användas?Anges under rubriken "Centralt innehåll" för varje ämne och stadie i kapitel 3
  • Vilka kunskaper och färdigheter ska eleven utveckla?
    Anges under kunskapskraven för varje ämne och stadie
  • Hur ska undervisningen genomföras?
    Här är det läge att efter ålder och mognad lyssna in elevernas tankar om hur de kan arbeta med sin egen inlärning och vilka former som passar dem bäst (enskilt, par eller grupp o.s.v.)
  • Hur ska elevens kunskaper och färdigheter bedömas?
    Beskriv eller visa konkret vad du kräver av eleverna utifrån de kunskapskrav som du väljer att ta med. Ex. ur ämnet histoia och kunskapskrav åk 3. Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter, och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
    För åk 6 och 9 ska även bedömas i vilken grad A, B, C, D eller E som eleven besitter kunskapen/färdigheten.

    onsdag 14 september 2011

    Äntligen Hattie på svenska!

    Vid flera tillfällen har vi återkommit till John Hatties forskning om klassrummets, och lärarens betydelse för elevernas lärande och skolresultat. Nu har SKL och Jan Håkansson (Linnéuniversitetet) gjort en svensk översättning och rapport om "Synligt lärande" av John Hattie. Du kan ladda ner den här, läsa och fortsätta diskussionerna med kollegor och andra intresserade. Rekommenderas starkt!
    Artikel i Sydsvenskan idag (Tack Cecilia B för tipset!)


    Upplagt av Christel

    söndag 11 september 2011

    En bra lärare ska komma in som en cowboy, ridande på en häst och med lasson i högsta hugg

    Stavros Louca är en man som väcker många känslor. Innan besöket i Höör i augusti hade vi i projektledningen mött både positiva och negativa förväntningar. En man som visar ett sådant engagemang, som brinner för eleverna och sina ämnen är för många lärare en förebild, någon man hört om i media och kanske sett i de båda säsongerna av 9a i SVT. När lärarna i Johannesskolan i Malmö på hösten 2007 fick lämna plats i klassrummen för åtta särskilt utvalda lärare, bland dem Stavros, Gunilla och Igor, diskuterades detta livligt i många lärarrum. Några uttryckte då och nu att de i jämförelse med de så kallade "superpedagogerna" kände sig sämre som lärare. En grupp lärare och media tog upp att det var lätt när man kunde välja ut en grupp elever och arbeta med. Målsättningen i programmet var högt ställd - att klassen skulle bli en av Sveriges bästa, trots dåliga resultat tidigare. Minst hälften av eleverna skulle uppnå betygen VG eller MVG i svenska, engelska och matematik. Många har dock följt Stavros vidare, kanske särskilt mattelärare, som glatts när han fick pris som Sveriges bästa mattelärare 2006, eller då hans elever i Rinkeby år efter år vunnit Kängurutävlingen i matematik. Andra har inspireras av säsongens Klass 9A i år när han arbetade vidare med att coacha lärare i Mikaeliskolan i Örebro.
     
    Dagen före skolstart i Höör denna termin, den 17 augusti hade vi inbjudit alla lärare i kommunen till en inspirationsföreläsning med Stavros Louca  och hans son, Marcus Louca. Vi tyckte de hade något att berätta om relations-, ledarskaps- och didaktisk kompetens, det som all forskning kommer fram till är avgörande för elevernas lärande och goda resultat och det som Höörs kommuns lönekriterier utgår från.
    Stavros började med att tala om vikten av visioner, att visioner måste vara saker som går att genomföra NU, något som ska kännas lika närvarande som skjortan mot kroppen. Han fortsatte med att tala om vikten av att ha höga målsättningar för eleverna och tog idrotten som exempel. Om höjdhoppstränare haft låga förväntningar och visioner hade aldrig resultaten liknat Stefan Holms. På tal om hoppning så berättade Stavros liknelsen om grodan som inte påverkades av dem som sa att han inte kunde, det visade sig att den var döv, och Stavros uppmanade oss att slå dövörat till för de röster som säger att vi inte kommer att klara saker.

    Han berättade om sin barndom när han arbetade hårdare än alla andra och hela tiden kände att han måste vara bäst, för att bevisa något för dem som sa att han var mindre värd på grund av sin bakgrund. En fin berättelse var den om hur hårt hans mamma arbetade med att förhöra och stötta honom i skolarbetet, och det blev tydligt för Stavros att hon inte kunde läsa. I stället för att avslöja detta lärde han henne läsa och skriva genom att visa och vara tydlig. När man alltid gör sitt bästa blir man hela tiden lite bättre. Både Stavros och Marcus är stiliga, charmerande män, och de använder detta tillsammans med sin utstrålning i klassrummet, de talade om attraktion, passion och charm som viktiga sidor för att eleverna ska vilja komma till lektionerna och lära sig.


    Stavros talade om strategier för att nå målen.Genom att börja enkelt och i långsam takt så att alla elever följer med, repetera ofta och att arbeta aktivt med beröm och uppmuntran avdramatiserar man ämnet och för att nå elevernas hjärtan måste man ha ett personligt engagemang med respekt och lojalitet, en familjär stämning. Stavros gav oss exempel på hur han berättar saker om sig själv, hur han frågar eleverna om deras liv och lyssnar till deras berättelser. En känd berättelse han återberättade var om när Michelangelo med sin stenmejsel tog fram det som skulle bli konstverket genom att hacka bort allt det som inte var det.

    Stavros berättade att ordet pedagog kommer från det grekiska ordet för "föra barn till framgång". Michelangelo hade, och vi bör också ha verktyg som vi kan hantera med precision just för att föra våra elever mot framgång. Har vi det?

    Marcus gav oss många exempel på hur han arbetar med att fånga elevernas intresse, ett exempel var de teknikklubbar de arbetade med i Bromma efter skolan och som som skapar VI-känslan och relationerna.
    Marcus och Stavros beskrev också hur de ofta arbetade med att låta eleverna arbeta tillsammans med så kallade kluringar en kvart i början av lektionerna med syftet att öka samarbetet, träna eleverna i att tänka utanför ramarna och kommunicera.
    Både Marcus och Stavros återkom ofta till begreppet respekt, att man måste respektera varandras olikheter, uppfatta och uppskatta varandras olikheter.

    Stavros gav oss sedan bilden av en god lärare som en cowboy, som rider in på en kraftfull häst, väcker intresse och fångar in uppmärksamheten med sin lasso, även hos de trötta som sitter längst bak och slumrar. Inledningen på lektionen måste vara intresseväckande, då får du eleverna "på kroken". Sedan återkommer han till likheterna med sportens tränare. Förbered eleverna mentalt på varje nytt område, kräv deras uppmärksamhet, träna ordentligt. Han ställer frågorna om vi tror att Stenmark tränade på en kulle och om Stefan Holm tränade lagom mycket? Sedan måste vi, när eleverna ska klara de allra sista höga höjderna, stå där och klappa fram dem, med stöd av alla i publiken klappar Yannick Tregaro koncentrerat, och då... klarar hopparen 2,37!
    Marcus tog oss med på en resa till världens högsta byggnader, visade och väckte engagemang via Google Earth. Han berättade att vi har tillgång till massor av spännande och inspirerande fortbildning genom gratis föreläsningar på MIT och You Tube. Han visade en omgång av Vem vill bli Mattemiljonär med hjälp av program i dator/smartboard...visst kan detta användas i alla andra ämnen också och leda till ett roligare lärande med mer samarbete?  
    Genom filmklipp och bilder visade Marcus att den moderna IT-tekniken har kommit för att visualisera, inspirera, konkretisera abstrakta saker, fånga elevernas intresse och ge dem större och rikare möjligheter att lära sig om världen.
    Stavros fortsatte prata om kunskapskontroller, något jag fastnade för var det han sa om att ha kontinuerlig koll och ta provet när pulsen är som bäst, inte när nervositeten paralyserar och låser eleven. Syftet med allt är att de ska lära sig, och vi måste vara tydliga med det och sätta utropstecken efter det som är det viktiga. Han berättade att han ofta börjar med ett lätt prov som alla klarar, då kan eleverna lyfta, de känner att vingarna bär. Sedan kan han ta ett mycket svårt prov, och när eleverna misslyckas, river han sönder det och talar om att eleverna betyder så mycket mer än provet. Detta bygger relationen och tilliten, det betyder inte allt om man misslyckas någon gång.
    Stavros läste Sören Kirkegaards dikt för oss med stor inlevelse. Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål... Säkert har vi hört den många gånger, men den tar, liksom Stavros många andra exempel fram det som är bland det viktigaste i vårt arbete som lärare, att vi måste bygga relationer till våra elever, ta reda på vad det är de kan och inte kan för att de ska kunna utvecklas vidare. Där måste vi finnas, med vår undervisning, våra uppgifter, vårt engagemang och vår personlighet.
    Anna Palm (vårt kommunalråd) avslutade eftermiddagen med att utbrista: De stora människorna är de som får andra att känna sig stora.
    Detta hoppas vi att föreläsningen gjorde, att lärarna kunde känna sig stärkta i det som de redan gör, utmanade i det vi kan förbättra och inspirerade att fortsätta arbetet med att ge alla elever i Höör möjligheter att nå höga mål och lyckas med sitt lärande.
    Stavros började morgonen med att berätta om hur jobbigt han hade tyckt det var när han i våras av medierna anklagades för fusk i samband med de nationella ämnesproven i Örebro, hur ledsen han varit på sina egna och elevernas vägnar och hur lättad han nu var när han frikänts. I en artikel skrev han:
    Jag är lärare. Jag älskar mina elever och jag älskar mitt yrke.
    I den ordningen. Skolan och jobbet handlar från början till slut om eleverna, och om att hjälpa varenda barn att få ordentliga möjligheter i livet.
    Att vara med när elevernas självkänsla och självförtroende stärks och se deras framtidsplaner ta nya fantastiska riktningar, den förmånen är en av de stora drivkrafterna i mitt yrkesliv.
    Aftonbladet maj 2011


    Några bilder från dagen.


    Foto: Kristina Dellholm, Jan Gayen, Christel Jansson







    Skånskans artikel om föreläsningen.
    Upplagd av Christel Jansson 11 sep 2011

    fredag 12 augusti 2011

    Stavros och Marcus Louca inspirerar lärare i Höör 17.8

    Höörs kommuns barn- och utbildningschef, Martin Persson, har lyckats få Stavros Louca till Höör den 17 augusti.



    Stavros Louca är i skolkretsar känd för sitt engagemang i Rinkebyakademin, ett mentorsprogram för elever som ska ge goda möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden och nå goda resultat. För övriga är han nog mest känd för att under två säsonger deltagit i SVTs dokumentärprogram "Klass 9A". Pedagogerna i serien 9A har arbetat med att förändra undervisningen, lärares förhållningssätt men kanske främst gett eleverna en ökad självkänsla och tro på sin förmåga. Stavros Louca fick 2006 Kungliga ingenjörsvetenskapsakademins Ingvar Lindkvist-pris för sina pedagogiska insatser inom matematik med motiveringen ”för entusiasm, nya idéer och engagerat arbete som väcker elevernas intresse för matematik”.



    Bakgrund
    Tongivande inom internationell skolforskning är John Hattie, Auckland, Nya Zeeland. I sin bok Visible learning listar han aspekter som påverkar skolelevers resultat. Strukturfrågor som klasstorlek, sommarskolor, ekonomiska förutsättningar hamnar, kanske oväntat med tanke på hur stor plats de får i media, inte så långt upp på listorna över saker som påverkar resultaten positivt. Bland de högsta faktorerna hamnar istället de som rör själva kärnan i skolan, lärares sätt att anpassa sin undervisning till eleverna, ge feedback, formativ bedömning (handledande bedömning) och lärares förmåga att skapa relationer med sina elever och entusiasmera för sina ämnen. Denna bok har fått sådan respons internationellt och kallas av en del i lärarkretsar för "lärarnas bibel".
    Inom vårt projekt Skola 2011 i Höör är målet att alla lärare ska bli väl förtrogna med de nya styrdokument som vi just i dagarna har börjat arbeta efter (Lgr 11 och den nya skollagen), vi inför även ett digitalt system för dokumentation och uppföljning av elevernas kunskaper. Syftet är att göra det tydligare för elever, lärare och föräldrar att kommunicera kring måluppfyllelse.

    För att ytterligare stärka våra lärare och inspirera till att utvecklas som relationsbyggare har sektorschef och projekt Skola 2011 bjudit in den välkände läraren och eldsjälen Stavros Louca och hans son Marcus Louca, även han lärare. Båda är kända för att ha ett stort hjärta till sina elever, ett personligt engagemang och pedagogisk förmåga, där höga förväntningar på eleverna skapar motivation och sporrar dem till bra resultat. Under några timmar kommer de att dela sina tankar kring att brinna för sitt arbete som lärare, relationernas betydelse för elevernas lärande samt att ha höga förväntningar på alla elever oavsett bakgrund eller förutsättningar.

    Stavros har även anklagats i media i maj 2011 av lärare för att ha fuskat med de nationella proven på Mikaelskolan i Örebro. Sedan i höstas har han i Örebro på uppdrag av SVT deltagit i uppföljaren till den prisbelönta SVT-dokumentären ”Klass 9A”. Misstanken bestod i att Stavros skulle fått tillgång till uppgifterna på det nationella provet i förväg och låtit eleverna få träna på dessa uppgifter. Rektorn beslutade då att eleverna skulle skriva ett ersättningsprov från Skolverket. Resultatet visade sig inte skilja sig nämnvärt och Skolinspektionens och kommunens egen utredning av hanteringen av de nationella proven på skolan visade att allt hade gått rätt till. Stavros berättade själv i media att han naturligtvis inte fuskat och att han tagit detta hårt och funderat mycket på vad hans kollegor, elever och vänner skulle tro om honom.


    Källor: Wikipedia, Aftonbladet, Närkes Allehanda, SVR, SVT och Dagens Nyheter.
    Christel och Jan



    onsdag 25 maj 2011

    Skolinspektionens granskning av IT i undervisningen

    Detta var en av de föreläsningar jag valde att lyssna på. Vad i IT-användningen i undervisningen ska de granska? Är det lärarnas användning av it i sin undervisning eller är det elevernas användning av IT för sin inlärning? Kanske båda delarna? Nästa fråga i mitt huvud var - hur ska de granska detta? Vilka ämnen ska de granska användningen av IT i? mm. mm.

    Svaret är att kommande granskning tillhör ämnesgranskningarna 2011 och denna kommer att innehålla en gemensam del för granskning av allmändidaktiska aspekter och IT.

    1) Bidrar skolans IT-användning till att:
    • förtydliga innehållet,
    • underlätta individanpassning,
    • skapa motivation och engagemang,
    • skapa delaktighet och underlätta samarbete, och
    • främja kommunikation och återkoppling

     2) Stödjer användningen utveckling av elevernas digitala kompetens?
    • Beaktar lärarna frågor som informationssökning, kritiskt förhållningssätt, informationssäkerhet, etik och förhållningssätt samt teknikens användningsområden?
    De vill också se hur skolan kan kompensera den "digitala klyftan" bland de unga. Detta uttryck myntades ur en OECD-rapport "New Millenium Learners" som menar att allt fler unga idag har tillgång till digital teknik, men kunskapen i användandet av den, enligt punkterna ovan, tenderar att gå förlorad i vissa grupper.

    Vad många skolkommuner glömmer bort är att det även finns ett enormt kunskapsgap hos många lärare beträffande den digitala tekniken och dess möjligheter och användningsområden. Till viss del kan kanske våra bibliotek och personalen där vara ett kompetensstöd.

    Skolinspektionens presentation nedan:
    Förstora bildspelet genom att trycka på pilkors-symbolen nere i högerhörnet.

    Framtidens lärande del1


    Intervju med Anthony Salcito på Framtidens Lärande 2011 from diu redaktion on Vimeo.

    Anthony var en av föreläsarna på DiU:s (Datorn i Utbildningen) konferens i Nacka. Enligt sig själv har han förmånen att få resa runt till olika länder och föreläsa om IKT kopplat till undervisningen. Det ska väl nämnas att han är anställd som Vice President Worldwide Education Microsoft (lång titel!) Anthony menar att teknologitillgång i undervisningen kan öppna nya undervisningsmöjligheter, öka motivation och inlärningsmöjligheter hos elever samt skapa en modern och tidsenlig utbildning. Men det avgörande för en framgångsrik skola är att ha fokus på VAD eleverna SKA lära sig och HUR man på ett varierat sätt möjliggör detta, samt slutligen VET att de HAR lärt sig. Möjligheten att med teknikens hjälp snabbt ge duktiga elever större utmaningar är en annan fördel.
    - The only way to improve outcome is to improve instruction! High expactations on all students, qualified teachers who adopt innovative learning activities based on experience and research (Detta har sagts förr och inte minst har internationellt erkända källor såsom:
    John Hattie - Visible learning (Skolverkets rapport)
    McKinsey-rapporten
    Barber and Mourshed - (rapport 2007);  har genomfört en ”benchmarkingstudie” med PISA-rapporterna som grund för att förklara How the world’s best-performing schools come out on top. Läs Sveriges Universitets Studieförbunds slutsatser av den rapporten här!
    Terry Holliday & Brenda Clark - Running all the redlights
    Michael Fullan (Kanadensisk skolreformator) Teachers working together in teams focusing on how they can improve teaching and results. The new principals will act as instructional leaders and NOT just managers of the building. Michael på Youtube!

    Detta återkommer delvis i presentationen nedan:

    Les Foltos, Peer-Ed, USA - Presentation Transcript

    1. Peer Coaching: Catalyst for 21 st Century Learning January, 2011 Les Foltos
    2. How Do We Prepare Students for Their Future?
      • Prepare teachers to offer 21 st Century learning opportunities
    3. What Improves Student Learning?
      • “ The only way to improve outcomes is to improve instruction.”
            • Barber & Mourshed 2007. p 26
      • “ The quality of the education system cannot exceed the quality of its teachers.”
          • Barber & Mourshed 2007. p 16
    4. Bringing Innovation to Scale
      • Teachers who adopt innovation are those “who are intrinsically motivated…” About 25% of teachers.
        • Elmore, R. (2004), p28
      • Elmore may be too optimistic
      • Experiences of 70 Microsoft innovative educators from around world
    5. Providing Ferry Service To Our Isolated Islands of Excellence
      • What professional learning will help all teachers adapt and adopt innovative learning activities?
    6. Research Findings
      • On the job, job-embedded training
      • Focused on classroom activities
      • Long-term, ongoing
      • Highly collaborative environment
      • Structured to offer teachers chances to learn from others
    7. Collaboration is Essential
      • “ It is time for our education workforce to engage in learning the way other professionals do—continually, collaboratively, and on the job—to address common problems and crucial challenges where they work.”
        • Former North Carolina Governor James Hunt (Darling-Hammond, 2009, p. 2)
    8. So is Coaching
      • Top performing school systems understand that to improve instruction you need to use the following interventions:
        • Coach classroom practice
        • Move teacher training to the classroom
        • Develop stronger school leaders
        • Enable teachers to learn from one another
          • Barber & Mourshed 2007
    9. Why is Coaching Critical?
      • Common to hear talk about Professional Learning Communities as the key to effective collaboration.
      • Need a skilled catalyst to make communities effective
    10. Coaches As Catalyst
      • Providing just-in-time, just enough advice or training
      • Planning learning activities with teachers
      • Modeling or team teaching and reflection
      • Observing teachers and encouraging reflection on learning activities
    11. Critical Coaching Skills
      • Communications and collaboration skills
      • Lesson Design
      • ICT Integration
    12. What Makes Coaches Successful? How they Coach
      • Facilitator - Planning and leading meetings, activities, and staff development in one-on-one, small group, or large group situations.
      • Collaborator - Working together with colleagues to plan, implement, and evaluate activities.
      • Expert - Acting as a subject matter expert on a variety of topics.
      • Catalyst – Use communications skills that encourage teachers to think more deeply about content and pedagogy and become more effective at shaping learning activities.
    13. Peer Coach as Catalyst
      • Expertise is important, being an expert is not
      • Must be able to create trust for successful co-planning and reflection
      • Questions- that help the teachers think more deeply about their issues- the key to effective coaching
      • Must be able to balance inquiry and advocacy
    14. Coaching Impact
        • “ Because of working with (the Coach), my use of technology in the classroom has gone to the next level. She has shown me ways to integrate technology past word processing…Technology is less of a focus and more of a tool that students use daily.”
    15. Coaching Impact
      • “ My students are more productive when involved in technology rich lessons. After doing such a lesson, and seeing them achieve, I’ve noticed I set higher expectations for them, and they have higher expectations for themselves.”
    16. How Do We Turn Vision Into Reality
      • Teachers need success implementing learning activity based on vision, need to see the impact on children IN THEIR CLASSROOM, before they will embrace and adopt the vision.
      • Effective peer coaches turn vision into reality.
    Effective peer coaches turn vision into reality.

    tisdag 17 maj 2011

    OECD analys av PISA mätning och internationella trender

    Den så överlag goda till utmärkta läsförståeelsen i vårt land och övriga länder i väst sjunker. Länder i asien som varit lågpresterande har plötsligt gått om oss. Detta har vi skrivit om tidigare. Henno Theisens från OECD presenterade denna stistik vid förra årets Datorn i utbildningens mässa i Nacka. Själv ser jag fram emot att än en gång resa till Stockholm i veckan och ta del av nya forskningsrön och skolpolitiska debatter som rör it i undervisningen men framförallt modern skolutveckling genrellt.
    Presentation utan ljud av hur sverige 2000-2009 förhåller sig internationellt i utbildning(läsförståelse i detta fall), ekonomi, it-satsning mm och analys för vad svensk utbildningsväsende behöver förhålla sig till för att skapa framtidens lärande. Mycket av det som sägs har skrivits känns igen i andra forskningsrapporter och internationella studier.
    Politiska initiativ på alla nivåer krävs
    Obekväma beslut
    Sätta lektion och undervisning i centrum - fokus på huvuduppdraget
    Höga krav på alla: ledare, lärare och elever
    Koppla forskning till utbildningen på alla nivåer, från förskola till universitet och skapa lärande arbetsorganisationer på alla nivåer som omsätter beprövad erfarenhet med ny forskning (både didaktisk och ämnesinriktad). Målet är högre kvalitet och bättre resultat
    Satsa mer på de svaga eleverna samt ge de duktiga eleverna ännu mer utmaningar

    onsdag 11 maj 2011

    Skolk skrivs in skolbetyget

    Var tionde skolkar i grundskolan och ännu fler på gymnasiet.
    Björklund går med sitt förslag emot så pass tunga remissinstanser som barnombudsmannen (BO), Skolverket och Skolinspektionen.
    – Sverige har för mycket skolk och det är inte acceptabelt. På ingen arbetsplats i vuxenlivet kan man komma och gå som man vill och det ska man inte kunna göra i skolan heller.
     
     
     
    Från
    Lärarnas tidning 2011-05-11 11:24
    Skolk ska redovisas i terminsbetygen i gymnasiet i höst och i grundskolan från och med december 2012. Regeringen struntar i kritiken från bland andra Skolverket och Barnombudsmannen.
    (Ny version 11 maj kl 15.25)
    Regeringen tänker fatta beslutet att skriva in olovlig frånvaro i terminsbetygen i både grundskolan och gymnasiet.
    – Det stora skolket är en av orsakerna till svensk skolas sjunkande kunskapsresultat. Min bedömning är att skolket kommer att minska nu, sa utbildningsminister Jan Björklund vid en presskonferens på onsdagen.
    På gymnasiet sker införandet redan i höstterminsbetygen. När det gäller grundskolan börjar bestämmelsen gälla ett år senare, samtidigt som betygen införs i år 6.
    Med beslutet går regeringen emot flera tunga remissinstanser, bland annat BO som vill ha mer stöd från skolans sida till elever med stor frånvaro. Även Skolverket är kritiskt och menar att frånvaroproblematiken är komplex och att det kan vara svårt att avgöra vad som är skolk.
    Lärarförbundet har inte haft några invändningar så länge skolket inte förs in i elevernas slutbetyg. Och så blir det inte.

    Tekniken skapar lust i lärandet - fortsättning på skattletning

    Kopierat frånOrigo 2010-08-26 14:59

    Eleverna på Smedingeskolan lär sig geometri utomhus med hjälp av mobiler med GPS-funktion. Att lusten för matte har ökat är det ingen tvekan om, säger Mats Larsnäs, IT-pedagog på Smedingeskolan.
    – Ambitionen är givetvis också att höja resultaten, men projektet måste pågå längre för att jag ska kunna säga att de har blivit bättre på matte.
    En utvärdering visar att över 70 procent av eleverna tycker att de lär sig mer, bland annat eftersom de fått samtala i grupp om uppgifterna och fått vara utomhus mer.
    Än så länge används mobilerna av skolans högstadieelever. Men matematik med hjälp av GPS-mobiler skulle kunna fungera redan från år 6. Och om uppgifterna baseras på till exempel filmklipp skulle de passa för ännu yngre elever, menar Mats Larsnäs.
    Förutom inköpskostnaden för mobilerna behövs en person som kan hålla i projektet. Smedingeskolan har köpt åtta telefoner som kostar mellan 4 000 och 5 000 kronor styck. GPS-funktionen är enkel och det är lätt att förstå vad som syns på skärmen. Telefonerna är billiga i drift och det finns inga rörliga kostnader, eftersom ingen datatrafik används. Det går inte heller att ringa på dem.
    Tanken är att hitta fler sätt att dra nytta av mobilerna. De används redan i engelska och spanska, och Mats Larsnäs ser historia som ett annat möjligt mobilämne. Undervisningsformen lämpar sig också bra för ämnesöverskridande undervisning. Smedinge­skolan planerar till exempel ett samarbete mellan idrotts- och mattelärare.
    – Vi tänker oss bland annat att eleverna ska få springa en runda med mobilerna och sedan göra olika uträkningar på sina egna värden.
    Att Smedingeskolan har naturen runt hörnet är självklart en fördel. Men det är lika enkelt för en skola i stan att hitta geometrin utomhus, till exempel genom att använda sig av byggnader, menar Mats Larsnäs.
    – Det är inte naturen som är grejen, även om det naturligtvis är nyttigare att vara ute i skogen.