Bedömning och betyg

Idag måndag sitter det några lärare i Höör och funderar tillsammans på bedömning och betyg. Det är inte första gången de funderar på detta, säkert inte heller sista...

På 15 minuter ska jag nu försöka ge lite bakgrund och inspiration till detta arbete.

Varför är vi i skolan?
- För att vi tycker om barn och ungdomar
- För att vi är intresserade och engagerade i deras lärande
 
Vårt arbete handlar om att
1 planera undervisningssituationer som leder till lärande
2 genomföra undervisning (puh)
3 bedöma och sätta betyg
4 följa upp undervisning
5 dokumentera  
Skolverkets allmänna råd om undervisningen
 
Ingen av dessa punkter går att skilja från de andra. Om jag ska bedöma eller sätta betyg måste jag ha  det i tankarna när jag planerar och genomför min undervisning.
 
I några år har vi talat mycket om BFL Bedömning för lärande, Lärande bedömning och formativ bedömning i skolans värld.

 

Även den gode Hattie har hittat många skäl till att arbeta med formativ bedömning.

En del sätter detta i motsats till summativ bedömning och betyg men jag undrar om det måste vara så? Vad är likheter och skillnader mellan de omdömen vi gör och har gjort ganska länge och betyg?

Saxat från våra styrdokument
Omdömen
Eleven och elevens vårdnadshavare ska fortlöpande informeras om elevens utveckling. Lärare, eleven och elevens vårdnadshavare ska minst en gång varje termin ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen.
 
Läraren bör utforma omdömena i den skriftliga individuella utvecklingsplanen så att eleven och vårdnadshavaren får tydlig information om elevens kunskaper och kunskapsutveckling i förhållande till läroplanen samt så att det tydligt framgår om eleven riskerar att inte nå upp till de kunskapskrav som minst ska ha uppnåtts i slutet av det tredje, sjätte och nionde skolåret i grundskolan.
Allmänna råd om utvecklingssamtalet

Detta gör vi

När vi markerar elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven är det en summativ bedömning, men vi gör den formativ genom att fylla i rutan utvecklingsmöjligheter.

Betyg
 

15 § Betyg ska sättas i grundskolans ämnen. Skollagen

16 § Betyg ska sättas
1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats,
2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och
3. när ett ämne har avslutats.

17 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet.

 

20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

22 § I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet.

 

Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper.

Det är viktigt att elevernas kunskapsutveckling analyseras kontinuerligt under hela skoltiden och inte endast vid något enstaka tillfälle, till exempel inför utvecklingssamtal eller betygssättning.

Den kunskap man som lärare får genom att regelbundet följa upp elevernas kunskaper under ett arbetsområde eller en avgränsad arbetsperiod är en förutsättning för att aktivt kunna stödja eleverna i deras lärande. Genom att samtala om styrkor och svagheter och ge återkoppling och vägledning kring vad eleverna behöver utveckla vidare och hur man tillsammans ska ta sig dit skapas goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling.

En sådan bedömarpraktik ger även läraren återkoppling på hur den egna undervisningen fungerar och vad han eller hon behöver ändra på eller utveckla för att nå bättre resultat. Den ger även förutsättningar för att informera om elevernas kunskapsutveckling i samband med utvecklingssamtal och skriftliga omdömen.

Utvärderingen av elevernas kunskaper ska vara allsidig. Det innebär att man som lärare behöver ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt.

När läraren analyserar elevernas kunskaper måste hon eller han använda sig av olika underlag som tillsammans ger en bred och nyanserad bild av elevernas kunskaper. Det är därför inte tillräckligt att endast använda sig av skriftliga bedömningsformer.

För att kunna göra adekvata bedömningar behöver lärare ha tillgång till ändamålsenliga bedömningsformer. Det finns många fördelar med att utveckla detta tillsammans på skolan. På så sätt utnyttjas allas kompetenser och det skapar en gemensam förståelse kring vilka bedömningsformer som är lämpliga att använda i olika åldrar, ämnen och sammanhang. De former som används behöver ständigt prövas och förbättras för att bli så användarvänliga och ändamålsenliga som möjligt.

Lgr11 och Allmänna råd om undervisningen

 Det finns massor av intressanta frågor och svar på Skolverkets webb. Kolla!
Hur många procent innebär till övervägande del för betygen B och D? 
Får jag som lärare låta eleverna göra ”omprov” tills de når ett godkänt betyg?

Hur ska skolan hantera betygssättning i ett ämne som inte läses under en termin?

Kan en elev ha "rester" från årskurs 7 eller 8, alltså delar av kunskapskraven som eleven inte klarat av och därför inte få ett godkänt betyg i nian?

 Kan vi som lärare sätta betyg på enskilda prov, redovisningar, laborationer eller projektuppgifter?

Hur ska man göra med terminsbetygen, är det meningen att vi på skolan ska göra egna kunskapskrav för årskurs 7 och 8?

Vad händer med blockbetyg i NO och SO i och med de nya bestämmelserna 2011?

Kan en elev nå ett betyg A redan i årskurs 7 i grundskolan?

Hur ska man tolka begreppen i kunskapskraven?

Vad menas med funktionsnedsättning och vem bestämmer vad som är en funktionsnedsättning?
 

Summativ + formativ bedömning = sant

Skolverket gör en del bra saker, bland annat finns det en bok som heter Kunskapsbedömning i skolan (klicka på boken) som på ett konkret sätt tar upp just detta och som klargör hur summativ och formativ bedömning kan samverka för att stimulera elevernas lärande. Det var ju det vi var så intresserade av, eller hur?



Bedömningar hänger nära samman med undervisning och syftar till att kartlägga och värdera elevers kunskaper, till att ge återkoppling för fortsatt lärande, till att synliggöra praktiska kunskaper samt till att utvärdera undervisning.

Vid betygssättning och vid exempelvis skriftliga omdömen sker bedömningen i relation till kunskapskraven.

Kursplaner i Lgr11 - styrdokument för undervisning och bedömning
Syfte
I varje ämne beskrivs här ett antal förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla i undervisningen. Förmågorna uttrycks som långsiktiga mål som gäller alla årskurser. Det sätts ingen begränsning för elevernas kunskapsutveckling och det är inte förmågor som uppnås en gång för alla. Dessa förmågor beskrivs vidare i kunskapskraven och det är dem vi ska bedöma!
Centralt innehåll
Vad som ska behandlas i undervisningen.
Kunskapskrav beskriver vad som krävs av eleverna för att uppnå godtagbara kunskaper i årskurs 3 och för olika betyg i årskurs 6 och 9.

Värdeord
I kunskapkraven beskrivs elevens visade förmågor i tre nivåer: E, C och A-nivå och texten är till stora delar densamma.


Jag visar med ett exempel, jag har sorterat upp kunskapskraven i matematik utifrån förmågor. Tänker att vi kan använda detta som bedömningsmatris för eleverna.

Värdeorden - det som skiljer sig åt mellan de olika nivåerna i kunskapskraven.

Vi har fått viss vägledning i Skolverkets serie Kommentarmaterial till kunskapskraven men vilka andra sätt finns att göra det tydligt för elever och lärare så att det kan bli en likvärdig bedömning? Elevexempel? Matriser? Bedömningsanvisningar som på nationella prov?

Du är inte nybörjare!

Du är en van bedömare!

Använd dina kunskaper, din erfarenhet, tänk att din bedömning ska stärka elevens lärande -så kommer du långt!

 

Diskussionsfrågor 

Kompetensdag 2012-10-29   

Åk.1-3

·         Dela med er av exempel på formativ bedömning och hur ni arbetar med det.

·         Delge varandra vilket/vilka stödmaterial ni använder i svenska och matematik.

·         Diskutera hur ni arbetar med symbolerna i InfoMentor

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med familjewebben

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med matriser.

Åk. 4-9

·         Hur tolka värdeorden i betygskriterierna E C A?

·         Eventuella svårigheter att sätta betygen F D B.

·         Dela med er av era erfarenheter av att arbeta med matriser.

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med familjewebben

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med matriser.

Välj någon i gruppen som antecknar i punktform vad ni kommit fram till. Särskilt viktigt att skriva ner ev. frågeställningar som ni tycker kräver vidare diskussioner. Använd baksidan!

Sedan tar vi höstlov!

 

Lärande bedömning - Anders Jönsson på ett A4

LÄRANDE BEDÖMNING av Anders Jönsson (Gleerups 2011)

Här sammanfattar jag det bästa och viktigaste från en aktuell bok eller avhandling. Alla har tid att sätta sig in i det som står på ett ark papper, jag kommer att avsluta med några reflektionsfrågor eller kanske funderingar, ta dem med dig i ditt arbete och gärna också till fikastunden på jobbet!

En av de främsta skolforskarna i Sverige är skåning. Han heter Anders Jönsson och han arbetar vid båda våra skånska högskolor/universitet, Kristianstad och Malmö. Han forskar om något han kallar autentisk bedömning och han skrev boken Lärande bedömning för ett par år sedan, under 2011 gavs det ut en ny upplaga där han hade tagit hänsyn till vår nya läroplan Lgr11 och tagit med en mycket intressant diskussion om huruvida de nya kunskapskraven är tydligare för elever och lärare. Just detta är en av de centrala tankarna i lärande bedömning, att målen är tydliga och kommunicerade med eleverna. Detta kom ju även Hattie fram till i Visible learning från 2009, där är just faktorer som handlar om att tydliggöra mål och förväntningar på topplistan.

Jönsson säger att syftet med bedömningar inte är att ha ett underlag för att sätta betyg eller ge ett omdöme utan att underlätta elevens lärande. Han liknar arbetet med en karta, det måste finnas ett tydligt mål med lärandet som eleverna måste ha klart för sig. Själva bedömningen handlar sedan om att ta reda på var eleven befinner sig i förhållande till målet och ge instruktioner om vad eleven måste göra för att komma vidare mot målet.

1.       Vart ska eleven?                              Tydliga kommunicerade mål

2.       Var befinner sig eleven i förhållande till målet?                  Feedback

3.       Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet?      Feed forward (formativ bedömning)

En spännande tanke kring bedömningar finns i kapitlet om tydliga förväntningar. Jönsson säger här att om vi verkligen vill att eleverna ska lära sig så bör vi vara öppna med vad vi vill att de ska kunna, de ska inte behöva gissa sig fram till detta. Han säger att ämnesinnehåll är viktigt men att det viktigaste är att eleven kan använda sina kunskaper, utveckla förmågor att hantera ämnesinnehåll.  Något jag tyckte var spännande när jag läste boken var hans tankar om att ett kunskapsbygge är som ett brobygge, där man använder stöttor (hjälp från läromedel och lärare) och efterhand plockar bort dem och ser bron bli stabil och stå för sig själv. Samma sak är det med elever menar Jönsson, elever behöver hjälp och stöd medan de lär. Då är det inte främmande att till exempel ha muntliga prov där läraren tillsammans med eleverna resonerar sig fram till kunskaper, då kan ett lärande ske under provet. Om detta känns främmande så fundera på om prov har syftet att sortera eller underlätta lärande, säger Jönsson, som kallar detta dynamisk bedömning. Jönsson tar också upp hur viktigt det är att målen är formulerade i termer av handlingar (med konkreta exempel) och att bedömningskriterier är inriktade mot det som är viktigt inom ett ämne eller en verksamhet (helst även värdefull i livet utanför skolan). Några lärare bedömer hodgepodge (allt möjligt i en röra) och det ska vi undvika. Ett sätt att komma rätt är att börja med att planera sin undervisning och bedömning utifrån kursplanerna (jfr pedagogisk planering), sedan genomföra olika aktiviteter och bedöma på flera olika sätt, Jönsson tar upp triangulering, att man närmar sig målen från olika håll och bedömer samma förmåga i olika situationer/arbetsområden för att få en stabil bedömning och många chanser till inlärning.

En mycket viktig del av bedömningen som underlättar lärandet är de olika nivåerna av feedback. Liksom Hattie (2009) beskriver Jönsson tre nivåer av feedback, på uppgiftsnivå (konkret och knuten till uppgiften), på processnivå (djupare feedback på förmågor som kan användas i flera olika uppgifter) och på metakognitiv nivå (strategier för lärande, hur man ger sig själv och tar till sig feedback mm). Den fjärde nivån, personlig nivå på feedback eller beröm har ingen positiv effekt på lärandet. Det viktigaste i kapitlet om feedback är att feedback bör vara främst på processnivå men även på uppgifts- och metakognitiv nivå, att den bör komma så snabbt som möjligt, vara saklig och kompletteras med konkreta exempel. Eleverna bör bli engagerade i arbetet med feedback, ge sig själva och kamrater feedback/bedömning och detta är något man tränar för att bli säker inom.

När det gäller tydliga mål så är vi nu inte särskilt imponerade av hur kunskapskraven i Lgr11 är formulerade, vi försöker konkretisera dem både för oss själva och eleverna.  Jönsson tar upp bedömningsmatriser i sin bok. Han påpekar att det är viktigt att både formativ och summativ bedömning (betyg och skriftliga omdömen) ska utgå från målen i kursplanerna och att ett sätt är att göra bedömningsmatriser, konkreta beskrivningar av vad som kommer att bedömas. I boken finns en checklista för egna matriser (s. 159-160).

Jag kan rekommendera boken, särskilt avsnitten om feedback och bedömningsmatriser, bokens avslutning handlar om hur man kan mildra den negativa effekt betyg och nationella prov kan ha på elevers motivation och lärande- också mycket läsvärt.

·         Hur ser du på betyg och skriftliga omdömen, kan de vara något som ger motivation och underlättar för lärandet? Går det att göra dem mer formativa?

·         Hur tänker du om att elever behöver stöd och hjälp när de lär, skulle du kunna tänka dig att arbeta med muntliga prov där eleverna med hjälp kommer vidare i sitt lärande?

·         Hur ger du feedback på uppgifts- och processnivå?

·         Hur fungerar de nya kunskapskraven som tydlig målbild för eleverna?

Upplagt av Christel

Allmänna råd från Skolverket om undervisning

I höst (19 okt) har Skolverket tagit fram allmänna råd om undervisningen enligt Lgr11.
Vad är allmänna råd?
Lagar som rör undervisning finns i Skollagen, vidare är förordning och läroplan det som styr vårt arbete. Som vägledning, stöd ges allmänna råd ut, det som står där bör följas.

Vi har samlat det viktigaste i de allmänna råden i en PPT som du kommer till om du klickar här.
På ett tydligt sätt beskrivs vad lärare, rektor och huvudman bör göra för att planera, genomföra, bedöma kunskaper, följa upp och dokumentera undervisningen.

Bedömning för likvärdighet och lärande

Anders Jönsson, skolforskare och lärarutbildare både vid Malmö Högskola och Högskolan Kristianstad höll ett seminarium i Kristianstad fredag 11 mars. Han beskrev de olika formerna av bedömningar i skolan:

För urval	Summativt syfte
För kontroll
För lärande	Formativt syfte, hjälper framåt

Han gjorde en resa genom olika betygssystem, från 1949 och 1962 då vi hade normrelaterade system där antalet ettor och femmor skulle vara lika många i en grupp elever, där elever bedömdes i relation till varandra och inte till fastställda kriterier. Vad som bedömdes var "hemligt", och för att sortera var det vanligaste verktyget skriftliga prov där frågor av varierande svårighetsgrad ställdes och där det främst testades fakta och minneskunskaper. Hur bra en skola och lärarna än var så måste en del misslyckas.  Anders ställer mot detta att det för lärandet vore bättre om elever lyckades med alla uppgifter, tex med hjälp och samarbete. Då vill man hellre gripa sig an nästa avsnitt och detta främjar lärandet.

1994 kom ett helt nytt målrelaterat system, Lpo94. På förhand fastställda kriterier, betyg som ska ge information om elevernas kunskaper sätts. Man behöll dock urvalsfunktionen, och har fått problem med likvärdigheten, särskilt som det fanns ett stort tolkningsutrymme. Betyg och betygsliknande omdömen kan  ha negativa effekter på elevers lärande, betyg uppfattas inte bara som kvitto på kunskaper utan även på personen. Låga betyg leder till låg självkänsla och att man lägger av. Duktiga elever med höga betyg kan också vara svåra att motivera via omdömen, de är ju redan så bra, det finns inget högre betyg än MVG.

Anders presenterar en bra bild av bedömningar, den finns i hans presentation som du kan hitta här. Med hjälp av en vägbeskrivning beskriver han olika delar av formativ bedömning.
Först måste eleven/bilföraren  veta var målet finns. Vart är jag på väg?
Därefter är det nödvändigt med en korrekt lägesbeskrivning. Var befinner jag mig i förhllande till målet?

Feedback handlar sedan om vad eleven/bilföraren måste göra för att ta sig ända fram till målet. Kör så här!
Detta kräver:
1. Tydliga mål och kriterier
Mål kräver mer än ord, det behövs dynamisk koppling mellan ord och erfarenheter, det räcker inte med att bara läsa upp målen i början av arbetsområdet.
2. Bedömning av hög kvalitet
Vilken kunskapssyn vi har avgör. Kanske ska vi se på kunskaper som något som man kan använda istället för något man sätter in på en bank.
3. Feedback
Feedback ska ges på tre olika nivåer:
Uppgiftsnivå
Processnivå
Metakognitiv nivå
Det finns en fjärde form av feedback, Personlig nivå. Trots att forskningen varnar för denna form av feedback ligger 70-80% av omdömen som skrivs om elever på denna nivå.
4. Ansvar för eget lärande
Det finns en risk att elever blir beroende av feedback från läraren, det är viktigt att eleven själv tar över ansvaret för sitt lärande.

Bedömning och undervisning är totalintegrerat.

Hur kan man bedöma för likvärdighet, samtidigt som man stödjer elevernas lärande?

En bra bedömning:
Överensstämmer med målen
Utgår från tydliga bedömningsanvisningar
Genomförs systematiskt och "grundas i bevis"
Är allsidig

Feedback som stöttar lärande bör:
Utgå från uppgiften (ej person)
Beskriva vad eleven kan
Ge konkreta förslag på hur elevens prestationer ska bli bättre
Integreras i undervisningen, t ex genom att kombineras med själv- och kamratbedömning

Anders Jönsson har skrivit en bok: Lärande bedömning, och du kan läsa mer om honom och titta på presentationer på hans hemsida http://www.larandebedomning.se/