söndag 27 mars 2011

Bedömning för likvärdighet och lärande 11 mars Kristianstad

Anders Jönsson forskar och arbetar som lärarutbildare både i Kristianstad och Malmö. han har skrivit boken Lärande bedömning och han pratade om detta på en konferens i Kristianstad som hette Sikta högt!

Varför bedömer man i skolan?

För urval
Summativt syfte
För kontroll
För lärande
Formativt syfte, hjälper framåt


Anders beskrev hur det  normrelaterade betygssystemet i sju steg infördes 1949 i svensk folkskola. Det ändrade till 5 steg 1962 och då kunde man få ettor, tvåor, treor, fyror och femmor. Elever bedömdes i jämförelse med hur andra presterade, betyg sattes efter normalfördelning. Detta var ett system som sorterade elever inför vidare studier, och just så fungerar fortfarande Högskoleprovet.

Hur bra en skola och lärarna än var så måste en del misslyckas. Verktyg som separerade tillräckligt måste finnas, skriftliga prov med många frågor på stegrande svårighetsgrad var (och är...) det vanligaste. Ofta mätning av fakta och minneskunskaper.

För lärandet vore det bättre om elever lyckades med alla uppgifter, tex med hjälp och samarbete. Då vill man hellre gripa sig an nästa avsnitt.

1994 kom ett helt nytt målrelaterat system, Lpo94. På förhand fastställda kriterier, betyg som ska ge information om elevernas kunskaper. Man behöll dock urvalsfunktionen, och har fått problem med likvärdigheten, särskilt som det fanns ett stort tolkningsutrymme. Betyg och betygsliknande omdömen kan också ha negativa effekter på elevers lärande, betyg uppfattas inte bara som kvitto på kunskaper utan även på personen. Låga betyg leder till låg självkänsla och att man lägger av. Duktiga elever med höga betyg kan också vara svåra att motivera via omdömen, de är ju redan så bra, finns inget högre betyg än MVG.



Summativ bedömning och formativ bedömning
Anders visade bilden ovan och förklarade att formativ bedömning förutsätter:
1. Tydliga mål och kriterierMål kräver mer än ord, det behövs dynamisk koppling mellan ord och erfarenheter, det räcker inte med att bara läsa upp målen i början av arbetsområdet. Lpo 94 hade alltför krånglig struktur med mål på olika niver, då blev det svårt att göra bedömningar.

2. Bedömning av hög kvalitet
Vad har vi för kunskapssyn? Med en kognitiv, psykologisk modell kan man beskriva lärandet med en bankboksmodell, man sätter in kunskaper, vid prov tas stickprovskontroll som bedöms och ger ett omdöme. Lätt att eleven blir utestängd från bedömningsprocessen. Pedagogisk modell: Vad ska eleven kunna göra med sina kunskaper? Görande fokuseras i Lgr 11, där 3-6 förmågor per ämne skrivits fram. Det som bedöms är inte innehållsstyrt. Innehållet styrs via centralt innehåll.
Överensstämmelse med målen bedöms, just det som finns beskrivet i målen, kunskapskraven ska testas, därför kan det aldrig vara hemligt vad som ska bedömas. De flesta kunskapsmätningar sker med skriftliga prov, fast målen inte ser ut så längre... Nya kunskapskraven= Kinderäggsformulerade, minst 3 i ett...Tydliga kriterier/anvisningar krävs. Annars blir det åter stort tolkningsutrymme och problem med likvärdigheten.

3. Feedback ska ges på tre nivåer:
- Uppgiftsnivå (tex faktafel)
- Processnivå, (tex hur nästa uppgift kan göras bättre)
- Metakognitiv nivå (Hur ska jag hantera den feedback jag får?)

Det finns också en fjärde nivå, den personliga. Ett exempel på detta är ospecificerat beröm, och det har en negativ effekt och bör faktiskt undvikas.

Feedback kan både leda till förbättringar och till att resultat försämras.
Feedback på uppgifts- och processnivå ska användas i omdömen, de leder till lärande och ökande resultat. Får inte vara enkelriktat. Feedback på personlig nivå kan ge negativ effekt, 70-80% av skriftliga omdömen ligger på denna nivå.

Det finns en risk att elever blir beroende av feedback från läraren, måste gå vidare till steg 4...

4. Ansvar för eget lärande

...och själv ta över ansvaret för sitt lärande.
Bedömning och undervisning är totalintegrerat.
Läs mer på Anders Jönssons hemsida, och titta på bilderna från hans olika presentationer, jättetydliga och bra!

Upplagt av Christel Jansson

Vad påverkar resultaten i skolan?

Det forskas mycket i världen, men inte så mycket om det som händer i klassrummet.
I Skolvärlden i januari 2011 fanns en artikel om just skolforskning, att i Sverige är utbildningsforskningen närmast obefintlig. Väldigt få studier handlar om effekten av undervisningen.
I första paragrafen i nya skollagen 2010:800 läser jag följande om utformningen av utbildningen:
5 § Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Var kan jag hitta forskningsresultat om vad som är viktigt i undervisningen och vad som är framgångsfaktorer för elevernas resultat?
Skolverket presenterade i september 2009 en kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer.
Faktorerna PRESENTERAS i fyra stora områden:

  • SEGREGERING    Vi gillar olika!
    Den svenska skolan har de senaste 20 åren förändrats från att ha varit ganska blandad när det gäller elevsammansättning till att bli alltmer homogen, då har resultatskillnaderna mellan skolor blivit större. Föräldrars utbildningsnivå påverkar elevernas resultat, och vilktiga saker att tänka på är att kamrateffekter och lärares förväntningar måste vara höga.
  • DECENTRALISERING
    Sedan 1990-talet har skolan blivit kommunernas ansvar istället för som tidigare statlig. Detta har lett till stora skillnader mellan hur mycket pengar varje kommun satsat eller haft råd med till skolan. Det finns också skillnader i resurser mellan olika skolor i kommuner visar skolverkets statistik. Lärartätheten har minskat.
  • DIFFERENTIERING
    Det har blivit vanligare med särskiljande lösningar, särskilda undervisningsgrupper för elever i behov av särskilt stöd och nivågrupperad undervisning. Forskningen varnar för sådana åtgärder eftersom de kan ha så kallade inlåsningseffekter, att man hamnar i en svag grupp, att förväntningarna sänks och utmaningar uteblir.
    Det har blivit vanligare med individuellt arbete i skolorna, där elever ska ta eget ansvar och söka kunskaper med läraren som handledare. Detta friare arbetssätt är inte alla elever mogna för och det påverkar resultaten negativt.
  • INDIVIDUALISERING
    När Lpo94, den nuvarande läroplanen kom 1994 var den väldigt revolutionerande, det var den första läroplanen som var målstyrd, och den var medvetet öppen och mindre styrd än tidigare läroplaner. Man tänkte att en flexibel och varierad undervisning som planerades på varje skola utifrån elevers behov skulle leda till ökad måluppfyllelse, men erfarenheterna har varit att det i många kommuner inte lagts tillräckligt med tid och resurser på tolkningsarbete, så det har uppstått en dålig likvärdighet i bedömningar och undervisning inom och mellan kommuner, som har påverkat resultaten negativt.
Övrigt i Sverige som kan liknas vid forskning är de matnyttiga rapporter Skolinspektionen gör och redovisar på sin hemsida http://www.skolinspektionen.se/, mycket mer än kommuninspektioner...!
Det senaste året har kvalitetsgranskningar gjorts i engelska, fysik, matematik, svenska i grundsärskolan, idrott och hälsa, och så har det gjorts övergripande granskningar av hur elevers rätt till kunskap tillgodoses och hur kvalitetsarbete systematiseras. Ett användbart exempel är engelska – där finns en utmärkt checklista som man kan använda när man planerar sin undervisning, något när vi ska arbeta med Pedagogiska planeringar?

www.skolverket finns en sida med massor av artiklar och länkar till forskningsresultat inom alla ämnen.
I Skolverkets kunskapsöversikt hänvisas på många ställen till en stor internationell undersökning som ofta dyker upp när man någon gång hör något om klassrumsforskning.

Professor John Hattie, Auckland University, Nya Zeeland och hans forskargrupp har undersökt vilka faktorer som bidrar till bättre resultat hos skolelever.
Presenterades i bokform 2009 VISIBLE LEARNING.
Arbetet är förmodligen världens mest omfattande utbildningsundersökning hittills, och det är en av få studier av effektstorlekar.
      800 metastudier (Hatties studie är en meta-meta-studie)
      50 000 undersökningar
      mer än 80 miljoner elever
I studien analyseras 138 faktorer som kan tänkas ha betydelse för elevprestationer, men ambitionen har INTE varit att göra en rankinglista över vad som funkar eller inte funkar.
Hattie hade ambitionen att förklara på ett sammanhållet sätt vad som påverkar.
“What really makes a difference in helping learners to reach high levels of achievement?”

Jag har liksom ni hört om vad som verkligen påverkar, vad man kanske trodde skulle påverka positivt men som alls inte gjorde det, och i julas läste jag boken ”Visible learning”, jag läste, översatte och läste igen. Ibland blev jag mer förvirrad än klok och tänkte att titeln, var har han fått den ifrån? Men så småningom klarnade det mesta. Titeln Visible learning, tydligt lärande är just vad boken och hela forskningen kommer fram till är hemligheten. Det är dessutom ingen hemlighet, utan ska vara fullt synligt i klassrummen. Jag slås av att det man kommer till är väldigt vanliga saker, som vi gör. Men vi gör det inte alltid...och kanske har vi inte satt det i system? Kanske den mest utmanande boken om skolan jag läst. Enkelt blir komplicerat...och tvärtom.

Hattie kommer fram till att sex grupper med faktorer påverkar resultaten:  
ž  Barnet/eleven
ž  Hemmet
ž  Skolklimatet
ž  Läraren
ž  Läroplanen/speciella metoder
ž  Strategier för undervisning

Varje faktor har sedan fått ett tal, en effektstorlek d som är uträknad utifrån alla olika undersökningars resultat.

d under 0 betyder att faktorn är ”reverse”, dvs missgynnar resultaten och dessa faktorer bör undvikas
d mellan 0 och 0.15 jämförs med undervisning utan lärare alls, beskrivs som ”harmful and probably should not be implemented”
d mellan 0.15 och 0.40 är det man brukar möta i undervisningen, det ”vanliga”
d från 0.40 och uppåt är ”Zone of desired effects”, det som har störst påverkan på resultaten.

Faktorer som har med eleven att göra, som har stor positiv betydelse för resultaten
1 Att elever själva utvärderar sina kunskaper (självbedömning)     d 1.44
Alla elever måste veta var de är, vad de är på väg mot och vad de måste göra för att komma dit.    
...en känsla för hur man ligger till… och ”expectations of success”
2 Elever utvecklas stegvis och det måste lärare känna till.              d 1.28
Piaget-baserade metoder funkar!
Elevers utvecklas successivt, undervisningen bör planeras så att ”nästa steg” uppnås.
14 Tidigare resultat   d 0.67
Vad eleven har med sig till skolan är väldigt viktigt, tidigare resultat påverkar förmågan och förväntningarna. Den bibliska Matteuseffekten: Den rike blir ännu rikare och den fattige förlorar det den hade…     
  
Och inte så viktiga faktorer...

Faktorer som har med hemmet att göra

31 Intellektuell stimulans hemifrån d 0.57

32 Socioekonomisk status d 0.57
Föräldrars resurser, utbildning, yrken. Det blir problem när inte föräldrar och skolan ”pratar samma språk”.

45 Aktiva föräldrar d 0.51
Det viktigaste föräldrar kan göra är att förmedla positiva höga förväntningar. Att övervaka läxläsning, styra TV-tider har negativ inverkan på tonåringars resultat… Föräldrars förväntningar ”smittar” på barnens egna förväntningar och då händer det saker med resultaten.
..och faktorer som inte har så stor betydelse för resultaten som vi kanske trodde
137 TV-tittande                  d -0.18
 Negativa resultat för barn som tittar mer än 10 tim/vecka på TV. Svag positiv inverkan på läsning om tittandet är under 10 tim/vecka.

135 Socialbidrag                 d -0.12
Socialbidrag är nödvändiga och har positiv effekt på många saker men inte på resultaten…!

113 Familjestrukturen         d  0.17
Ingen resultatpåverkan av skilsmässor, adoption, antal föräldrar i familjen.

Faktorer som har med skolklimatet att göra

5 Snabbare undervisning för snabba elever (men inte nivågruppering)  d 0.88
Alla elever bör få arbeta och lära sig i den takt som passar dem. Om så inte sker drabbar det främst de duktiga eleverna. 

6 Insatser som minskar störande beteenden i klassrummet                      d 0.80

39 Känslan av att man tillsammans arbetar mot målen                                d 0.53

41 Kamratbedömning         d 0.53
Att elever samarbetar i sitt lärande är en viktig faktor. När de ger varandra feedback och trivsel råder blir skolan en plats man vill vara på och det påverkar resultaten positivt.                   

42 Klassrumsklimatet           d 0.52
Lärare som skapar arbetsro och motivation, hanterar klassrumsproblem när de uppstår och som kan upprätta goda relationer är viktiga.

…och sådana som har liten eller till och med negativ påverkan.

138 Skolbyten innebär uppbrott, avbrott i lärandeprocesserna, hitta nya vänner. En framgångsfaktor är om ett barn hittar nya vänner den första månaden.   d -0.34

136 Att gå om en klass       d -0.16
Det finns inga studier som visar några fördelar med att gå om en klass…

134 Sommarlov   avbryter de kontinuerliga lärandeprocesserna och har ingen nytta när man inte lever som jordbrukare längre…    d -0.09

131 Åldersblandade klasser      d 0.04

121 Nivågrupperingar         d 0.12
Nivågrupperingar påverkar resultaten försumbart och likvärdigheten försämras. Elever i de lägre grupperna får ingen stimulans, de saknar ofta både utmaningar och välutbildade lärare. Forskningen som Hattie har sammanställt visar på minimala resultat:
de ”duktigare” grupperna d 0.14  mellangrupper d -0.03  ”svagaste” grupperna d 0.09 
De ”svagaste” grupperna beskrivs i studier som icke lärandemiljöer, där det saknas intellektuella utmaningar, klassrummen upplevs som oengagerande och mördande tråkiga, eleverna får ofta inte de bästa lärarna.
”Because we expect almost nothing of them, they learn very little”

106 Klasstorlek d 0.21
Att införa mindre klasser har ingen effekt på resultaten. Låter det konstigt?
Att minska klasstorlekarna kan få effekterna:
      att omgivningen blir mer strukturerad
      att läraren hinner med varje elev bättre, kan ge mer feedback
      att lärare kan variera sin undervisning mer och individualisera mera
...men det sker inte automatiskt, utan kräver ett medvetet styrt arbete!

99 Skolans ekonomiska resurser d 0.21

Faktorer som har med läraren att göra

4 Lärares reflektion kring sin egen undervisning (micro-teaching) d 0.88

8 Tydliga lärare i
         sitt ledarskap
         sina förklaringar och instruktioner
         valet av arbetsmaterial
         sin utvärdering
         målen                                   d 0.75

11 Relationen mellan elev och lärare d 0.72

19 Professionell utveckling för lärare  d 0.62

56 Undervisningskvalitet   d 0.44

58 Höga förväntningar       d 0.43



Det krävs mer än ett viktigt undervisningsinnehåll, mer än bra undervisningsskicklighet, mer än engagerade studenter för att göra skillnad. Det krävs kärlek till innehållet, en önskan att den andre liksom läraren ska tycka om och till och med älska ämnet och så ska det till att läraren förmår visa att hon inte bara lär ut – utan också själv njuter av att lära sig mer om ämnet.
Hattie kommer fram till att inget slår en skicklig lärare.
Kontakten och samspelet mellan läraren och eleverna är avgörande.
Viktigast är hur läraren arbetar med lärande och förmågan att bygga upp relationer med eleverna.
Vilka lärare gjorde skillnad för dig i skolan? De som fick mig att älska ämnet, de som utmanade och hjälpte, de som byggde relation och de som visade strategier och hjälpte mig att förstå processer.
Lärares ämneskunskaper  och utbildning betyder mindre än hur de använder dem i sin undervisning. Naturligtvis är det viktigt ändå att vi har båda...

Faktorer som har med undervisningen att göra

3  Formativ bedömning från eleven till läraren   (utvärdering av undervisningens effekt)    d 0,90

7  Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter           d 0.77

9  Ömsesidig undervisning  d 0.74
Framgångsrika lärare lär sina elever använda kognitiva strategier som att kunna sammanfatta viktiga saker i texter, ställa bra frågor, förtydliganden och förutsägningar, helt enkelt få fatt i det viktiga. Detta sker i växelverkan mellan eleven och läraren. Studier visade att högst resultat var kopplat till lärare som medvetet undervisade om sådana strategier.

10 Feedback                         d 0.73

…och sådana som har liten eller till och med negativ påverkan.

88 Läxor       d 0.29

132 Elevers styrning av lärande d 0.04

126 Distansutbildning        d 0.09

120 Mentorskap från äldre elever  d 0.15

118 PBL  ”Fri forskning” d 0.15

117 Hemundervisning        d 0.16

 Det som gör skillnad är när både lärandet och undervisningen är fullt synlig i klassrummet. Det handlar inte om några hemligheter…det märks direkt! Har du varit i sådana klassrum? Hur ofta har du det så i ditt klassrum? 

 The more the student becomes the teacher and the more the teacher becomes the learner, then the more successful are the outcomes (s. 25)

Vågar du...?
Modiga lärare vågar granska och förändra sin undervisning.
”Leave me alone to teach my way” Det är väl inte mitt fel att eleverna inte lär sig, de
vill inte, de kan inte, det är så mycket annat som är viktigare för dem...

Vi behöver skolledare och lärare som kan skapa rum för lärande och utveckling i
läraryrket. Där lärare kan prata om sin undervisning, där fel och problem kan få ses
som viktiga möjligheter att få lära sig, lära om, lära nytt på ett tryggt och säkert sätt,
precis lika självklart som att den stämningen råder med eleverna.
Lärare måste också få ställa sig själva eller varandra de tre viktiga feedbackfrågorna:
Vart är jag på väg? Hur går det? och Vart ska jag sedan?

Vågar du söka efter det som inte fungerar i din undervisning? De elever som inte
lyckas hos dig? Vågar du ta till dig de signaler eleverna sänder, att de inte förstår, att
de inte är engagerade?
”When teachers seek evidence that their teaching may not have been successful,l
then the desirable lens of success is in place” (s. 251)

Utlagt av Christel Jansson

tisdag 22 mars 2011

Bedömningsstöd i matematik

Jag hade en fråga, den skickade jag till Skolverket:

Hej!
Kommer analysschemat i matematik ”uppgraderas” till att stämma mot Lgr11? När kommer det i så fall att bli klart?
Och igår fick jag svar:

Hej Christel!
Tack för din fråga om bedömningsstöd i matematik. I samband med ny läroplan reviderar Skolverket ett antal bedömningsstöd så att de ska stämma överens med nya kursplaner. Analysschemat i matematik för årskurserna 1-5 och 6-9 kommer dock inte att revideras. Stockholms universitet och PRIM-gruppen har fått Skolverkets uppdrag att ta fram ett helt nytt bedömningsstöd för lärarnde för årskurs 1-9. Materialet ska utgå från tidigare Analysscheman för åk 1 -6 och 7-9 och med underlag för både elev och lärare att följa kunskapsutvecklingen. Vi planerar för att det ska tas i bruk under 2012.

Hoppas att du har fått svar på din fråga.

Hälsningar
Maj Götefelt

Maj Götefelt
Undervisningsråd
SKOLVERKET
Enheten för prov och bedömning


Upplagt av Christel Jansson

Ny skolförordning 15 april - strukturerad undervisning införs

Skolförordning (2011:185)

Skolverkets hemsida kan man finna länkar till den nya skolförordningen eller gå direkt till Svensk författningssamling här.

En av de nyheter som debatterats i DN är utbildningsminister Jan Björklunds uttalande om att läraren måste få ta plats i klassrummet. Lärares viktigaste verktyg är att leda och undervisa klassen.

"Att avskaffa ”katederundervisningen” var centralt för skolreformatörerna efter 1968 års kultur­radikala vänstervåg. Traditionell lärarledd undervisning ansågs auktoritär. Mycket talar för att det här är en viktig anledning till sviktande skolresultat och ökade klassklyftor. Det mest avgörande i skolan är mötet i klassrummet mellan lärare och elever. Vi skriver därför in i den nya skolförordningen – som offentliggörs inom kort – att eleverna ska få ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i en strukturerad undervisning. Läraren är skolans viktigaste resurs och lärarens viktigaste verktyg är att varje lektion undervisa och leda klassen, skriver Jan Björklund."

Läs hela artikeln på DN:s hemsida här.

Ett något raljerande citat som Björklund använder sig av i artikeln för att visa på att tidigare utbildningsministern Ylva Johansson har tyckt att skolan varit för aukoritär är hennes beskrivning av idealskolan:
"Ett av många exempel är dåvarande skolminister Ylva Johanssons uttalanden i en intervju 1997 om sin idealskola, att den ”har släppt katederundervisning och klassundervisning. Eleverna ... håller på med olika saker, i olika rum, vid olika tider ... Det kanske ser rörigt ut, ungefär som på dagis ...”"

Lek stimulerar barns fantasi och förmåga att tillägna sig ny kunskap och bör vara ett naturligt inslag i de tidigare åldrarna. Detta ska kunna ske i olika miljöer och ibland vid olika tider och finns även beskrivet i vår nya läroplan Lgr 11, 1 kap. Skolans uppdrag: "Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper."

Tanken och budskapet från Björklund är att den absolut viktigaste personen för eleverna i skolan är läraren. Det är den mest avgörande faktorn för att leda och inspirera våra elever till att utveckla de förmågor och kunskaper enligt våra styrdokuments intentioner. Vem ska annars leda undervisningen? Elevinflytande innebär inte att få välja fritt och göra saker när man vill. Vi kommer att återkomma med elevinflytande och entreprenörskap senare i bloggen.
För övrigt så är uttrycket "tillbaka till katedern" i artikeln en symbolisk tillskruvning och ska inte blandas ihop med forna dagars förmedlingspedagogik.

onsdag 16 mars 2011

Varför Sven-Eric Liedman tror att den nya skolan som tar form 2010 kommer att misslyckas - och vad vi kan göra för att det inte ska bli så

I boken "Hets! En bok om skolan" som nyligen kommit ut ställer den kände idéhistorikern och författaren Sven-Eric Liedman viktiga frågor och utmanar oss alla till att verkligen tänka efter. Ett litet smakprov:

Om kunskapssynen och varför Liedman tror att den nya skolan 2010 kommer att misslyckas:
Aldrig har skolan varit en hetare potatis! Inför valet 2010 rankades skolan som den tredje viktigaste frågan enligt SIFO och 2011 genomförs en rad nya reformer med ny betygsskala och nya läroplaner för grundskola och gymnasium. Det är omvälvande tider. Men får vi verkligen den skola vi behöver?
Istället för att ge eleverna verklig kunskap ägnar sig skolan åt att mäta meningslösheter och utreda sig själv i en ständigt pågående byråkratkarusell….men när eleverna väl sitter i bänken är det ingen som riktigt vet vad de ska göra. Ska de lära sig något? Eller är de där bara för att betygsätta lärarna?  Liedman menar att dagens skola är på fel spår. Låt istället lärarna undervisa! Och låt eleverna leka sig fram till att bli kunniga och kritiskt tänkande människor, redo för ett långt yrkes- , samhälls-, och privatlivs alla utmaningar.
Det mest påfallande med den nya skola vars konturer nu kan anas är att den är så gammeldags.
”Det är inte med triumf, inte ens med skadeglädje, som jag uttalar övertygelsen att 2010 års skola kommer att misslyckas. Misstag av den storleksordningen är tvärtom både sorgliga och kostsamma, och det kommer att kräva stor energi att skapa en ny och bättre tingens ordning. År 2030 är det arbetet förhoppningsvis långt på väg. Dagens skola, den som linjeras upp med hjälp av enkla slagord, kommer säkert att ha sina förespråkare också då. Förenklingar är säljande. Men efter år av oönskad utveckling kommer den inte längre at ha initiativet. Anledningen till misslyckandet är att 2010 års skola inte alls kan fungera i den värld där barn av idag lever och än mindre i den som kan förväntas imorgon. För tio år sedan var flödet av informationer genom internet så sensationellt att även fullt kloka människor kunde inbilla sig att detta flöde skulle vara fullt tillräckligt för att bygga upp en människas kunskapsarsenal. Häpnaden inför det nya gjorde att många förväxlade information med kunskap.
Ju mer informationsflödet tilltar, desto mindre blir den risken. Vi som är äldre fortsätter att häpna över elektronikens under ungefär som tidigare generationer häpnade över radio och teve. Dagens tioåringar häpnar inte; de rör sig obesvärat i den vardag som varit deras så långt tillbaka de kan minnas. Deras barn som kommer att födas 2025 eller 2035, kommer ännu mindre att förvåna sig rots att de kommer att ha i princip hela världen i sin hand. Inte heller kommer de att yvas över att de på framtidens Facebook, Youtube och bloggar så lätt kan producera egen information. Deras lärare, de flesta mycket unga nu, kommer också att se denna tingens ordning som en naturlig sak. Kort sagt, själva massan av information blir alltmer trivial. Hur ska man då i skolan kunna agera som om fakta vore kunskapens väsentliga byggstenar? Det kommer att bli orimligt och bara leda till frustration. Den enda förnuftiga reaktionen är att förverkliga ett fördjupat kunskapsbegrepp. Kunskaper värda namnet kommer att ses som en integrerad del av en människas personlighet och inte som något som snabbt och lätt kan avkodas i en lappskrivning. Att bygga upp en ung varelses förmåga att förstå verkligheten är en långsam och systematisk process. Hon måste själv vara den aktivaste parten i den utvecklingen. Det är inte betygens piskor eller morötter som förmår sporra henne utan hennes eget intresse, det vill säga hennes inre motivation.
En lärares främsta egenskap är förmågan att väcka entusiasm för ett kunskapsstoff. Det säkraste sättet att göra det är att själv vara entusiastisk. Ett genuint intresse är nämligen smittsamt. Men ett genuint intresse kan inte spelas. Det skiner igenom när gester och tonfall är falska.
Läraren måste också kunna leva sig in i den situation som ett barn eller en ung människa befinner sig i. barnets tankar kan ständigt vara på flykt från temat för dagen till världen utanför, till någon fantasi eller kanske till en svår yttre vardag. Många barn lever otryggt. I skolan måste de kunna få åtminstone något av den förståelse som de inte får utanför den. Tonåringar hotas ständigt av ett inre kaos. I detta kaos bubblar passioner och antipatier starkt och friskt, och intressen blossar upp och slocknar. Det är kort sagt en tid av svårigheter och möjligheter. Man måste bli tagen på största allvar; självkänslan är oändligt ömtålig. Den enklaste vuxna attityden är en blandning av ängslan och motvilja mot allt detta sjudande liv. Men mer än någonsin behövs det nu pedagogiskt tålamod och kunskapsglädje. Utan kunskapens glädje vissnar inte bara lusten utan också förmågan att lära sig.
Goda kunskaper ska myllas ner djupt i minnet. Man bör lära sig för livet och inte för provet. Det är trivialt men viktigt. I dagens skola är det enda avgörande kännetecknet på kunskap att den lätt kan göras mätbar.
Kunskaper kräver att livslångt engagemang. Det är viktigt att befria dem från småttigheternas regemente som håller på att kväva hela skolsystemet med sitt okloka nit.
Varför jag inte tror att detta kommer att hända:
I Lgr11 liksom i Lpo94 finns en annan kunskapssyn är i tidigare styrdokument. Nu trycker man på att kunskaper inte är lagervaror utan förmågor. Kursplanerna i Lgr 11 innehåller 70 beskrivna förmågor som eleverna ska få möjligheter att utveckla i vår undervisning. Om vi tar sikte på dem när vi planerar och undervisar så rustas eleverna inför en framtid i ett spännande, snabbt och föränderligt samhälle. Förr i världen kom eleverna till skolan, för det var det enda stället där det fanns kunskaper/information/fakta. Lite senare fanns kunskaperna/informationen/faktan kanske i 12 band i blått skinn i bokhyllan. Nu finns det information överallt, och det eleverna behöver är verktyg för att kunna ta till sig, sortera och använda denna information och bygga kunskap.
Läs mer i en artikel om boken i DN och titta på en film med Diana Laufenberg på TED- ett favoritställe.

Bedömning för likvärdighet och lärande

Anders Jönsson, skolforskare och lärarutbildare både vid Malmö Högskola och Högskolan Kristianstad höll ett seminarium i Kristianstad fredag 11 mars. Han beskrev de olika formerna av bedömningar i skolan:

För urval
Summativt syfte
För kontroll
För lärande
Formativt syfte, hjälper framåt

Han gjorde en resa genom olika betygssystem, från 1949 och 1962 då vi hade normrelaterade system där antalet ettor och femmor skulle vara lika många i en grupp elever, där elever bedömdes i relation till varandra och inte till fastställda kriterier. Vad som bedömdes var "hemligt", och för att sortera var det vanligaste verktyget skriftliga prov där frågor av varierande svårighetsgrad ställdes och där det främst testades fakta och minneskunskaper. Hur bra en skola och lärarna än var så måste en del misslyckas.  Anders ställer mot detta att det för lärandet vore bättre om elever lyckades med alla uppgifter, tex med hjälp och samarbete. Då vill man hellre gripa sig an nästa avsnitt och detta främjar lärandet.

1994 kom ett helt nytt målrelaterat system, Lpo94. På förhand fastställda kriterier, betyg som ska ge information om elevernas kunskaper sätts. Man behöll dock urvalsfunktionen, och har fått problem med likvärdigheten, särskilt som det fanns ett stort tolkningsutrymme. Betyg och betygsliknande omdömen kan  ha negativa effekter på elevers lärande, betyg uppfattas inte bara som kvitto på kunskaper utan även på personen. Låga betyg leder till låg självkänsla och att man lägger av. Duktiga elever med höga betyg kan också vara svåra att motivera via omdömen, de är ju redan så bra, det finns inget högre betyg än MVG.

Anders presenterar en bra bild av bedömningar, den finns i hans presentation som du kan hitta här. Med hjälp av en vägbeskrivning beskriver han olika delar av formativ bedömning.
Först måste eleven/bilföraren  veta var målet finns. Vart är jag på väg?
Därefter är det nödvändigt med en korrekt lägesbeskrivning. Var befinner jag mig i förhllande till målet?
Feedback handlar sedan om vad eleven/bilföraren måste göra för att ta sig ända fram till målet. Kör så här!
Detta kräver:

1. Tydliga mål och kriterier
Mål kräver mer än ord, det behövs dynamisk koppling mellan ord och erfarenheter, det räcker inte med att bara läsa upp målen i början av arbetsområdet.
2. Bedömning av hög kvalitet
Vilken kunskapssyn vi har avgör. Kanske ska vi se på kunskaper som något som man kan använda istället för något man sätter in på en bank.
3. Feedback
Feedback ska ges på tre olika nivåer:
Uppgiftsnivå
Processnivå
Metakognitiv nivå
Det finns en fjärde form av feedback, Personlig nivå. Trots att forskningen varnar för denna form av feedback ligger 70-80% av omdömen som skrivs om elever på denna nivå.
4. Ansvar för eget lärande
Det finns en risk att elever blir beroende av feedback från läraren, det är viktigt att eleven själv tar över ansvaret för sitt lärande.

Bedömning och undervisning är totalintegrerat.
Hur kan man bedöma för likvärdighet, samtidigt som man stödjer elevernas lärande?
En bra bedömning:
Överensstämmer med målen
Utgår från tydliga bedömningsanvisningar
Genomförs systematiskt och "grundas i bevis"
Är allsidig

Feedback som stöttar lärande bör:
Utgå från uppgiften (ej person)
Beskriva vad eleven kan
Ge konkreta förslag på hur elevens prestationer ska bli bättre
Integreras i undervisningen, t ex genom att kombineras med själv- och kamratbedömning
Anders Jönsson har skrivit en bok: Lärande bedömning, och du kan läsa mer om honom och titta på presentationer på hans hemsida http://www.larandebedomning.se/

fredag 4 mars 2011

Projektplan för IUP-systeminförandet

Bakgrund
Kvalitetsredovisning tas bort och ersätts av kontinuerlig utvärdering och uppföljning av lärares, rektors och huvudmans arbete i grundskolan. På några år har krav införts på IUP (individuella utvecklingsplaner), skriftliga omdömen samt utvärdering av elevens undervisning i grundskolan. Även dokumentation av den pedagogiska planeringen, värdegrundsarbetet och åtgärdsprogram tillkommer. Detta är bakgrunden till att BUN 2010 tillsatte en projektgrupp för att ta fram ett digitalt systemstöd för dessa processer. Projektgruppen genomförde en offentlig upphandling och fattade därefter beslut i november 2010 om att välja systemet InfoMentor/P.O.D.B. (i detta dokument framöver kallat systemet).
Syfte
  • Ge stöd och förutsättningar för lärarna i arbetet med IUP.

  • Ge stöd för lärarna att utveckla ett formativt språk.

  • Ett gemensamt system för information och kommunikation till elever och vårdnadshavare om elevens kunskapsutveckling.

  • Ge eleven ökad kunskap om och inflytande över det egna lärandet och den egna utvecklingen.

  • Stärka det systematiska kvalitetsarbetet på lärar-, skol- och kommunnivå


 Mer om tidplan finns överst i menyn!

torsdag 3 mars 2011

Lärarlegitimation införs!

Igår fattade riksdagen ett historiskt beslut om att införa en yrkeslegitimation för lärare. Vad betyder detta beslut för yrkesverksamma lärare och vad är det som gäller när man ansöker om lärarlegitimation? Pia-Lotta Sahlström från Skolverket reder ut frågetecken kring några av de vanligaste frågorna kring lärarlegitimationen.
*
Lärarnas Riksförbund har sedan 1992 kämpat för lärarlegitimationen, som i och med riksdagens beslut kommer att införas från 2012.

Beslutet innebär att enbart legitimerade lärare får tillsvidareanställas och enbart legitimerade lärare får sätta betyg. En lärare eller en förskollärare kommer att bli behörig för viss verksamhet eller vissa skolformer, årskurser och ämnen. För befintliga lärare finns det dock övergångsregler som sträcker sig till 2015.


Läs mer ur Lärarnas Riksförbunds nyhetsbrev här.