fredag 18 februari 2011

Skolverkets svar på hur du ska bedöma

Fråga
- Ska läraren göra formativa bedömningar i de skriftliga omdömena för "mellanåren" åk1-2 samt formativa betygsbedömningar för åren 3-4  och 7-8 i förhållande till kunskapskraven/betygen för respektive stadie (åk 3, 6 och 9)?

Upplysningstjänsten vid Skolverket svarar:
I diskussionsunderlagen framgår bland annat följande: Kunskapskraven ska ligga till grund för bedömningen av elevernas kunskaper genom hela skoltiden och är konstruerade utifrån ämnets mål och det centrala innehållet. Kunskapskraven ger stöd för att bedöma elevernas kunskaper och för att upptäcka vad eleven behöver utveckla vidare samt om någon form av stöd behöver sättas in. I ämnet svenska finns kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 och för betygen A, C och E i slutet av årskurs 6 och 9. I årskurs 3 används kunskapskraven för att bedöma om eleven har godtagbara kunskaper i ämnet och i årskurs 6 och 9 för att bedöma vilket betyg elevens kunskaper motsvarar. Kunskapskraven i årskurs 9 är även utgångspunkt för terminsbetygen i årskurs 7, 8 och 9. För att tydliggöra för eleven vilka kunskaper hon eller han behöver utveckla kan beskrivningarna i kunskapskraven användas som utgångspunkt.

Det kommer att tas fram ett bedömarstöd och även allmänna råd till kursplanerna och kunskapskraven. Detta beräknas vara färdigt i augusti 2011 och man kan hållas sig uppdaterad om dessa och övriga material här: http://www.skolverket.se/sb/d/3918/a/21538

Ny fråga uppstår då:
- Om terminsbetyg ska sättas i åk 7 efter var eleven befinner sig i förhållande till kunskapskraven får åk 9, riskerar många elever få starta med betyget F (icke godtagbara kunkaper) i många ämnen fastän eleven har förmåga att uppnå betyget B i åk 9. Är det dags att sätta in åtgärdsprogram för alla elever som i slutet av vårterminen i åk 7 ligger kvar på F?

Om du har ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Skolverkets upplysningstjänst på 08 - 52733200.

Skolverkets bedömarstöd och allmänna råd

Bedömarstöd

På Skolverket pågår ett kontinuerligt arbete med att ta fram material för att stärka lärares bedömarkompetens. Materialet Utveckla din bedömarkompetens finns framtaget för lärare som undervisar i de tidigare årskurserna och relaterar till de nationella målen och proven i årskurs 3.
För särskolan finns stödmaterialet Kunskapsbedömning i särskola och särvux med kortfilmer där olika arbetslag berättar om hur de arbetar med bedömning och dokumentation.
Ytterligare ett material som syftar till att stärka lärarnas bedömarkompetens inför de nationella proven i årskurs 6 kommer att finnas klart att använda hösten 2011. Materialet med bedömarträning riktar sig till alla som jobbar med bedömningsfrågor i obligatoriska skolan, till exempel lärare och arbetslag.
Ett generellt bedömarstöd som riktar sig till alla skolformer kommer också att tas fram, och beräknas finnas på Skolverkets webbplats i augusti 2011. Slutligen tas ett bedömarstöd som riktar sig till de estetiska ämnena fram. Detta material planeras att vara färdigt 2012. Samtliga material finns eller kommer att finnas publicerade på Skolverkets webbplats.

Allmänt råd

Skolverket kommer att ta fram ett allmänt råd till kursplanerna och kunskapskraven. I det allmänna rådet ges generella rekommendationer om tillämpningen av kursplanerna och kunskapskraven, det vill säga hur författningarna kan eller bör tillämpas. Det allmänna rådet riktar sig till lärare, skolledare och skolhuvudmän och bör följas, såvida skolan inte kan visa att den genom att handla på annat sätt uppfyller kraven ändå.
Det allmänna rådet beräknas vara färdigt i augusti 2011.
http://www.skolverket.se/sb/d/4371/a/23587

Skolverkets samlade resurser för implementeringen finns på denna sida:
http://www.skolverket.se/sb/d/4371

Diskussionsunderlag till kursplanerna

Diskussionsunderlagen riktar sig till dig som undervisar i grundskolan, sameskolan och specialskolan och är tänkta att kunna användas som ett stöd för att sätta sig in i de nya samlade läroplanerna med kursplaner för de olika ämnena.
Syftet med diskussionsunderlagen är att sätta fokus på den nya läroplanens uppbyggnad och struktur samt att visa hur den kan användas för planering av undervisningen i ämnena.
I diskussionsunderlagen finns ett antal frågeställningar som rör kursplanernas syfte, centrala innehåll och kunskapskrav, läroplanens övergripande mål och deras relation till kursplanen i ämnet.

Det kommer att finnas ett diskussionsunderlag för vart och ett av grundskolans, specialskolans och sameskolans ämnen.

Diskussionsunderlagens uppbyggnad och innehåll

Materialen har en gemensam uppbyggnad och frågeställningarna är desamma i alla material. Det som skiljer materialen åt är endast de ämnesspecifika avsnitten.

Diskussionsunderlagen är strukturerade under följande fyra rubriker:

  • Den samlade läroplanen
  • Kursplanen i ämnet
  • Kunskapskrav och bedömning
  • En idé till planering
Lärare och arbetslag kan själva välja vilka frågor de har behov av att diskutera och i vilken ordning detta ska ske. Diskussionsunderlaget kan användas både under en hel studiedag eller vid flera kortare arbetspass, till exempel ämneskonferenser eller liknande.
Diskussionsunderlagen finns endast tillgängliga som pdf:er, och går inte att beställa i tryckt format.
http://www.skolverket.se/sb/d/4371/a/23593

torsdag 17 februari 2011

Snäv syn på kunskap med fler prov - ur SvD

Fler nationella prov aviseras nu för att nå likvärdighet i betygsättningen. Tanken tycks vara att lärarna brister i sitt professionella ansvar. Men tänk om det snarare är tvärt om, skriver Christer Fritzell, professor i pedagogik.

I den dagsaktuella debatten om betygen hävdas att pojkar missgynnas genom att flickor får högre slutbetyg än vad resultaten på nationella prov anvisar. I debatten sägs att detta beror på att flertalet lärare är kvinnor, att flickorna är mer välanpassade, ”smörar” för lärarna och liknande. Pojkarna anses i stället få för låga betyg för att de inte är lika väluppfostrade och anpassliga.
Från politiskt håll framförs att problemet ska åtgärdas genom fler nationella prov för att nå likvärdighet i betygsättningen. Landets internationella konkurrenskraft och individens behov av ”tidiga insatser” sägs motivera allt mer omfattande standardiserade bedömningar och betyg. Man tycks mena att lärarna här liksom på andra punkter brister i sitt professionella ansvar. Men tänk om det snarare är tvärt om!

vidare...
 I skolans kunskap ingår givetvis både faktakunskap och basfärdigheter, men också så mycket mer som har att göra med människors möjligheter att tillsammans skapa mening i tillvaron.
Detta har den förhärskande förvaltningspolitiken ännu inte förmått eliminera i sin strävan att stå som högsta instans också som pedagogisk auktoritet. Här finns tydligtvis fortfarande en hel del att göra om man ser på hur mål och betygskriterier ser ut. I matematik finns till exempel som ett kriterium för betyget väl godkänt i nionde skolåret att ”eleven följer och förstår matematiska resonemang”. I engelska finns som ett mål att ”kunna läsa och tillgodogöra sig innehållet i enklare skönlitterära och andra berättande, beskrivande och argumenterande texter” och som kriterium för betyget väl godkänt att ”eleven medverkar i olika samtalssituationer och löser språkliga problem på ett effektivt sätt”.
Hur ska sådant kunna bedömas och betygsättas med anspråk på mätbar objektivitet? Än mer absurt blir uppdraget i ett ämne som samhällskunskap där eleven ska nå mål som att ”kunna reflektera över människors villkor och hur dessa skiftar utifrån kön och social och kulturell bakgrund” och ”förstå innebörden av det grundläggande norm- och rättssystemet i Sverige”.
Är likvärdighet en enkel räkneuppgift eller ett kvalificerat uppdrag för professionella pedagoger med insikt om kunskapens förankring i komplexa mönster mellan individ, samhälle och kulturer?

Vad är egentligen den viktigaste kunskapen i skolor som är till för alla barn?

Läs hela artikeln ur svenska dagbladet här!

måndag 14 februari 2011

Formativ undervisning = poänglösa prov?

Steve Wretman, flerårig skribent för Grundskoletidningen, skriver om begreppet formativ undervisning, hämtat ur publikationen Bedömning. En pedagogik som om den används rätt avser att utveckla elevernas kunskapskvaliteter och förmågor, skriver han. Wretman hänvisar till boken, Assessment for learning - Putting into practice (Open University Press, 2004), som är en rapport från ett flerårigt forskningsprojekt där en formativ metodik utvecklades. Erfarenheterna visade att utvecklingen av tre områden inom undervisningen fick speciellt stora effekter på elevernas lärande. Några av de saker som påpekades var vikten av att ställa mer öppna frågor i undervisningen, samt öka betänketiden för eleverna samt ge feedback. Detta sättet att undervisa fick eleverna till att utveckla alternativa förklaringar på lärarfrågorna, klassrumsdialoger och att elevsvaren blev längre och mer kvalitativa. Metoden kan punktas ner i följande aktiviteter:
  • Utformning och användning av öppna frågor till eleverna
  • Eleverna "brainstormar" i grupper för att uttrycka sitt tänkande - läraren lyssnar in förkunskaperna (tänk Piaget)
  • Läraren ger eleverna feedback i form av nya formativa frågor som ger eleverna ny fördjupning och ibland klargöranden
  • Självvärdering och kamratvärdering - metakognitivt tänk (detta betonar Hattie)
  • Feedback - ge formativa bedömningar efter elevernas provresultat
Inom studien gjordes ett kontrollerat försök att framföra feedback på elevernas resultat på tre olika sätt. Det ena var att eleverna fick poäng eller betyg på sitt prov. I en annan form fick eleverna både poäng, betyg och skrivna kommentarer. Den sista varianten var att eleverna endast fick skrivna kommentarer. Studien visade att den form av feedback som ledde till mest ökat lärande var när provresultatet inte relaterade till poäng eller betyg utan endast till skrivna kommentarer.

Detta blev först lite chockerande för lärarna. Den största anledningen var att eleverna inte läste kommentarerna - som kanske bara bestod i "bra kämpat", "läs på mer", "slarvfel" - utan istället bara jämförde sina betyg och provresultat med varandra. Lärarna lärde sig också att utveckla sina kommentarer till att bli mer formativa och inte bara summerande eller värderande.
En formativ bedömning beskriver var eleven befinner sig i förhållande till målet och ska beskriva hur eleven tar nästa steg i sin utveckling mot målet. Det är här som en bedömningsmatris kan underlätta visualiseringen av nästa utvecklingssteg för eleven.

Matrisen används i den Lokala Pedagogiska Plan som läraren inför starten av ett nytt arbetsområde kommunicerat med elever och vårdnadshavare. I denna LPP ska framgå vad målen (kunskapskraven) med undervisningen är, vilket centralt innehåll som ska behandlas, vilka arbetsmetoder och redovisningssätt som ska användas och vad som ska bedömas. En anpassning av LPP numerat bara kallat planering till Lgr 11 skulle kunna se ut så här:
  • syfte samt centralt innehåll
  • konkreta kunskapskrav
  • genomförande med formulerade aktiviteter och tidsramar
  • vad kommer att bedömas och hur (matriser)

För att läsa hela Wretmans artikel om formativ undervisning rekommenderas tidskriften Bedömning, som utges av förlaget Fortbildning AB. Det passar även alldeles utmärkt att läsa Wretmans artikel "IUP - En reform på avvägar" ur tidskriften implementera Skola 2011. I flertalet av artiklarna betonar man det metakognitiva tänkandet (egna reflektionen av sin inlärning) som kan göras på individ-, grupp- och lärar med elevnivå. Det viktiga här är att betona vad som kan utvecklas. Det är inte meningen att sänka sin kamrat med negativ kritik.
Helena Moreau hänvisar i sin artikel "Utveckla elevernas ansvarstagande" till rapporten "Bedömning av kunskap och kompetens (rapport nr 18 PRIM-gruppen)" som betonar vikten av elevens eget reflekterande.

Tidskriften Implementera Skola 2011 har skickats via internposten i några exemplar var.

söndag 13 februari 2011

Lokala kursplaner stryks i Lgr 11

På förekommen anledning vill jag försöka ge er en liten kompassriktning i frågan.

Många undrar om kunskapskraven ska brytas ner i lokala kunskapskrav för mellanåren eller om man kan återanvända de gamla lokala kursplanerna? De gamla lokala kursplanerna bygger för det första på lägsta uppnående krav för Kursplaner 2000 och är inte rakt av jämförbara med de nya kunskapskraven. Skolverket har sedan tidigare gått ut med att kunskapskraven inte ska brytas ner för mellanåren, men att man i sin Lokala Pedagogiska Planering (LPP) kan skapa bedömningsmatriser för ämnenas kunskapskrav och/eller kunskapskvalitéer/förmågor. Matrisen ska konkretisera en progression av kunskapskraven och förmågorna och på vis underlätta en formativ bedömning/undervisning, d.v.s  kontinuerligt följa upp elevens kunskapsutveckling.

P.O.D.B arbetar för fullt med att forma sitt system för att underlätta lärarens planering, uppföljning och bedömning/betygsättning utifrån uppdraget i Lgr 11 och de nya kursplanerna. De väntar precis som vi på att få svar från Skolverket i ett antal frågor. I deras kommande system kommer det att vara möjligt att skapa just ämnesmatriser i modulen Lokal Pedagogisk Planering genom att kopiera och kistra in meningar från kursplanerna i sin planering. Inför bedömningen delas kunskapskravens meningar i ämnena upp i olika "fönster" som sedan markeras med olika färg/symbol beroende på hur långt eleven nått i sin utveckling.

Utbildningen den 17 mars kommer att genomföras i ett system anpassat efter Lpo 94 och kursplaner 2000. Dessa styrdokument gäller ju i och för sig fortfarande för de blivande åk 9 elever under lå 2011/2012, men när systemet är färdiganpassat för Lgr 11 kör vi en förnyad utbildning med fokus på de bitar som blir ändrade. Det kan röra sig om ca 2-4 timmar och kommer eventuellt att ligga på någon av fortbildningsdagarna i augusti.

Av denna anledning behövs kollegiala samtal i
  • hur en sådan LPP och matris ska innehålla enligt Lgr 11´s upplägg med centralt innehåll och kunskapskrav samt 
  • vad formativ undervisning innebär och 
  • hur vi löser stoffträngseln  på mellanstadiet? Är det rimligt att mellanstadielärare ska bedöma och så småningom betygsätta elever i 10-12 ämnen?
  • Vilka resurser/möjligheter förutom vår professionella utbildning och erfarenhet behövs för att identifiera de elever som riskerar att inte uppnå målen. Anta att eleven går höstterminen åk fem.

Läs gärna inlägget om formativ undervisning.

lördag 12 februari 2011

Hans-Åke Scherp om Skola 2011 - förnyad publicering

Hans-Åke Scherp kommenterar Skola 2011 i fler videoinslag.
Klicka här för att se fler inlägg av Hans-Åke Scherp.
  • Att bygga upp en arbetsorganisation och utvecklingsorganisation kring Lgr 11.
  • Arbetsorgansisation och utvecklingsorganisation skillnader i ansvar och uppdrag och hur de kompletterar varandra.
  • Arbeta med lärande samtal i mindre grupper
  • Tankar kring att bygga upp skolans systematiska kvalitetsarbete




Det kan ta en stund att ladda. Om du inte kan se videon, kan du prova här!


Kvalitet är måluppfyllelse enligt skollagen 
  • Kvalitet i elevernas kunskapsbildning
  • Uppväga skillnader i barnens förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
  • Utveckling av egenskaper som barnens lust att lära, förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och demokratiska värderingar samt deras utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Den nya skollagen för grundskolan säger att
  • All verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
  • Skolverksamheten ska innehålla ett systematiskt kvalitetsarbete

Störningar = utvecklingsbehov
Parallellt med arbetsorganisationen ha en utvecklingsorganisation

Efter fördjupat arbete kring vad som är skillnader och förändringar i LGR11 mot tidigare styrdokument sätts den fördjupade förståelsen av skola 2011 i relation till:
- Hur förändrar det vårt vardagliga pedagogiska arbete, vår arbetsorganisation och vår verksamhetsidé?
Frågorna hanteras inom utvecklingsorganisationen. Förslagsvis skapas arbetslagsgrupper inom respektive skolstadie. Dessa leds i sin tur av någon från skolledningens utvecklingsorganisation i form av kollegiala samtal.

Fokusgrupperna ska ställa sig frågorna: Vad betyder detta för oss? Hur löser vi det här?

 Bilder ur Hans-Åke Scherps video

 



Exempel, hur hanterar vi: entreprenöriellt lärande, formativ undervisning, stoffträngsel på mellanstadiet, pedagogisk planering, ämnessyftet och dess centrala innehåll, skriftliga omdömen med summativ och formativ bedömning, betygssättning mm. Vi behöver planera ämnesöverskridande men får inte sätta blockbetyg.

Utöver det skapa ett engagemang hos eleverna som bygger på användandet av nya lärverktyg och modern undervisning med högre krav på relevans.

I slutet av sin video berättar Hans-Åke hur den beprövade erfarenheten i och utanför skolan ska kopplas ihop med argument baserade på vetenskaplig grund som i sin tur sätts i relation till de förmågor och kunskapskrav som ska uppfyllas i våra styrdokument. Då får vi en utbildning som vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund samt att vi samtidigt får in ett systematiskt kvalitetsarbete i skolan.


Så med andra ord...Den beprövade erfarenheten från arbetslagen ligger till grund för de frågor, förbättringsåtgärder och kvalitetshöjande insatser som utvecklingsorganisationen ska arbeta med (störningar=förbättringsområden). Utvecklingsorganisationen ska i sin feedback till arbetsgruppen koppla den vetenskapliga grunden och våra styrdokuments mål tillbaka till arbetsorganisationens lärande samtal/kollegiala samtal/learning studies. Denna process ska dokumenteras enligt den nya skollagen, se nedan:
Kraven på kvalitetsredovisningar och kommunala skolplaner tas bort. I stället ska huvudmannen planera, följa upp och utveckla sin verksamhet på det sätt som denne anser vara lämpligast. Arbetet ska dokumenteras och huvudmannen måste alltid agera om det vid en utvärdering framkommer att det finns brister i verksamheten.

IUP för LGR 11 behöver förändras

Klicka på bilden för att förstora!

tisdag 8 februari 2011

Grundsärskolans läroplan med kursplaner

Skolverket har nu beslutat kursplaner för grundsärskolan, sameskolan och specialskolan samt kunskapskrav för alla de obligatoriska skolformerna. De kommer att publiceras i Statens Skolverks författningssamling (SKOLFS) under mars månad och blir då bindande föreskrifter. Vi har dock bedömt att det är mycket viktigt för skolorna att få tillgång till alla styrdokument så tidigt som möjligt och därför publiceras de nu i pdf-format på Skolverkets webbplats.
I den slutliga versionen som kommer att publiceras i SKOLFS kommer det även att finnas två kolumner för betygsstegen B och D med texten: Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Av tekniska orsaker finns inte denna mellanliggande text med i pdf-versionen.

 

Betyg i årskurs 6

Betyg i årskurs 6 träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs 7 gälla som godtagbara kunskaper.


Läroplan för grundsärskolan hittar du här.

Krav på lärarlegitimation

Hämtat ur Skolverkets nyhetsbrev, sidan finner du här. Dags för kartläggning av behörighet.

Införandet av lärarlegitimation innebär skärpta behörighetsregler för lärare och förskollärare. Linköpings kommun är färdiga med kartläggningen av lärarnas kompetens och har god överblick över fortbildningsbehovet.
- Det kan tyckas långt till 2015, men fortbildning av lärare tar tid och det gäller att ha marginal, säger Tor Andersson, biträdande barn- och ungdomschef i Linköpings kommun.

Den 1 juli i år kommer Skolverket att ta emot de första ansökningarna om lärarlegitimation för lärare och förskollärare. För att bli legitimerad lärare krävs en lärarexamen samt behörighet i de ämnen man undervisar i. Inför införandet av lärarlegitimationen behöver kommunerna därför kartlägga hur många lärare de har, vilken typ av pedagogisk högskoleexamen lärarna har och vilka ämnen de undervisar i.
- En kartläggning visar inom vilka ämnen det saknas behöriga lärare och var fortbildningsbehovet är störst, säger Pia-Lotta Sahlström, undervisningsråd på Skolverket.

I dagsläget går det inte att bedöma  den enskilda lärarens rätt till lärarlegitimation.

Här hittar du som skolhuvudman Skolverkets information och anmälan om lärarlegitimation.

Kunskapskraven klara för Lgr 11


Skolverket presenterar idag kunskapskraven för grundskolan, sameskolan och specialskolan.
- Detta är den sista pusselbiten i ett viktigt och omfattande arbete med att ta fram nya samlade läroplaner. Skolorna har nu tillgång till alla styrdokument inför den reform som träder ikraft i höst, säger Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör.

I höstas fastslog regeringen de nya kursplanerna för grundskolan. Kursplanen ska ge läraren frihet att anpassa undervisningen efter den elevgrupp de undervisar i, därför sträcker sig det centrala innehållet över tre årskurser, 1-3, 4-6, 7-9. Skolverket kompletterar nu med kunskapskrav för årskurs 3, 6 och 9.
- Hela systemet bygger på att läraren har flexibilitet under de här tre åren. Hade vi haft kunskapskrav i varje årskurs skulle det bli svårare för läraren att ge varje elev förutsättning att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov, säger Ulrika Lundqvist som tillsammans med Nicklas Westin är projektledare för kursplanerna på Skolverket.

För årskurserna 3 anges kunskapskrav för godtagbara kunskaper. För årskurs 6 och 9 anges kunskapskrav för betygsnivåerna A, C och E. För att till exempel få betyget D så måste eleven uppfylla hela kravet för E och till övervägande del kunskapskravet för C.
- Det är viktigt att man i skolan inte försöker skapa mellannivåerna själv utan att bedömningen görs utifrån hur stor del av nästa nivå som eleverna klarar av. Är det till övervägande del får eleven det högre betyget, säger Niclas Westin.

De fetstilta orden i kunskapskraven är de ord som beskriver den ökade kvaliteten i förmågor och kunskapsprogression mellan betygsstegen.

För grundsärskolan väntas kursplanerna bli färdiga i slutet av vecka 7.
Grundsärskolans läroplan hittar du här.

Skolverket nobbar mobbningsprogram

50 barn om året tar sina liv pga mobbning, nästan ett barn i veckan!
Se debatten ur SVT´s Kvällsöppet med Ekdal där representanter från bl.a. Friends, Skolverket och forskare deltar.

Skolverket rekommenderar inget program mot mobbning, länk till Skolverkets sida.
Skolverket har utvärderat metoder som används mot mobbning och är kritiskt till att använda färdiga programkoncept. Alla åtta granskade program innehåller inslag som är såväl effektiva som ineffektiva eller rentav riskerar att öka mobbningen. Skolverket kan därför inte rekommendera att skolorna använder något av de granskade programmen fullt ut.

Några insatser kan förvärra
Alla program innehåller insatser som kan vara effektiva men också insatser som är ineffektiva och som kan leda till att elever kränks. Två insatser riskerar att leda till ökad mobbning: schemalagda särskilda lektioner för alla klasser och elever som fungerar som observatörer eller rapportörer - till exempel kamratstödjare.

Olika insatser behövs för pojkar och flickor
En helt ny upptäckt är också att insatser fungerar olika för pojkar och flickor. Studien pekar på att det som hjälper för pojkar kan ha negativ effekt för flickor och tvärtom. Länk till publikationen.

Viktigt i arbetet mot mobbning
Kartlägg och följ upp situationen på skolan.
Analysera problemen och vilka insatser som behövs.
Planera förebyggande insatser och välj mellan de bevisat effektiva insatstyperna.
Se till att hela skolan är med - även ickepedagogisk personal som vaktmästare och bespisningspersonal.
Se till att eleverna är delaktiga i hela processen.
Upprätta rutiner för att åtgärda mobbning (så kallade antimobbningsteam har visat sig ha viss effekt).
Se till att satsa på personalens kompetensutveckling om kränkande behandling och mobbning.

Länk från Björn Hultman:
http://blogg.aftonbladet.se/mobbning

Skolverkets konferenser - repetition

På dessa konferenser kommer konstruktionen av den samlade läroplanen att grundligt presenteras och diskuteras. I detta är relationen mellan övergripande läroplansmål och kursplaner en central del liksom kursplanernas och kunskapskravens uppbyggnad och funktion.

Här hittar du grundskolans konferens med powerpoint-presentation och pdf-fil http://www.skolverket.se/sb/d/3918/a/21538

Här hittar du grundsärskolans konferensmaterial
http://www.skolverket.se/sb/d/3918/a/20830

Här finner du rektors konferensmaterial
http://www.skolverket.se/sb/d/4338

På konferenserna delas ett anteckningsblock ut till alla deltagare. Anteckningsblocket innehåller bland annat en matris med frågeställningar kring reformen som varje verksamhet kan använda och diskutera.
Ladda ner matrisen här.

onsdag 2 februari 2011

Diskussionsunderlag - Övergripande mål Lgr 11

Läroplanen består av tre delar:

Kapitel 1
Skolans värdegrund och samlade uppdrag.

Kapitel 2
Övergripande mål och riktlinjer som gäller för utbildningen. 
I målen anges de normer och värden samt kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan, inriktningen på skolans arbete.  ”Skolans mål är att varje elev…”
I riktlinjerna finns beskrivet lärares uppdrag och vad andra som arbetar i skolan har för uppdrag.
”Alla som arbetar i skolan ska…”
”Läraren ska…”

Kapitel 3
Läroplanens tredje del utgörs av de kursplaner och kunskapskrav som gäller för skolformen. Kursplanerna är konstruerade utifrån de övergripande kunskapsmål som anges i läroplanens andra del och preciserar vilka ämnesspecifika kunskaper som undervisningen ska bidra med.

Förslag på aktiviteter
Här kommer några förslag till olika angreppssätt, känn efter vilka som passar er på er skola.
Allmän diskussion - kollegiala samtal
och/eller
Att diskutera utifrån frågorna nedan (frågorna kommer från Skolverkets diskussionsunderlag i alla ämnen)
  • Hur använder ni de mål och riktlinjer som finns angivna i läroplanens andra del i planeringen och genomförandet av undervisningen i ämnet?
  • Är det några mål och riktlinjer som ni arbetar med på ett sätt som ni själva är extra nöjda med? Försök att identifiera vad det kan bero på.
  • Är det några mål och riktlinjer som ni har svårare att veta hur ni ska hantera? Försök att identifiera vad det kan bero på och formulera utifrån detta konkreta handlingsalternativ som ni prövar och följer upp.
  • Hur gör ni bedömningar av elevernas utveckling i förhållande till de mål som anges i läroplanens andra del? Hur dokumenterar ni detta?
Hur kopplar ni jämställdhetsarbetet i skolan till värdegrunden i Lgr 11?

Skriv utmanande frågor
Läs igenom någon del av de första två kapitlen och försök skriva några utmanande frågor som kan användas när man som lärare planerar sin undervisning. Byt med varandra i arbetslagen och arbeta med att svara på de andras frågor, eller arbeta i blandade grupper, ämnesgrupper.

Exempel

Text i läroplanenUtmanande fråga till undervisningen/verksamheten/mig själv…
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.På vilket sätt tar du reda på varje elevs
-         behov
-         tidigare erfarenheter
-         kunskaper
Det finns olika vägar att nå målen.Hur ser din karta ut? På hur många olika sätt kan dina elever gå för att nå målen?
Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.Jämför din undervisning med den du själv fick i grundskolan, har den förändrats lika mycket som andra saker som hushållsapparater, TV-program, familjerutiner?
Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.På vilket sätt kan din undervisning främja entreprenörskap?
Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling ser ut. När pratade du senast med dina kollegor om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden?
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.Vad är modern teknik i dina ämnen? Sker detta?
Skolan ska sträva efter att ge alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.Hur skulle man kunna förverkliga detta i ditt arbetslag?

Text i läroplanen Utmanande fråga till undervisningen/verksamheten/mig själv…
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.
På vilket sätt tar du reda på varje elevs
-         behov
-         tidigare erfarenheter
-         kunskaper

Det finns olika vägar att nå målen. Hur ser din karta ut? På hur många olika sätt kan dina elever gå för att nå målen?
Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Jämför din undervisning med den du själv fick i grundskolan, har den förändrats lika mycket som andra saker som hushållsapparater, TV-program, familjerutiner?
Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. På vilket sätt kan din undervisning främja entreprenörskap?
Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling ser ut. När pratade du senast med dina kollegor om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden?
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Vad är modern teknik i dina ämnen? Sker detta?
Skolan ska sträva efter att ge alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Hur skulle man kunna förverkliga detta i ditt arbetslag?

Formulera några utmanande frågor kring
  • Arbetet med elever i behov av särskilt stöd
  • IT-användande
  • Språkutveckling i alla ämnen
  • Entreprenörskap

Fokus på förmågor
I kursplanerna för ämnena finns det ett antal förmågor formulerade som eleverna ska utveckla i undervisningen. Kan ni hitta förmågor att utveckla även i del 1 och 2? Naturligtvis ska inte dessa förmågor betygsättas, men eftersom texten lyder ”kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan” så ska vi på något sätt bedöma detta. Ska vi bedöma det hos eleverna eller ska vi bygga ett styrsystem i vår verksamhet? Använda i IUP och vid utvecklingssamtal.
  • Förmåga att ta eget ansvar (s. 5)
  • Förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ (s. 6)
  • Förmåga att tillägna sig och använda ny kunskap (s. 6)
  • Förmåga till eget skapande (s. 7)

Självskattning
Läraren ska…
Om du skulle skatta dig själv med två tal mellan 0 och 5 på varje sådan punkt i läroplanen, och sedan multiplicera de två talen för varje punkt, ser du snabbt dina styrkor och utvecklingsområden.
· Hur viktigt du tycker det är? (ett tal mellan 0 och 5 där 0 innebär helt oviktigt och 5 mycket viktigt)
· Hur bra du är på det?  (ett tal mellan 0 och 5 där 0 innebär Jag har långt kvar/Jag kan inte detta! och 5 Jag är bra på detta, det kännetecknar mig!)
Exempel:
Läraren ska:
Utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn (s. 15)
Jag tycker det är mycket viktigt = 5
Jag gör det inte alltid men jag ligger nog i överkant på detta = 4   

Multiplicera de två talen (5 x 4=20) och du får ett nyckeltal.

Detta kan även göras på t ex ”Rektorns ansvar” (s. 15) eller något annat område i läroplanen.



Sammanställt av: Christel Jansson

Skolverkets stöd för implementering av Lgr 11

Skolverkets mål och principer för implementeringsarbetet
Ledord som bör känneteckna arbetet med och implementeringen av de nya styrdokumenten för den obligatoriska skolan är öppenhet och delaktighet. En förutsättning för att reformen ska få genomslag är att syftet med reformen är väl förankrat hos skolhuvudmän, rektorer och lärare samt känt av elever och föräldrar. Genom att det finns möjlighet att följa och vara delaktig i revideringen av kursplanerna visar erfarenheten att förståelsen för olika beslut och ställningstaganden ökar.

Principer för implementeringen bör vara att insatserna ska
  • ha en tydlig ansvarfördelning mellan stat och huvudman,
  • skapa tidig beredskap hos skolhuvudmän och rektorer för den förändring som den obligatoriska skolan står inför,
  • riktas mot alla nivåer i utbildningskedjan, från skolhuvudman och rektor till enskilda lärare samt elever och föräldrar,
  • beakta skolornas praktiska möjligheter och resurser att ta del av implementerings- och fortbildningsinsatser.
Citerat ur: Skolverkets delrapport Dnr 2008:00741

  
Se även bildspelet från Skolverkets implementeringskonferens!

Filmer
  • Film om de samlade läroplanerna (som vi redan sett på kompetensutvecklingsdagerna i november).
  • Ämnesfilmer (klara den 1 april)

Stödmaterial
  • Värdegrund - Jämställdhet i skolan www.skolverket.se/jamstalldhet
          • Kunskapsöversikter
          • Lärande exempel
          • Filmer
          • Exempel på metoder i jämställdhetsarbetet


  • Kunskapskrav och kommentarmaterial kommer ut i början av mars och skickas till skolorna.

  • Diskussionsunderlag kommer att finnas på webben under en viss tid. Du hittar underlaget under implementering på www.skolverket.se/nyalaroplaner
          • Den samlade läroplanen
          • Kursplaner i olika ämnen
          • Bedömning
          • Meningsfyllda sammanhang och elevinflytande
          • Planering av undervisning i ämnen utifrån läroplanen

  • Bedömningsstöd
          • Övergripande material om bedömning
          • Material till lärare som sätter betyg i årskurs 6
          • Bedömningsträning inför ämnesproven i årskurs 6
          • Bedömningsstöd att använda i undervisningen i olika ämnen.

  • Föräldrastöd kommer till hösten och kan beställas som folder. Man kan även få färdiga power-point presentationer till föräldramöten.

Sammanställt av Lotta Lindberg - implementerarare på Sätoftaskolan