Detta var en av de föreläsningar jag valde att lyssna på. Vad i IT-användningen i undervisningen ska de granska? Är det lärarnas användning av it i sin undervisning eller är det elevernas användning av IT för sin inlärning? Kanske båda delarna? Nästa fråga i mitt huvud var - hur ska de granska detta? Vilka ämnen ska de granska användningen av IT i? mm. mm.
Svaret är att kommande granskning tillhör ämnesgranskningarna 2011 och denna kommer att innehålla en gemensam del för granskning av allmändidaktiska aspekter och IT.
1) Bidrar skolans IT-användning till att:
förtydliga innehållet,
underlätta individanpassning,
skapa motivation och engagemang,
skapa delaktighet och underlätta samarbete, och
främja kommunikation och återkoppling
2) Stödjer användningen utveckling av elevernas digitala kompetens?
Beaktar lärarna frågor som informationssökning, kritiskt förhållningssätt, informationssäkerhet, etik och förhållningssätt samt teknikens användningsområden?
De vill också se hur skolan kan kompensera den "digitala klyftan" bland de unga. Detta uttryck myntades ur en OECD-rapport "New Millenium Learners" som menar att allt fler unga idag har tillgång till digital teknik, men kunskapen i användandet av den, enligt punkterna ovan, tenderar att gå förlorad i vissa grupper.
Vad många skolkommuner glömmer bort är att det även finns ett enormt kunskapsgap hos många lärare beträffande den digitala tekniken och dess möjligheter och användningsområden. Till viss del kan kanske våra bibliotek och personalen där vara ett kompetensstöd.
Anthony var en av föreläsarna på DiU:s (Datorn i Utbildningen) konferens i Nacka. Enligt sig själv har han förmånen att få resa runt till olika länder och föreläsa om IKT kopplat till undervisningen. Det ska väl nämnas att han är anställd som Vice President Worldwide Education Microsoft (lång titel!) Anthony menar att teknologitillgång i undervisningen kan öppna nya undervisningsmöjligheter, öka motivation och inlärningsmöjligheter hos elever samt skapa en modern och tidsenlig utbildning. Men det avgörande för en framgångsrik skola är att ha fokus på VAD eleverna SKA lära sig och HUR man på ett varierat sätt möjliggör detta, samt slutligen VET att de HAR lärt sig. Möjligheten att med teknikens hjälp snabbt ge duktiga elever större utmaningar är en annan fördel.
- The only way to improve outcome is to improve instruction! High expactations on all students, qualified teachers who adopt innovative learning activities based on experience and research (Detta har sagts förr och inte minst har internationellt erkända källor såsom:
John Hattie - Visible learning (Skolverkets rapport) McKinsey-rapporten
Barber and Mourshed - (rapport 2007); har genomfört en ”benchmarkingstudie” med PISA-rapporterna som grund för att förklara How the world’s best-performing schoolscome out on top. Läs Sveriges Universitets Studieförbunds slutsatser av den rapporten här!
Terry Holliday & Brenda Clark - Running all the redlights
Michael Fullan (Kanadensisk skolreformator) Teachers working together in teams focusing on how they can improve teaching and results. The new principals will act as instructional leaders and NOT just managers of the building. Michael på Youtube!
Les Foltos, Peer-Ed, USA - Presentation Transcript
Peer Coaching: Catalyst for 21 st Century Learning January, 2011 Les Foltos
How Do We Prepare Students for Their Future?
Prepare teachers to offer 21 st Century learning opportunities
What Improves Student Learning?
“ The only way to improve outcomes is to improve instruction.”
Barber & Mourshed 2007. p 26
“ The quality of the education system cannot exceed the quality of its teachers.”
Barber & Mourshed 2007. p 16
Bringing Innovation to Scale
Teachers who adopt innovation are those “who are intrinsically motivated…” About 25% of teachers.
Elmore, R. (2004), p28
Elmore may be too optimistic
Experiences of 70 Microsoft innovative educators from around world
Providing Ferry Service To Our Isolated Islands of Excellence
What professional learning will help all teachers adapt and adopt innovative learning activities?
Research Findings
On the job, job-embedded training
Focused on classroom activities
Long-term, ongoing
Highly collaborative environment
Structured to offer teachers chances to learn from others
Collaboration is Essential
“ It is time for our education workforce to engage in learning the way other professionals do—continually, collaboratively, and on the job—to address common problems and crucial challenges where they work.”
Former North Carolina Governor James Hunt (Darling-Hammond, 2009, p. 2)
So is Coaching
Top performing school systems understand that to improve instruction you need to use the following interventions:
Coach classroom practice
Move teacher training to the classroom
Develop stronger school leaders
Enable teachers to learn from one another
Barber & Mourshed 2007
Why is Coaching Critical?
Common to hear talk about Professional Learning Communities as the key to effective collaboration.
Need a skilled catalyst to make communities effective
Coaches As Catalyst
Providing just-in-time, just enough advice or training
Planning learning activities with teachers
Modeling or team teaching and reflection
Observing teachers and encouraging reflection on learning activities
Critical Coaching Skills
Communications and collaboration skills
Lesson Design
ICT Integration
What Makes Coaches Successful? How they Coach
Facilitator - Planning and leading meetings, activities, and staff development in one-on-one, small group, or large group situations.
Collaborator - Working together with colleagues to plan, implement, and evaluate activities.
Expert - Acting as a subject matter expert on a variety of topics.
Catalyst – Use communications skills that encourage teachers to think more deeply about content and pedagogy and become more effective at shaping learning activities.
Peer Coach as Catalyst
Expertise is important, being an expert is not
Must be able to create trust for successful co-planning and reflection
Questions- that help the teachers think more deeply about their issues- the key to effective coaching
Must be able to balance inquiry and advocacy
Coaching Impact
“ Because of working with (the Coach), my use of technology in the classroom has gone to the next level. She has shown me ways to integrate technology past word processing…Technology is less of a focus and more of a tool that students use daily.”
Coaching Impact
“ My students are more productive when involved in technology rich lessons. After doing such a lesson, and seeing them achieve, I’ve noticed I set higher expectations for them, and they have higher expectations for themselves.”
How Do We Turn Vision Into Reality
Teachers need success implementing learning activity based on vision, need to see the impact on children IN THEIR CLASSROOM, before they will embrace and adopt the vision.
Den så överlag goda till utmärkta läsförståeelsen i vårt land och övriga länder i väst sjunker. Länder i asien som varit lågpresterande har plötsligt gått om oss. Detta har vi skrivit om tidigare. Henno Theisens från OECD presenterade denna stistik vid förra årets Datorn i utbildningens mässa i Nacka. Själv ser jag fram emot att än en gång resa till Stockholm i veckan och ta del av nya forskningsrön och skolpolitiska debatter som rör it i undervisningen men framförallt modern skolutveckling genrellt.
Presentation utan ljud av hur sverige 2000-2009 förhåller sig internationellt i utbildning(läsförståelse i detta fall), ekonomi, it-satsning mm och analys för vad svensk utbildningsväsende behöver förhålla sig till för att skapa framtidens lärande. Mycket av det som sägs har skrivits känns igen i andra forskningsrapporter och internationella studier.
Politiska initiativ på alla nivåer krävs
Obekväma beslut
Sätta lektion och undervisning i centrum - fokus på huvuduppdraget
Höga krav på alla: ledare, lärare och elever
Koppla forskning till utbildningen på alla nivåer, från förskola till universitet och skapa lärande arbetsorganisationer på alla nivåer som omsätter beprövad erfarenhet med ny forskning (både didaktisk och ämnesinriktad). Målet är högre kvalitet och bättre resultat
Satsa mer på de svaga eleverna samt ge de duktiga eleverna ännu mer utmaningar
Var tionde skolkar i grundskolan och ännu fler på gymnasiet.
Björklund går med sitt förslag emot så pass tunga remissinstanser som barnombudsmannen (BO), Skolverket och Skolinspektionen.
– Sverige har för mycket skolk och det är inte acceptabelt. På ingen arbetsplats i vuxenlivet kan man komma och gå som man vill och det ska man inte kunna göra i skolan heller.
Skolk ska redovisas i terminsbetygen i gymnasiet i höst och i grundskolan från och med december 2012. Regeringen struntar i kritiken från bland andra Skolverket och Barnombudsmannen.
(Ny version 11 maj kl 15.25)
Regeringen tänker fatta beslutet att skriva in olovlig frånvaro i terminsbetygen i både grundskolan och gymnasiet.
– Det stora skolket är en av orsakerna till svensk skolas sjunkande kunskapsresultat. Min bedömning är att skolket kommer att minska nu, sa utbildningsminister Jan Björklund vid en presskonferens på onsdagen.
På gymnasiet sker införandet redan i höstterminsbetygen. När det gäller grundskolan börjar bestämmelsen gälla ett år senare, samtidigt som betygen införs i år 6.
Med beslutet går regeringen emot flera tunga remissinstanser, bland annat BO som vill ha mer stöd från skolans sida till elever med stor frånvaro. Även Skolverket är kritiskt och menar att frånvaroproblematiken är komplex och att det kan vara svårt att avgöra vad som är skolk.
Lärarförbundet har inte haft några invändningar så länge skolket inte förs in i elevernas slutbetyg. Och så blir det inte.
Karin Lindgren
Orginalartikeln på nätet kan inte visas i internet explorer 7 eller tidigare. Höörs kommuns skolor använder internet explorer 7, och därför valde jag att kopiera sidans text till bloggen. När skolorna migrerar till windows 7 och office 2010 i augusti löser sig problemet.
Eleverna på Smedingeskolan lär sig geometri utomhus med hjälp av mobiler med GPS-funktion. Att lusten för matte har ökat är det ingen tvekan om, säger Mats Larsnäs, IT-pedagog på Smedingeskolan.
– Ambitionen är givetvis också att höja resultaten, men projektet måste pågå längre för att jag ska kunna säga att de har blivit bättre på matte.
En utvärdering visar att över 70 procent av eleverna tycker att de lär sig mer, bland annat eftersom de fått samtala i grupp om uppgifterna och fått vara utomhus mer.
Än så länge används mobilerna av skolans högstadieelever. Men matematik med hjälp av GPS-mobiler skulle kunna fungera redan från år 6. Och om uppgifterna baseras på till exempel filmklipp skulle de passa för ännu yngre elever, menar Mats Larsnäs.
Förutom inköpskostnaden för mobilerna behövs en person som kan hålla i projektet. Smedingeskolan har köpt åtta telefoner som kostar mellan 4 000 och 5 000 kronor styck. GPS-funktionen är enkel och det är lätt att förstå vad som syns på skärmen. Telefonerna är billiga i drift och det finns inga rörliga kostnader, eftersom ingen datatrafik används. Det går inte heller att ringa på dem.
Tanken är att hitta fler sätt att dra nytta av mobilerna. De används redan i engelska och spanska, och Mats Larsnäs ser historia som ett annat möjligt mobilämne. Undervisningsformen lämpar sig också bra för ämnesöverskridande undervisning. Smedingeskolan planerar till exempel ett samarbete mellan idrotts- och mattelärare.
– Vi tänker oss bland annat att eleverna ska få springa en runda med mobilerna och sedan göra olika uträkningar på sina egna värden.
Att Smedingeskolan har naturen runt hörnet är självklart en fördel. Men det är lika enkelt för en skola i stan att hitta geometrin utomhus, till exempel genom att använda sig av byggnader, menar Mats Larsnäs.
– Det är inte naturen som är grejen, även om det naturligtvis är nyttigare att vara ute i skogen.
Linus Hellerstedt
Orginalartikeln på nätet kan inte visas i internet explorer 7 eller tidigare. Höörs kommuns skolor använder internet explorer 7, och därför valde jag att kopiera sidans text till bloggen. När skolorna migrerar till windows 7 och office 2010 i augusti löser sig problemet.
Skattletning med mobilens inbyggda gps-funktion eller geocaching som det kallas. Delar hämtat ur en it-pedagogs reportage från hur detta används i skolan. http://opedagogen.se/?p=1027
Har ni funderat över hur ni ska kunna integrera begreppen spänning, nyfikenhet, teknik, slutledningsförmåga, kartkunskap, skattletning, matematik, samarbets- och kommunikationsförmåga under en och samma lektion? Här möter du Melanie Burford, Library Media Specialist, från Texas som också har förstått och ser möjligheterna i att använda geocaching i undervisningen. Eftersom "lektionen är helig" citerar jag vilka kunskapskrav, förmågor och centralt innehåll som kan tränas längre ner i detta inlägg:
Barn som sett denna video kommenterar avundsjukt:
- AWESOME. Wish my school did that, maybe I would have had better grades....?
LGR11
KAPITEL 1 Skolans uppdrag:
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga
skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.
IDROTT Syfte:
Röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang, genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv.
Centralt innehåll åk 1-3: Rörelse
• Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus. Hälsa och livsstil• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur-och utevistelser.-och utevistelser. Friluftsliv och utevistelse
• Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning.
• Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.
• Allemansrättens grunder.
• Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser. Centralt innehåll åk 4-6: Hälsa och livsstil
• Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter. Friluftsliv och utevistelse• Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler.
• Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Centralt innehåll åk 7-9: Friluftsliv och utevistelser• Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
• Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
Axplock ur MATEMATIK
Givetvis tränas även elevernas matematiskt analyserande, uppskattande och rimlighetstänkande förmåga; deras val av strategier samt termer som vinkel, grader, linjer, sträckor, symmetri genom geometriska figurer i naturen, positionering och avstånd.
Axplock ur GEOGRAFI Syfte:
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska
förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Centralt innehåll åk 1-3: Att undersöka verkligheten
Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns. Centralt innehåll åk 4-6: Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor. Centralt innehåll åk 7-9: Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Som ni märker kommer samma begrepp och innehåll tillbaka i det centrala innehållet för de olika stadierna. Även likheter i vilka förmågor som ska utvecklas genom ämnena framkommer.När ska vi byta klassuppsättningar av geografiböcker, matteböcker och annan ämneslitteratur mot internetresurser, klassuppsättningar av iPads, digitalkameror, bärbara pc, mobiltelefoner etc...?
Observera att detta är plockade filmcitat från anna Österlund, Anne-Marie Körling och Jan Ollars och inte våra personliga eller kursplanens direktciterade syften mm. Kommentarmaterial till alla ämnena hittar du här.
KURSPLANEN...för svenska
...börjar med att beskriva varför ämnet finns till.
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
Citat ur kursplan för svenska, LGR 11.
SYFTE
Syftet med ämnet i undervisningen samt vad undervisningen ska leda till
Filmcitat – Vad ska ämnet bidra till?
Vill, kan och vågar kommunicera. (Dialog)
Möjligheten att analysera, kommunicera, argumentera och förstå andra – ämnets möjlighet att bidra till den demokrati och värdegrund som vi vill utveckla hos våra blivande samhällsmedborgare.
Behöver kunna läsa den variation av texter som finns i samhället.
Tanken med den nya kursplanen är att lyfta fram de delar som är viktiga för de språkliga kompetenser som eleverna behöver ha med sig.
Tydligare vad man behöver få undervisning om – t.ex. undervisning om lässtrategier för att kunna läsa olika sorters texter.
Genom att läsa skönlitteratur utveckla sin identitet, diskutera sin och andras situation samt den verklighet som omger dem.
Ökad läslust och språkutveckling
Citat från ämnesfilmen av Anna Österlund och Anne-Marie Körling
CENTRALT INNEHÅLL
Det centrala innehåll som ska behandlas i undervisningen för de olika stadierna. De är indelade i olika kunskap/arbetsområdensområden:
Läsa och skriva
Tala, lyssna och samtala
Berättande texter och sakprosatexter
Språkbruk (språkets uppbyggnad)
Informationsteknik och källkritik
Alla punkter är inte lika ”stora” och därför kan de inte ta lika stor plats. Varnar för ”klipp-och-klistra” uppgifter (”forskande”). Eleverna går ut på nätet och kopierar fakta. Både lärare och elever ska ställa rätt frågor som i sin tur skapar möjlighet till egen analys och formulering av egna nya frågor (problematisera). Vad kan vi använda språket till och vad bör vi undvika (nätmobbning, trakasserier etc.), säger Jan Ollars, 7-9 lärare i sv.
KUNSKAPSKRAV OCH BETYG
Kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper och betyg. Hur bedömer vi lärande hos eleverna? När det står att eleven ska läsa med gott flyt i kunskapskraven måste man gå till det centrala innehållet för att se – vad är det för sorts texter som eleverna ska kunna läsa med gott flyt. Det centrala innehållet och kunskapskraven hör nära ihop.
Att bedöma betygen D och B innebär att betygskravet ovanför till övervägande del är uppfyllt. Det kommer troligtvis att ta ett par år innan en samsyn infinner sig här. Det går inte att bara räkna moment som är avklarade utan istället inse att olika moment har olika tyngd,säger Jan Ollars, 7-9 lärare i sv.
KOMMENTARMATERIAL
Ger en bakgrundsbeskrivning av kursplanen och förklara betydelsen av vissa begrepp. Lite av en informationsdatabas och en förklaring på varför man just valt de specifika innehåll som finns i det centrala innehållet.
DISKUSSIONSUNDERLAG
Är en praktisk studiehandledning med diskussionsfrågor som ska stödja lärarna i deras arbete med att sätta sig in i kursplanen och hur den kan användas. Syftet med diskussionsunderlaget är att sätta fokus på den nya läroplanens uppbyggnad och struktur, samt visa exempel på hur den kan användas för planering av undervisningen i ämnena.
Frågor som kan diskuteras är:
Vilka syften lyfts fram i kursplanen för ämnet svenska?
Hur relaterar de olika punkterna i det centrala innehållet till syftet med ämnet?
Vad får införandet av ett centralt innehåll för konsekvenser för er undervisning?
Vad säger syftet om hur ni behöver arbeta med det centrala innehållet?
Hur arbetar ni för att skapa en likvärdig undervisning för alla elever?
Då det inte alltid är så enkelt att hitta på Skolverkets hemsida lägger jag upp länk till den sida som bl.a tar upp om "åtgärdsprogram", "trygghet och arbetsro", "åtgärder mot kränkande behandling" och "tillsyn och sanktioner" med flera.
Observera att för något äldre mediaspelare krävs det att en nyare "codec" (programkod) installeras. Det ska bli möjligt att få installera den för IT-ombuden från och med vecka 17 och efter en utvärdering mellan IT-enheten och Jan Gayen (datum ej satt?) ska det bli möjligt för övriga att installera den.
Om detta nu fortsätter att dra ut på tiden överväger jag att spara ner ämnesfilmerna på hemdatorn, omvandla dem till "äldre" format och publicera dem här.
Ni som har VLC-mediaspelare i era datorer, kan använda den för uppspelning av filmerna. Prova även att ladda ner dem till datorn på sidan här nedanför och därefter spela upp dem med VLC-mediaplayer. http://www.skolverket.se/sb/d/4491/a/24591
