En av de främsta skolforskarna i Sverige är skåning. Han heter Anders Jönsson och han arbetar vid båda våra skånska högskolor/universitet, Kristianstad och Malmö. Han forskar om något han kallar autentisk bedömning och han skrev boken Lärande bedömning för ett par år sedan, under 2011 gavs det ut en ny upplaga där han hade tagit hänsyn till vår nya läroplan Lgr11 och tagit med en mycket intressant diskussion om huruvida de nya kunskapskraven är tydligare för elever och lärare. Just detta är en av de centrala tankarna i lärande bedömning, att målen är tydliga och kommunicerade med eleverna. Detta kom ju även Hattie fram till i Visible learning från 2009, där är just faktorer som handlar om att tydliggöra mål och förväntningar på topplistan.
Jönsson säger att syftet med bedömningar inte är att ha ett underlag för att sätta betyg eller ge ett omdöme utan att underlätta elevens lärande. Han liknar arbetet med en karta, det måste finnas ett tydligt mål med lärandet som eleverna måste ha klart för sig. Själva bedömningen handlar sedan om att ta reda på var eleven befinner sig i förhållande till målet och ge instruktioner om vad eleven måste göra för att komma vidare mot målet.
1. Vart ska eleven? Tydliga kommunicerade mål
2. Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Feedback
3. Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Feed forward (formativ bedömning)
En spännande tanke kring bedömningar finns i kapitlet om tydliga förväntningar. Jönsson säger här att om vi verkligen vill att eleverna ska lära sig så bör vi vara öppna med vad vi vill att de ska kunna, de ska inte behöva gissa sig fram till detta. Han säger att ämnesinnehåll är viktigt men att det viktigaste är att eleven kan använda sina kunskaper, utveckla förmågor att hantera ämnesinnehåll. Något jag tyckte var spännande när jag läste boken var hans tankar om att ett kunskapsbygge är som ett brobygge, där man använder stöttor (hjälp från läromedel och lärare) och efterhand plockar bort dem och ser bron bli stabil och stå för sig själv. Samma sak är det med elever menar Jönsson, elever behöver hjälp och stöd medan de lär. Då är det inte främmande att till exempel ha muntliga prov där läraren tillsammans med eleverna resonerar sig fram till kunskaper, då kan ett lärande ske under provet. Om detta känns främmande så fundera på om prov har syftet att sortera eller underlätta lärande, säger Jönsson, som kallar detta dynamisk bedömning. Jönsson tar också upp hur viktigt det är att målen är formulerade i termer av handlingar (med konkreta exempel) och att bedömningskriterier är inriktade mot det som är viktigt inom ett ämne eller en verksamhet (helst även värdefull i livet utanför skolan). Några lärare bedömer hodgepodge (allt möjligt i en röra) och det ska vi undvika. Ett sätt att komma rätt är att börja med att planera sin undervisning och bedömning utifrån kursplanerna (jfr pedagogisk planering), sedan genomföra olika aktiviteter och bedöma på flera olika sätt, Jönsson tar upp triangulering, att man närmar sig målen från olika håll och bedömer samma förmåga i olika situationer/arbetsområden för att få en stabil bedömning och många chanser till inlärning.
En mycket viktig del av bedömningen som underlättar lärandet är de olika nivåerna av feedback. Liksom Hattie (2009) beskriver Jönsson tre nivåer av feedback, på uppgiftsnivå (konkret och knuten till uppgiften), på processnivå (djupare feedback på förmågor som kan användas i flera olika uppgifter) och på metakognitiv nivå (strategier för lärande, hur man ger sig själv och tar till sig feedback mm). Den fjärde nivån, personlig nivå på feedback eller beröm har ingen positiv effekt på lärandet. Det viktigaste i kapitlet om feedback är att feedback bör vara främst på processnivå men även på uppgifts- och metakognitiv nivå, att den bör komma så snabbt som möjligt, vara saklig och kompletteras med konkreta exempel. Eleverna bör bli engagerade i arbetet med feedback, ge sig själva och kamrater feedback/bedömning och detta är något man tränar för att bli säker inom.
När det gäller tydliga mål så är vi nu inte särskilt imponerade av hur kunskapskraven i Lgr11 är formulerade, vi försöker konkretisera dem både för oss själva och eleverna. Jönsson tar upp bedömningsmatriser i sin bok. Han påpekar att det är viktigt att både formativ och summativ bedömning (betyg och skriftliga omdömen) ska utgå från målen i kursplanerna och att ett sätt är att göra bedömningsmatriser, konkreta beskrivningar av vad som kommer att bedömas. I boken finns en checklista för egna matriser (s. 159-160).
Jag kan rekommendera boken, särskilt avsnitten om feedback och bedömningsmatriser, bokens avslutning handlar om hur man kan mildra den negativa effekt betyg och nationella prov kan ha på elevers motivation och lärande- också mycket läsvärt.
· Hur ser du på betyg och skriftliga omdömen, kan de vara något som ger motivation och underlättar för lärandet? Går det att göra dem mer formativa?
· Hur tänker du om att elever behöver stöd och hjälp när de lär, skulle du kunna tänka dig att arbeta med muntliga prov där eleverna med hjälp kommer vidare i sitt lärande?
· Hur ger du feedback på uppgifts- och processnivå?
· Hur fungerar de nya kunskapskraven som tydlig målbild för eleverna?
Upplagt av Christel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att lämna din kommentar.