måndag 17 januari 2011

Forskningsrapporter - McKinsey och John Hattie

I medlemsbrevet från Lärarförbundet sammanfattar de McKinsey´s senaste rapport. Mycket av skoldebatten de senaste åren har handlat om frågor som ligger utanför klassrummet – som skollagar, skolpengar och skriftliga omdömen. Mindre har sagts om undervisningen, lärarna och vad som faktiskt händer under lektionerna. Men i den senaste McKinsey-rapporten om skolan som kom i slutet av förra året ligger fokus på lärandet. Längre ner drar de parallellen till John Hatties forskning om framgångsfaktorer i lärandet. Den studien visar till exempel att relationen lärare-elev har starkare påverkan på elevers resultat än storlek på skolan, klassens storlek eller om eleverna får läxor. Det vi av tradition har uppfattat som framgångsrika eller nytänkande pedagogiska metoder kan rentav ha skadlig inverkan på elevers inlärning.

- Mycket handlar om att utveckla lärarprofessionen och undervisningen. Lärare som lär av varandra, duktiga lärare som coachar andra och karriärvägar för lärare har visat sig vara framgångsfaktorer, säger Lars Svensson, Lärarförbundet.
Källa: nyhetsbrev från Lärarförbundet


Det stora forskningsfiaskot i svensk skola - ur LR´s Skolvärlden 2011-01-20
Internationella undersökningar visar att svenska elever halkar efter – och att många av de pedagogiska metoder som används i svenska skolor inte är effektiva.
– Dessutom är det under en tiondel av de pedagogiska avhandlingarna som handlar om metoder som främjar elevers inlärning och utveckling, säger Knut Sundell, docent i psykologi och socialråd vid Socialstyrelsen. Läs delar av artikeln på LR´s hemsida här.

Att ge lärare feedback på deras undervisning är det mest effektiva sättet att påverka elevers resultat. Det budskapet levererade socialråd Knut Sundell vid Socialstyrelsen under ett seminarium på Skolforum hösten 2010 och i en artikel i GP februari 2010 - läs mer


Christel kommer framgent att presentera en sammanställning av Hatties rankinglista med lärandeinsatsers effektstorlek på undervisningen.

2 kommentarer:

  1. Vi behöver en skoldebatt där fakta accepteras i stället för att sopas under mattan. DIVERGENSPRINCIPEN och dess konsekvenser bör stå i centrum likaväl som den svåra frågan om hur undervisningen skall INDIVIDUALISERAS. Se min hemsida: http://home.swipnet.se/StureEriksson/

    SvaraRadera
  2. En del av divergensprincipens fördelar kan användas för att kompensera dess "negativa" effekt genom att tillämpa Vygotskijs teori. Den utgår ifrån att verje elev befinner sig i en utvecklingszon och att med hjälp av lärare och kamrater hämta kunskap och erfarenhet för att utveckla nya erfarenheter och kunskap. Språk och kommunikation är bärare av denna förmåga till utveckling. Därför ser jag det som oerhört viktigt att just läsutvecklingen i skolan uppmärksammas.

    SvaraRadera

Välkommen att lämna din kommentar.