Hattie, Nottingham och alla lärarna i Höör

Kanske behöver inte John Hattie presenteras närmare för bloggens läsare, han har ju varit föremål för ganska många inlägg, inte minst i julkalendern 2012 om synligt lärande. Men...han är en av de främsta skolforskarna i världen, han har forskat tillsammans med bland andra Helen Timperley om betydelsen av olika former av feedback, men mest känd är han för sin metastudie och analys av vilka faktorer som påverkar elevers lärande och resultat mest (och minst).
Världens största forskningsöversikt över vad som påverkar elevers studieresultat brukar den kallas och nu finns den på svenska.  Förstelärarna 1.0 dvs de som nu är inne på sitt andra år har fått den, övriga har fått hans andra bok Synligt lärande för lärare.

 

James Nottingham, kallas ibland för Hatties lärjunge, han är en engelsk författare och pedagog och han ingår i forskargruppen runt John Hattie. James Nottingham har skrivit boken Utmanande undervisning i klassrummet, den har vi köpt in till vår skolutvecklingsbokhylla, återkommer på bloggen om hur du lägger vantarna på det som finns där.

I artikeln Skolpolitiska förslag missar ofta målet i Lärarnas tidning (3 sep 2014) beskrivs vilka sex punkter de åtta riksdagspartierna ansåg skulle kunna förbättra de svenska elevernas skolresultat och vad fem kända skolforskare ansåg om dessa åtgärder och deras eventuella inverkan på resultaten.

Med en röst förklarar John Hattie och James Nottingham att de listade förslagen kan ha marginella effekter men att det finns mycket som har större möjligheter.

 

James Nottingham:

— De flesta förslagen är trevliga. De är valvinnare, men de gör inte någon större skillnad på undervisningen. De finns där för att lugna och blidka massorna. De gör inte någon skillnad om man utgår från forskningen.

 

Hattie menar att politiker som vill förbättra resultat mer radikalt måste fokusera på att ta reda på orsakerna till Sveriges problem genom att utgå från rätt data och tillgänglig forskning.

 

James Nottingham säger att man måste komma bort från fixeringen vid betyg som värdemätare av kvalitet på en skola. I stället bör man fokusera på de skolor och lärare som gör stora framsteg med samtliga elever under en mätbar tid, oavsett från vilken individuell nivå eleverna startar.

Viktiga åtgärder vid det förändringsarbetet är, enligt Hattie, att identifiera de lärare som han kallar excellenta och använda dem i förändringsarbetet. Med det menar han inte de lärare som har längst utbildning eller mest ämneskunskaper, utan de som bevisligen har en stor påverkan på alla sina elever. Det handlar om lärare som lyckas ge varje elev synbara framsteg efter ett läsårs undervisning.

 

I dagens debatt om förstelärare och expertlärare kan vi stoppa in Hatties tankar om hur de riktigt bra lärarna är. Julkalenderns första lucka (2012) handlade om detta:

 

En del lärare som gör vissa saker gör skillnad.

Nu är detta inte frågan om någon klappjakt på bra eller dåliga lärare utan om hur vi uppfattar vårt uppdrag. Vi har i Sverige en skollag och läroplaner som tydligt slår fast vårt uppdrag som lärare.

Hattie har tillsammans med andra forskare hittat fem dimensioner av framstående lärare eller "expertlärare":
1. De kan identifiera de viktigaste sätten att presentera ämnet de undervisar i.
Senare i luckorna kommer du kanske att tycka att detta krockar med rankingen av lärares ämneskunskaper, som jag kan avslöja är relativt låg. Det man här menar är att det inte handlar om "mängden" kunskap utan om hur lärare ser på ytlig och djupare förståelse av ämnena.Vi måste bli uppmärksamma på hur vi ska undervisa och hur vi ska kunna se tecken på att eleverna har lärt sig ämnet. Expertlärare har inte "mer" ämneskunskaper än andra, men de organiserar och använder "stoffet" annorlunda. De kan koppla samman elevernas förkunskaper med det nya på ett bättre sätt och de gör lektionerna unika genom att förändra, kombinera och lägga till utifrån vad de ser att eleverna behöver. Dessa lärare läser av sina klassrum och förser sina elever med en stor uppsättning strategier som eleverna kan använda när de ska lösa ett visst problem. De är mer lyhörda för elevernas fel och fångar situationer i klassrummet och bygger lärandet på dem. Något som också är typiskt för dessa lärare är att de är passionerat övertygade att deras elever kan lära sig det som krävs i ämnet och kunskapskraven.

2. De är skickliga på att skapa ett optimalt klassrumsklimat för lärande.

I ett optimalt klassrum känner eleverna att det är OK att göra misstag, de är en viktig del av lärandet. relationerna måste vara trygga både mellan elever och mellan lärare och elever. Lärande är huvudsysslesättningen i skolan, eller den borde iallafall vara det. Att sätta det "på kartan" är att ha kommit långt. Att lära sig saker är ett hårt arbete och inlärningsprocessen är sällan linjär.
Är ditt klassrum ett där eleverna känner sig trygga och vågar fråga och visa att de gör fel?
Är det lärande som är den huvudsakliga verksamheten? Vad annat är det som händer?

3. De följer upp lärandet och ger återkoppling.
4. De tror att alla lärare kan nå kriterierna för måluppfyllelse.
5. De påverkar elevernas resultat både på ytan och på djupet.

Wilson och Corbett (2007) har också intervjuat elever som beskriver vilket slags lärare de vill ha i sitt klassrum:

• En lärare som stannar kvar för att hjälpa dem bli klara med uppgiften.
• En lärare som kan hålla ordning utan att förlora fokus på lektionen.
• En lärare som anstränger sig, gör lite extra, för att hjälpa.
• En lärare som förklarar saker tills det "tänds ett ljus" hos alla i klassen.
• En lärare som visar på många olika vägar att lära sig, olika lärstrategier.
• En lärare som förstår elevernas situation och tar hänsyn till dem.

En ganska bra beskrivning av en lärare som bryr sig...

Är det stora eller små saker som gör skillnaden?

I mitt exemplar av Hatties bok har jag hans autograf, bredvid sitt namn har han skrivit "Lär känna din påverkan", säkert skrev han detsamma i alla böcker, för det är ett viktigt budskap som vi lärare kan behöva bli påminda om. Vi har betydelse, vilken betydelse har vi och vad gör vi för att vara en positivt verkande faktor?

 

Vem vet bäst vilka lärare som är de bästa? Lyssna på eleverna!

 

Vi lärare pratar för mycket, vi vet... Men en sak som tas upp i artikeln är att ett sätt att komma tillrätta med skolans resultat är att minska lärares ensamarbete både när det gäller undervisning, planering och dokumentation. En granskning som nyligen gjorts av Skolverket visade också att lärare arbeter 50 timmar i veckan - i snitt...inte undra på att de då är både trötta och slitna.

Hur blir man mindre ensamvarg? Hur kan det kollegiala samarbetet på skolorna öka och leda till att lärare samarbetar och blir mer effektiva, så att det gynnar eleverna och undervisningen.

 

Jag tror att vi i Höör kommer att säga om två år, att när vi fick igång våra kollegiala lärgrupper, då fick vi möjlighet att diskutera vår undervisning, då blev det inte bara roligare att jobba, då fick vi äntligen möjlighet att utveckla vår undervisning och elevernas resultat sköt i höjden som raketer, alla elevernas! Super teachers blir vi i grupp!

 

 

 

 

Skolpolitik...

Säkert är ni många som denna vecka spänt följer politikerdebatterna som alltsom oftast handlar om skolfrågor, verkligen heta i valrörelsen. En intressant artikel om detta finns i Lärarnas tidning (Lärarförbundet) från i onsdags. Skolpolitiska förslag missar ofta målet
De fem frågor som de åtta riksdagspartierna ansåg skulle förbättra resultaten bäst var:

• Mindre klasser (Moderaterna, Socialdemokraterna).
• Höjda lärarlöner (Miljöpartiet, Folkpartiet).  
• Statligt styre över skolan (Sverigedemokraterna).  
• Ingen vinst i friskolor ska tillåtas (Vänsterpartiet).  
• Fler lärarledda timmar i skolan med fokus på läsning (Kristdemokraterna).  
• Inga nya reformer, skolan måste få arbets­ro (Centerpartiet).

De fem främsta utbildningsforskarn/experterna i världen fick läsa utan att få reda på vilka partier som stod bakom de olika åtgärderna, och det är intressant att se att de gav det mesta tummen ner.

Läs själv artikeln, den kan ge lite tankar inför söndag om du inte redan har bestämt dig, men kanske ännu mer tankar i det arbete du har, troligen är du inblandad i skola, som lärare, rektor, politiker eller någon annan yrkesgrupp.

De anser samfällt att fokus måste ligga på att förändra arbetssättet ute på skolorna, inte på detaljer som antalet elever per klass eller antalet lärarledda timmar. Det handlar i stället om att interaktionen mellan elever och lärare måste öka. Lärare måste arbeta mer tillsammans kring elevernas lärande. Rektorerna måste lägga mindre tid på administration och mer tid på att vara lärande ledare. Politikernas utmaningar blir att skapa förutsättningar för lärare och rektorer att göra just det, anser forskarna.

Så nu känns det ännu bättre att vi om nio dagar drar igång våra lärgrupper där vi ska lyfta vår undervisning, vårt arbete med barnen och eleverna och tillsammans lyfta Höör!

Imorgon får du höra om två "killar" som är inne på samma linje kring vad som behöver hända i skolan: John Hattie och James Nottingham.  På onsdag får vi höra vad Santiago Rincón-Gallardo tänker kring politiker och visioner. På torsdag utvecklas hur Michael Fullan och Andy Hargreaves, tunga namn inom skolforskningen, reflekterar kring de olika åtgärderna, och jag tänker koppla ihop detta med några tankar jag fastnade för i min lärarutbildning i början av 2000-talet av Tom Tiller.
Inläggen utgår från artikeln, hos mig väcker den tankar och åsikter, jag hoppas kunna ställa till med lite tankeoreda -  en bra utgångspunkt för nytänk.

Skolforskning - hur kan man använda den?

I Lärarnas nyheter läste jag att många (17%) lärare i en undersökning visade sig ovetande om att undervisningen ska "vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet". Det är säkert så, även om det är tydligt beskrivet i läroplan och skollagen, men jag väljer att inte fastna i det, utan att fundera vidare på vad det egentligen betyder och innebär, och hur jag som lärare kan ánvända forskningsresultat i min undervisning. 

 

De senaste 10 åren har det kommit alltmer forskning om det som händer inne i klassrummen, det du och jag som lärare gör och som vi vet påverkar elevresultaten mer än yttre förutsättningar och resurser.

 

Var hittar man forskningsresultat?

 

Om du på Skolverkets hemsida klickar på Skolutveckling och sedan Forskning kommer du fram till Forskning i skolan, ett slags startsida för deras material. Där finns massor att läsa.

För lite mer än en vecka sedan kom det en bok Forskning för klassrummet som du kan beställa, skriva ut eller läsa direkt på skärmen. Den ska inspirera oss lärare och vara ett underlag för kollegiala diskussioner om hur man kan undervisa utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Jag tycker att den på ett kortfattat men ändå innehållsrikt sätter fingret på det vi behöver fundera vidare på kring till exempel inkludering, det kapitel jag genast bläddrade fram och läste. Det gav mig lite igenkänningsfaktor och nya tankar och lust att prata med mina kollegor om hur vi verkligen ser eleverna som en resurs i arbetet med att öka inkludering. Vem, annan än dem, vet verkligen vad vi behöver lägga krut på?

Vidare fastnar jag för en 9 min film med Bengt Persson och Claes Nilholm om förändrad syn på specialpedagogik när skollagen och läroplanen ändrats. Jag hittar också massor av artiklar om formativ bedömning, alla är ganska korta och lätta att läsa och det krävs inte att jag läser forskarnas hela avhandlingar, om jag inte blir jätteintresserad och vill det, då hittar jag länkar till detta också. Alltså ett slags smörgåsbord för lärare och skolledare, att klicka runt och njuta av. Perfekt!

 

Kommunförbundet Skåne har översatt och sammanfattat några rapporter av internationella skolforskare. Du hittar en översikt här. Mycket användbara artiklar.

 

 

Helen Timperleys artikel om professionell utveckling på alla nivåer i skolan

 

OECD - om skolutveckling



 

 

Skolporten är också en användbar sida. Klicka på FOU, jag tycker särskilt mycket om att kunna läsa intervjuer med forskare om vad de har kommit fram till och vad de undrar. Rickard Östergren,  har nyss skrivit en avhandling om matematiksvårigheter. Han beskriver hur flera olika "sårbarheter" kan leda fram till matematiksvårigheter som man kanske kan kalla dyskalkyli och om hur man kan arbeta med dessa i skolan. Skolporten har tidigare gett ut en tidskrift 360 om skolforskning, men den har just bytt namn till Skolporten.

 

I fack- och ämnestidningar som Lärarnas nyheter, Origo, Pedagogiska magasinet och Skolvärlden brukar man också kunna läsa om aktuell och intressant forskning. Ett lätt sätt att hålla sig orienterad.

Det finns massor av intressanta bloggar också som man kan undersöka

Pedagog Stockholm

Pedagog Malmö

 

Den som är intresserad av inkluderande undervisning ska absolut ladda ner boken Inkluderande undervisning - vad kan man lära av forskningen?

Den kan användas av lärare som studiematerial och underlag för samtal eller om man vill få lite nya tankar och idéer.

 

Hur kan man använda forskningsresultat i sitt klassrum och i sin undervisning?

Ett bra sätt är att läsa något avsnitt ur något av ovanstående, och utgå från de elever man har och det område man tänker arbeta med. Fundera på hur elevernas behov och förkunskaper ser ut och vad du vill att de ska lära sig. Därefter väljer du ut något från en bok eller artikel, kanske en metod för problemlösning eller ett sätt att låta eleverna skatta sina egna kunskaper. Prova och tänk igenom vad som hände och om det var något som blev annorlunda. Det som fungerar ska du naturligtvis fortsätta med.

 

 

Lycka till!

Forskning för klassrummet

Vill rekommendera en ny bok, en kunskapsöversikt som Skolverket har gjort. Den finns att ladda ner här.

Utgångspunkten för översikten är att en skicklig lärare, rektor eller annan person i skolans verksamhet är en professionell aktör som utifrån både sina erfarenheter och kunskaper väljer genomtänkta strategier i en given situation, och som med tiden blir allt skickligare på det hon eller han gör.                                                                                                      

                                                       
En professionell lärare har ett gott professionellt omdöme och använder sin egen erfarenhet och kunskap om didaktik, har en god orientering i ämnet, har kunskap om elevernas förkunskaper, skapar ett tryggt inlärningsklimat och vet hur man leder en grupp. Vägen fram till att bli en sådan lärare går över många både lyckade och misslyckade försök. I detta experimenterande och utvecklande av sin profession är forskning och kollegiala diskussioner kring forskning viktiga hjälpmedel.

Skickliga lärare ger utmanande uppgifter och sätter höga mål, har djupa kunskaper om undervisning och lärande som används integrerat med ämneskunnandet och följer och återkopplar elevernas lärande.

Skickliga lärare kan också i högre grad identifiera väsentligheterna i sina ämnen; leda lärande genom klassrumsinteraktion, följa lärandet, ge feedback samt använda sina känslomässiga sidor. En skicklig lärare har kort och gott en varierad undervisningsrepertoar och arbetar mycket med relationer.

En läsande klass

Den senaste PISA-studien visar att svenska elever har problem med läsförståelse. Monica Reichenberg är en Sveriges främsta forskare i läsutveckling, hon säger att var femte elev inte når upp till den läsförmåga som gör att de kan tillgodogöra sig kunskap i andra ämnen.

En som har bestämt sig för att göra något åt detta är författaren Martin Widmark (bland annat LasseMajas detektivbyrå), tillsammans med Jenny Helldahl från Junibacken i Stockholm driver projektet

En läsande klass som kommer att dra igång under våren. Det finns en webbplats där det kommer att presenteras material och det kommer att bli en handbok i lässtrategier samt massor av material, bland annat attraktiva texter att använda på lektionerna och konkreta lektionsplaneringar. Först till åk 1-6 men även förskolan och högstadiet kommer att bli involverade. Allt material kommer att vara kostnadsfritt för varje skola och lärare.

Tanken är att läsförmågan ska ökas genom att lärarna arbetar med lässtrategier, som av forskare beskrivs som nyckeln till förbättrad läsförmåga. Lässtrategier är förenklat sett aktiva lässamtal som fördjupar läsningen, förklarar Martin.

Monica Reichenberg fyller på med vikten av att läsa högt för barn, högläsning leder till textsamtal.
Att läsa tillsammans är viktigt, då kan man diskutera, dela frågor och glädjas.

En läsande klass är en landsomfattande kampanj som ska pågå i fem år. Målet är att Sverige ska återta en topplacering när nästa PISA-studie presenteras 2018. Visst är vi på?

Källa: En artikel om projektet i Nypons katalog, läs den här.

Framtidens lärande och lärare

Stötte via en gammal kompis (Tack, Erik Herngren) och Facebook på en mycket intressant studie som jag ville dela med er. Konsult- och analysföretaget Kairos har gjort en studie "Läraren och lärandet 2031" där de har spanat kring läraryrkets framtid.

Studien beskriver vår tid som att vi nu lämnar industrisamhället och går in i det globala tankesamhället.

Skolan har då fem knutar att lösa upp:

1. Lärarna har låg status - särskilt enligt dem själva.
Bara 5% av lärarna anser att läraryrket har hög status. Eleverna och allmänheten har en lite högre siffra, 12 %.
2. Många lärare (95%) anser att de själva är mycket kompetenta, men det tycker inte eleverna och allmänheten (46%) Hoppsan!
3. Lärandets framtid är långt ifrån lärarnas. Ett exempel på detta är den låga IT-kompetens som tyvärr är alltför vanligt på skolorna och bland lärare. Mycket spännande att läsa vad lärare tror kommer att vara viktigt år 2031 i skolan:
- IT kommer att vara en naturlig del av all pedagogik
- Lärandet kommer att gå ut på att kunna hantera stora mängder information och informationsflöden
- Det kommer att vara betydligt viktigare att lära elever det sociala samspelet mellan människor
- Lärandet kommer att behöva vara upplevelseorienterat för eleverna
4. Det råder stor "nånannanism" - det finns stora skillnader mellan man tror har makten att förändra och utveckla framtidens lärarroll. Lärarna tror det är "någon annan", ledarna tror det är lärarna.
5. Framtidens lärarroll är fullspäckad, när arbetsbördan redan idag upplevs som för hög.

Ovanstående "moln" finns i sammanfattningen, det är ord som beskriver en bra lärare enligt gymnasieelever. Storleken på orden står för hur viktig egenskapen är. Intressant att engagerad, sträng och positiv är de mest viktade. Hattie kom fram till att läraren ska vara passionerat engagerad.

 

I studiens sammanfattning beskrivs också ett antal nya specialiserade läraryrken, kan du tänka dig en framtid som ämnestränare, ämnesledare, superinspiratör, mentor eller metodutvecklare? Och kan just detta vara en nyckel till att höja vår status?

 

 Läs, knyck till ditt medarbetersamtal, diskutera med kollegorna...och häng med in i framtiden!

 

/Christel

Fem gånger mer kärlek

Boktips:
Det finns skillnader mellan lärarrollen och föräldrarollen - det är viktigt att poängtera. Men det finns saker som är viktiga i båda relationerna som för de flesta barn och ungdomar är bland de viktigaste, jämte kompisrelationerna förstås. Och det finns en del likheter, eller kanske gemensamma viktigheter...

För ett tag sedan läste jag en intressant bok om hur man får fungerande relationer till barn, det krävs mycket mer uppmuntran än gränssättning, samtidigt som det är viktigt att föräldrar kan stå på sig när det verkligen gäller.
Författaren, Martin Forster, är psykolog med KBT-inriktning (kognitiv beteendeterapi) och han forskar kring utveckling av föräldrastöd i Uppsala.

En av de bästa sakerna med boken är att den är fylld av rutor "Vad säger forskningen?" där aktuella forskningsresultat beskrivs på ett lättförståeligt sätt, med hänvisning till en fyllig referenslista i slutet av boken om man vill läsa mer. Eftersom vi i vår kommun vill ta orden i skollagen "undervisning på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet" på allvar är detta en bok som kan vara användbar för oss.

Titeln på boken Fem gånger mer kärlek kommer från ett exempel som inleder boken.
Ibland spelar det ingen roll hur konsekvent man är eller hur tydliga gränser man sätter. Lösningen kan istället vara att umgås mer och bygga upp relationen. En tumregel är att barn under en dag bör få minst fem gånger så mycket uppmärksamhet i positiva sammanhang, som uppmärksamhet när de gör fel eller något dåligt.Det är förstås ingen exakt siffra, men poängen är att det ofta behövs mycket mer positiv samvaro och uppmuntran än man tror.

"Glimtar" från boken:

• En sammanställning av 46 olika studier visade att barn som leker mycket  bland annat får bättre förmåga att lösa problem, bättre förmåga att hantera egna och andras känslor och ett mer utvecklat språk (Fisher 1992, The impact of play on development: a meta-analysis)
• De sidor och beteenden som uppmärksammas hos ditt barn kommer att förstärkas. Ett barn som ständigt får uppmärksamhet när han eller hon gör bra saker kommer att fortsätta med det. Barnet kommer också att få en mer positiv självbild. Dessvärre gäller även motsatsen. Tjatfällan innebär att problemen jagas med tjat och skäll på bekostnad av uppmärksamhet i positiva sammanhang. När ett barn har hamnat i en ond cirkel och bråkar mycket måste vi försöka fånga tillfället i flykten och ge mycket uppmärksamhet just när barnet gör något bra. Även barn som bråkar mycket gör något bra ibland, eller kanske är på väg att göra bra saker. Kan du tänka tillbaka på din dag och fundera på vilka förutsättningar du har gett barnen att göra bra saker?
• Ett gediget avsnitt handlar om att uppmuntra barn på rätt sätt. Beskrivande uppmuntran går ut på att sätta ord på det barnet gör utan att värdera det. Det är bättre att använda beskrivande uppmuntran än beröm som handlar om personliga egenskaper. Använd verb så kommer du mer rätt än om du använder adjektiv. "Du lyfte hela väskan själv", istället för "du är så stark". Detta lotsar barnet vidare - det blir både en uppmuntran och en vägledning. Barn utvecklar en sund självkänsla om de får stöd och uppmärksamhet för att utforska omgivningen och stegvis möta utmaningar. Att utvecklas och lära sig är meningsfullt i sig, det blir fel om barn blir beroende av vuxna som talar om för dem att de duger och är duktiga.
• Lyssna först - vänta med lösningar! Här har vi mycket att fundera på...
• Använd positiva uppmaningar!

• Vuxna påverkar ofta barn genom att (omedvetet) ha vissa förväntningar på pojkar och andra förväntningar på flickor. Det leder till olika bemötande och en begränsning av valfriheten. Både positiva och negativa förväntningar bidrar till att forma barnens vägval.

Artiklar i DN och Helsingborgs dagblad om boken och författaren.

Tipsare Christel Jansson

Lärande bedömning - Anders Jönsson på ett A4

LÄRANDE BEDÖMNING av Anders Jönsson (Gleerups 2011)

Här sammanfattar jag det bästa och viktigaste från en aktuell bok eller avhandling. Alla har tid att sätta sig in i det som står på ett ark papper, jag kommer att avsluta med några reflektionsfrågor eller kanske funderingar, ta dem med dig i ditt arbete och gärna också till fikastunden på jobbet!

En av de främsta skolforskarna i Sverige är skåning. Han heter Anders Jönsson och han arbetar vid båda våra skånska högskolor/universitet, Kristianstad och Malmö. Han forskar om något han kallar autentisk bedömning och han skrev boken Lärande bedömning för ett par år sedan, under 2011 gavs det ut en ny upplaga där han hade tagit hänsyn till vår nya läroplan Lgr11 och tagit med en mycket intressant diskussion om huruvida de nya kunskapskraven är tydligare för elever och lärare. Just detta är en av de centrala tankarna i lärande bedömning, att målen är tydliga och kommunicerade med eleverna. Detta kom ju även Hattie fram till i Visible learning från 2009, där är just faktorer som handlar om att tydliggöra mål och förväntningar på topplistan.

Jönsson säger att syftet med bedömningar inte är att ha ett underlag för att sätta betyg eller ge ett omdöme utan att underlätta elevens lärande. Han liknar arbetet med en karta, det måste finnas ett tydligt mål med lärandet som eleverna måste ha klart för sig. Själva bedömningen handlar sedan om att ta reda på var eleven befinner sig i förhållande till målet och ge instruktioner om vad eleven måste göra för att komma vidare mot målet.

1.       Vart ska eleven?                              Tydliga kommunicerade mål

2.       Var befinner sig eleven i förhållande till målet?                  Feedback

3.       Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet?      Feed forward (formativ bedömning)

En spännande tanke kring bedömningar finns i kapitlet om tydliga förväntningar. Jönsson säger här att om vi verkligen vill att eleverna ska lära sig så bör vi vara öppna med vad vi vill att de ska kunna, de ska inte behöva gissa sig fram till detta. Han säger att ämnesinnehåll är viktigt men att det viktigaste är att eleven kan använda sina kunskaper, utveckla förmågor att hantera ämnesinnehåll.  Något jag tyckte var spännande när jag läste boken var hans tankar om att ett kunskapsbygge är som ett brobygge, där man använder stöttor (hjälp från läromedel och lärare) och efterhand plockar bort dem och ser bron bli stabil och stå för sig själv. Samma sak är det med elever menar Jönsson, elever behöver hjälp och stöd medan de lär. Då är det inte främmande att till exempel ha muntliga prov där läraren tillsammans med eleverna resonerar sig fram till kunskaper, då kan ett lärande ske under provet. Om detta känns främmande så fundera på om prov har syftet att sortera eller underlätta lärande, säger Jönsson, som kallar detta dynamisk bedömning. Jönsson tar också upp hur viktigt det är att målen är formulerade i termer av handlingar (med konkreta exempel) och att bedömningskriterier är inriktade mot det som är viktigt inom ett ämne eller en verksamhet (helst även värdefull i livet utanför skolan). Några lärare bedömer hodgepodge (allt möjligt i en röra) och det ska vi undvika. Ett sätt att komma rätt är att börja med att planera sin undervisning och bedömning utifrån kursplanerna (jfr pedagogisk planering), sedan genomföra olika aktiviteter och bedöma på flera olika sätt, Jönsson tar upp triangulering, att man närmar sig målen från olika håll och bedömer samma förmåga i olika situationer/arbetsområden för att få en stabil bedömning och många chanser till inlärning.

En mycket viktig del av bedömningen som underlättar lärandet är de olika nivåerna av feedback. Liksom Hattie (2009) beskriver Jönsson tre nivåer av feedback, på uppgiftsnivå (konkret och knuten till uppgiften), på processnivå (djupare feedback på förmågor som kan användas i flera olika uppgifter) och på metakognitiv nivå (strategier för lärande, hur man ger sig själv och tar till sig feedback mm). Den fjärde nivån, personlig nivå på feedback eller beröm har ingen positiv effekt på lärandet. Det viktigaste i kapitlet om feedback är att feedback bör vara främst på processnivå men även på uppgifts- och metakognitiv nivå, att den bör komma så snabbt som möjligt, vara saklig och kompletteras med konkreta exempel. Eleverna bör bli engagerade i arbetet med feedback, ge sig själva och kamrater feedback/bedömning och detta är något man tränar för att bli säker inom.

När det gäller tydliga mål så är vi nu inte särskilt imponerade av hur kunskapskraven i Lgr11 är formulerade, vi försöker konkretisera dem både för oss själva och eleverna.  Jönsson tar upp bedömningsmatriser i sin bok. Han påpekar att det är viktigt att både formativ och summativ bedömning (betyg och skriftliga omdömen) ska utgå från målen i kursplanerna och att ett sätt är att göra bedömningsmatriser, konkreta beskrivningar av vad som kommer att bedömas. I boken finns en checklista för egna matriser (s. 159-160).

Jag kan rekommendera boken, särskilt avsnitten om feedback och bedömningsmatriser, bokens avslutning handlar om hur man kan mildra den negativa effekt betyg och nationella prov kan ha på elevers motivation och lärande- också mycket läsvärt.

·         Hur ser du på betyg och skriftliga omdömen, kan de vara något som ger motivation och underlättar för lärandet? Går det att göra dem mer formativa?

·         Hur tänker du om att elever behöver stöd och hjälp när de lär, skulle du kunna tänka dig att arbeta med muntliga prov där eleverna med hjälp kommer vidare i sitt lärande?

·         Hur ger du feedback på uppgifts- och processnivå?

·         Hur fungerar de nya kunskapskraven som tydlig målbild för eleverna?

Upplagt av Christel