Tre vise män, lite skolpolitik och en rektor som är ute och springer

I några dagar har bloggen laddat inför söndagens val och tagit upp några viktiga tankar från en artikel i Lärarnas nyheter i förra veckan, Skolpolitiska förslag missar ofta målet.
Två väldigt kända skolforskare avslutar artikeln. Michael Fullan har fått en hel del uppmärksamhet i Sverige även om han hör hemma i Kanada. Han har skrivit många böcker och rapporter om skolan. Kommunförbundet i Skåne har skrivit ett antal toppenintressanta sammanfattningar av kända skolforskares böcker och rapporter och Michael Fullans är en av dem. Artikeln heter  Förändringens sex hemligheter - vad goda ledare gör för att deras organisationer ska utvecklas och överleva. Detta är viktig information för alla som vill arbeta med skolutveckling, man skulle kunna kalla Fullan för kungen av skolutveckling. Titeln lockar läsaren att kasta sig över de 24 sidorna och ta reda på vad det är för hemligheter han talar om. Utan att avslöja alltför mycket så kommer man långt med följande:

• Alla människor som är inblandade i organisationer är beroende av ömsesidig respekt och omtanke
• Teamwork och utrymme för kollegialt lärande is the shit
• Man måste få lära sig av sina misstag
• Aktivt lärande sker med flexibilitet och innovativ kreativitet
• Sträva efter att utveckla en lärande organisation

Den sjätte (egentligen den femte) får du själv läsa om, jag kan ju inte avslöja alla Fullans hemligheter...

Var var vi nu? Michael Fullan var tillsammans med Andy Hargreaves de sista skolforskarna i artikeln vi läser. Jag lovar att alla som i hyfsat modern tid överlevt en lärar- eller ledarutbildning har läst minst en av Hargreaves böcker. I min bokhylla skymtar Hållbart ledarskap i skolan, en bok som betonar det långsiktiga arbetet i ledarskapet, fokus på djup i lärandet framför ytliga provresultat, att skolutveckling är ett delat uppdrag och att hitta det som bevarar och förnyar istället för bränner ut ledares krafter. Det är mycket som är gulmarkerat i boken. Ett exempel:
Ett uthålligt ledarskap måste ha både backspegel och vindruta. Utan detta blir man omkörd eller påkörd bakifrån (Hargreaves 2008, s. 206).
Många har också läst Läraren i det postmoderna samhället, en bok som nu har några år på nacken men som jag minns som ganska revolutionerande från min lärarutbildning. Den tar om jag minns rätt upp hur förändrad lärarrollen blivit (1998) och han har ju fått rätt i att den har förändrats ännu mer nu.

 

 

Hargreaves är professor i Boston och hedersdoktor i Uppsala, och han uttrycker tillsammans med Fullan en oro över vad systemet med friskolor kan göra med likvärdigheten och risk för sänkta krav. Fullan har några kloka ord att säga till politikerna om rektorernas arbete. det viktigaste är, säger han, att ge rektorerna utrymme så att de kan leda det pedagogiska arbetet och utveckla sina lärare och deras sätt att arbeta samarbetsinriktat. Idag pratade jag med en av kommunens rektorer, hon lät lite andfådd, och förklarade att hon var ute och sprang, för att prata med olika lärare som behövde hennes tid och engagemang.

Detta leder mig in på den utlovade kopplingen till min lärarutbildning (förutom den bleknade Hargreavesboken i bokhyllan) i början av 2000-talet då jag stötte på Tom Tiller. I min lärarkalender sitter sedan dess sju regler för den goda skolan, jag minns inte varifrån det kom, men det har varit ledord för mig sedan dess, vad tycker ni om:

 

Min favorit är kanske "Lärare får aldrig undervisa så mycket att det går ut över elevernas nyfikenhet, fantasi och lärande." eller förresten är nog "En skolledare får aldrig flytta mer papper än att han eller hon har tid att vandra runt i landskapet för lärande" ändå bäst idag...catch it Karin!

 

Artikeln avslutas av en kort lista med fyra punkter, lyssna nu noga kära politiker. Detta är saker som har effekt på resultaten. Det måste utgå från det som händer i klassrummet varenda dag och fokus måste ligga på lärares och rektorers arbete för att öka alla elevers möjligheter att lära sig

• Ge lärarna förutsättningar att arbeta mer tillsammans och att observera varandras lektioner med fokus på elevernas inlärning.
• Ge rektorerna tid att vara pedagogiska ­ledare.  
• Ge skolor med störst behov mer resurser och tydliga krav.
• Tillåt enbart långsiktigt ägda skolor.

Så!

Att missa målet...

...är en del av titeln i den artikel vi idag och imorgon också ska utveckla lite här på bloggen. Den tar upp de sex förslag de politiska partierna tänker har störst effekt och vad de ledande skolforskarna tänker om dem. Dagens forskare, Santiago Rincón-Gallardo kanske sticker ut hakan mest av alla, när han säger att inte ens ett av de 28 förslagen (hela listan) förbättrar skolornas arbete. Du kan ta ett av dem eller kombinera flera av dem och ändå är det troligt att du misslyckas säger han. Vem är mannen som tillsammans med Michael Fullan arbetar med att reformera hela skolsystemet i USA, Uruguay, Peru och Mexico? Santiago kommer från Mexico, han är kanske mest känd för att ha arbetat med att radikalt förvandla konventionell klassrumsundervisning till stora lärgemenskaper (Learning Communitys) där elever såväl som lärare genom handledning utvecklar självständigt och aktivt lärande. Relationerna är då viktiga och han har varit med och förändrat både arbetet i 9000 mexikanska skolor och styrdokumenten.

På frågan om vad som är viktigast för honom svarar han att det är att man fokuserar på det kraftfulla lärandet, på alla nivåer, från klassrummet och upp i den högsta politiken.

I artikeln i Lärarnas nyheter förklarar han att det krävs att

• politikerna skapar en väldigt tydlig vision för utbildningen med några få prioriterade mål och förslag som kan fånga lärarna
• man är noga med att lyfta fram hur god pedagogik ser ut
• politikerna skapar en tvåvägskommunikation mellan sig och skolans aktörer
• politikerna skapar förutsättningar för att få fram lärare och rektorer som har talang och som kan samarbeta väl

Lyckas man inte med detta, menar Rincón-Gallardo  att man riskerar att slösa bort både resurser och energi utan att få fram några särskilt bra resultat.

Trots slängen med den stora sleven tar Rincón-Gallardo upp att några av förslagen kanske ändå inte är så dumma. Fler vuxna i skolan kan ha effekt, och han slår ett slag för långsiktighet. Ökade resurser till skolor med lägst resultat kan få goda reultat om resurserna läggs på att stödja lärarnas arbete med att analysera elevernas arbete och öka interaktionen i klassrummen. Han varnar för att friskolesystemet kan öka spänningen mellan friskolor och kommunala skolor ännu mer och att detta kan leda till växande ojämlikhet och problem i samhället.

Hur tar det här i Höör?
Våra skolpolitiker  har sedan ett antal år låtit oss fokusera på några få prioriterade mål:

• kunskaper och förmågor
• trygghet
• studie- och arbetsro
• demokrati och inflytande
• lärande i förskolan

Tvåvägskommunikationen finns det säkert ambitioner för men vi ser gärna fler politiker ute i lärarummen och klassrummen! Sättet att lyfta fram hur god pedagogik ser ut handlar just nu bland annat om att lyfta upp de lärare som har goda resultat, som är framgångsrika och utvecklande i sin undervisning, som ser och möter alla elevers behov och arbetar enligt forskningen, vi kallar dem förstelärarna och de har nu fått roller som samtalsledare i kollegiala lärgrupper. Jag hoppas att Rincón-Gallardos tankar kan få bli utgångspunkten för några samtal under hösten, kanske i arbetsutskottet eller vid någon resultatdialog på någon skola eller förskola. 

Nu pågår det skolval i kommunens skolor, det ska bli spännande att få höra hur det gått, och vad som händer på söndag. Får man önska alla lycka till och hoppas på ett gott samarbete mellan/över partigränserna även på måndag?

Skolpolitik...

Säkert är ni många som denna vecka spänt följer politikerdebatterna som alltsom oftast handlar om skolfrågor, verkligen heta i valrörelsen. En intressant artikel om detta finns i Lärarnas tidning (Lärarförbundet) från i onsdags. Skolpolitiska förslag missar ofta målet
De fem frågor som de åtta riksdagspartierna ansåg skulle förbättra resultaten bäst var:

• Mindre klasser (Moderaterna, Socialdemokraterna).
• Höjda lärarlöner (Miljöpartiet, Folkpartiet).  
• Statligt styre över skolan (Sverigedemokraterna).  
• Ingen vinst i friskolor ska tillåtas (Vänsterpartiet).  
• Fler lärarledda timmar i skolan med fokus på läsning (Kristdemokraterna).  
• Inga nya reformer, skolan måste få arbets­ro (Centerpartiet).

De fem främsta utbildningsforskarn/experterna i världen fick läsa utan att få reda på vilka partier som stod bakom de olika åtgärderna, och det är intressant att se att de gav det mesta tummen ner.

Läs själv artikeln, den kan ge lite tankar inför söndag om du inte redan har bestämt dig, men kanske ännu mer tankar i det arbete du har, troligen är du inblandad i skola, som lärare, rektor, politiker eller någon annan yrkesgrupp.

De anser samfällt att fokus måste ligga på att förändra arbetssättet ute på skolorna, inte på detaljer som antalet elever per klass eller antalet lärarledda timmar. Det handlar i stället om att interaktionen mellan elever och lärare måste öka. Lärare måste arbeta mer tillsammans kring elevernas lärande. Rektorerna måste lägga mindre tid på administration och mer tid på att vara lärande ledare. Politikernas utmaningar blir att skapa förutsättningar för lärare och rektorer att göra just det, anser forskarna.

Så nu känns det ännu bättre att vi om nio dagar drar igång våra lärgrupper där vi ska lyfta vår undervisning, vårt arbete med barnen och eleverna och tillsammans lyfta Höör!

Imorgon får du höra om två "killar" som är inne på samma linje kring vad som behöver hända i skolan: John Hattie och James Nottingham.  På onsdag får vi höra vad Santiago Rincón-Gallardo tänker kring politiker och visioner. På torsdag utvecklas hur Michael Fullan och Andy Hargreaves, tunga namn inom skolforskningen, reflekterar kring de olika åtgärderna, och jag tänker koppla ihop detta med några tankar jag fastnade för i min lärarutbildning i början av 2000-talet av Tom Tiller.
Inläggen utgår från artikeln, hos mig väcker den tankar och åsikter, jag hoppas kunna ställa till med lite tankeoreda -  en bra utgångspunkt för nytänk.