LGR11 - Ny läroplansstruktur

Läroplanens struktur

Läroplanen innehåller tre kapitel, se ovan. All undervisning ska planeras och genomföras utefter innehållet i alla tre delarna. Den första delen innehåller skolans värdegrund och uppdrag, läs mer om värdegrundsportalen. Värdegrunden för skolan, uttryckt i skollag och läroplaner, ska genomsyra alla aktiviteter och relationer i skolan. Del två innehåller Övergripande mål och riktlinjer.I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger riktningen på skolans arbete. Observera formuleringen bör och inte skall. Har det någon betydelse för hur vi uppfattar uppdraget?

Motiv för ämnet

Utifrån läroplanens kunskapssyn och målen om att utveckla "goda samhällsmedborgare", "studieförberedelse" och "personlig utveckling", ges en kort ämnesspecifik motivering till hur ämnet ska kunna bidra för att uppfylla dessa mål.

Syfte

Denna text beskriver hela uppdraget för undervisningen i ämnet. Vad undervisningen ska bidra med och vilka förmågor eleverna förväntas utveckla. Ex."Eleverna ska vidare ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställningen till..." I slutet av syftestexten sammanfattas de långsiktiga ämnesspecifika målen och förmågorna som ämnesundervisningen ska planeras utifrån för grundskolans nio år.

Centralt innehåll

Här preciseras det innehåll som redan finns angivet i syftet. Det centrala innehållet är omfattande i den nya kursplanen, "stoffträngsel". Centrala innehållet bestämmer numera vad ämnena ska innehålla och vilka moment som ska behandlas samt när. På så vis undviker man lokala tolkningar och försöker istället uppnå en mera likvärdig utbildning i grundskolan. Innehållet är i grundskolan uppdelat för åren 1-3, 4-6 och 7-9. I specialskolan som är en tio-årig skolform är innehållet i kursplanerna uppdelat för åren 1-4, 5-7 och 8-10.

Kunskapskraven bygger på den kunskapssyn och mål som återfinns i läroplanens första och andra kapitel.

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Det finns ingen hierarkisk ordning mellan fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Detta kommer tydligt att framträda i kunskapskraven. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.

Läroplanens relationella förhållningssätt

Bilden visar de byggstenar som undervisningen skall grundas på och de har ett relationellt förhållningssätt till varandra. Därför ska all undervisning utgå från alla tre delarna, men målen i läroplanens kapitel 1 och 2 skall inte bedömas eller betygsättas. Inte heller är det meningen att lärarna varje gång ska slå upp kapitel 1 och 2 i läroplanen vid sin planering, utan värdegrunden och de övergripande mål och riktlinjerna ska vara så befästa att de genomsyrar all undervisning. Undervisningen ska dessutom leda till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörsskap. Utvärdering huruvida undervisningen genomsyras av dessa mål och riktlinjer samt uppfyllandegraden av förmågor kan göras genom t.ex. självvärderande elevenkäter och därefter återkoppling i den muntliga delen av utvecklingssamtalet.

Skolverkets egen sida för Läroplansstruktur och betygskala.

Läs även Skolverkets "Skola i förändring här".



Skola i förändring