Hur gör du med läxor?

Skolverket har tagit fram ett stödmaterial - Läxor i praktiken, som kan användas för att fundera själv eller tillsammans med andra kring hur vi ska förhålla oss till läxor.

Vi har hört från olika håll hur läxor påverkar resultaten- negativt - men som vanligt handlar allt om hur man gör.
Sedan 1500-talet har läxor förekommit i Sverige, men sedan Lpo94 finns det inte längre beskrivet i styrdokumenten hur man ska göra med läxor.
Stödmaterialet innehåller flera intressanta underlag för diskussioner:
Olika slags läxor:

• repetitions- och övningsläxor som ger mängdträning och befäster det eleven redan lärt
• läxor som förbereder eleverna inför något som ska göras i skolan, det kan vara att läsa ett avsnitt i en bok eller det senaste "flipped classroom" (s. 22) där läraren spelar in en film som eleverna förbereder sig genom att se och så bearbetas innehållet på lektionen
• läxor som tar in omvärlden i skolan, till exempel att eleven intervjuar någon yrkesmänniska eller förälder
• "komma ikapp"-läxor
• läxor som ger läraren ett rikare bedömningsunderlag

Alla dessa slag av läxor har olika syften och de passar olika elever olika bra. Massor att läsa om detta...

En viktig sak att diskutera när det gäller läxor är likvärdigheten. Några frågor från stödmaterialet:

• Vad vet ni om era elevers förutsättningar att göra olika sorters läxor hemma? Hur kan ni utifrån den kunskapen utveckla skolans arbete med läxor så att alla elever ges likvärdiga möjligheter?
• Hur kan ni arbeta med läxor för att säkerställa att alla elever kan göra dem utan att få kvalificerad hjälp?
• Hur kan läxor konstrueras så att det inte blir för stora skillnader i hur mycket tid och ansträngning de kräver av olika elever? (s. 35)

Materialet ger en bra genomlysning av läxorna, den ger argument både för att ha dem och utesluta dem, men den ger många verktyg i hur man kan göra läxor meningsfulla och ge möjligheter till lärande, om de planeras tillsammans med de övriga delarna av undervisningen och bedömningen.

Om du läser stödmaterialet och blir inspirerad att läsa mer om läxor kan jag rekommendera boken Läxfritt av Pernilla Alm. kanske läste du Pernillas krönika Läxornas to be or not to be. Igen. som cirkulerade på många bloggar och sociala medier hösten 2013. Pernilla är högstadielärare, själv mamma och i inlägget förklarar hon varför hon har fått nog. Hon har sedan skrivit boken Läxfritt, där hon fördjupar ämnet. Hon har också en blogg, du hittar den här, där hittar du också info om boken.

Vem fångar läxor mittiprick? Jo Kalle och Hobbe...

 

Språkutveckling - ett uppdrag för alla lärare i alla ämnen

Tänkte dela lite inspiration om språkutvecklande arbetssätt, något jag är väldigt nyfiken på och jag vet att det är många fler som är det!
Skolverkets hemsida kan vara snårig och inte helt lättnavigerad men en pärla finns här:
Språkutvecklande arbetssätt

 

 

Här finns många "resurser" att klicka sig runt bland.

 

 

I de två första kapitlen i Lgr 11, liksom i övriga obligatoriska skolformers läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. I alla kursplaner, och kanske särskilt tydligt i kunskapskraven syns också olika språkliga uttrycksformer som eleverna ska ges möjlighet att använda.

Det här utvecklingspaketet syftar till att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp.

Ämnesspråk är nyckeln till elevers kunskapsutveckling i olika ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Det innefattar att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, fakta och centrala tankegångar men också de känslor och åsikter som ämnet väcker. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs.

Här finns en arbetsgång för fem träffar, med länkar och filmer att använda.
Det material man rekommenderar är
Läroplanen för din skolform, t ex Lgr11
Få syn på språket - ett kommentarmaterial från Skolverket om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen.
Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråklighet (beställ bok eller ladda ner)
Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen - diskussionsunderlag
Mellan träffarna arbetar man tillsammans med sina elever och börjar titta på de texter eleverna möter i skolan, hur kan de utveckla språket, lärandet och förståelsen? Vilken förförståelse och vilka tidigare erfarenheter har eleverna som hjälper dem i sitt lärande?
Man fördjupar sig i stöttningsstrategier och provar dem med sina elever., utvärderar det man gör med sina kollegor och utvecklar sitt kollegiala lärande.


Jag har köpt in några exemplar av boken "Språk i alla ämnen" av Hanna Stehagen , att cirkulera i våra lärgrupper med denna inriktning. Hanna har en blogg med massor av nyttigt och spännande att surfa runt bland.

Goda råd - lucka 22

I inledningen till de allmänna råden stod att de handlar om hur lärare bör planera och genomföra undervisningen utifrån läroplanen och kursplanerna samt hur rektorn bör ge förutsättningar för en strukturerad undervisning. De handlar också om hur lärare bör tillämpa kunskapskraven vid bedömningen och betygssättningen på skolan...och hur de olika delarna bör dokumentaras (s. 6)
Vi har nu kommit till den del där vi drar ihop säcken och sammanfattar det viktigaste i de allmänna råden.

Planering

• Lärare ska planera en strukturerad undervisning som passar varje elevs behov och förutsättningar.
• Undervisningen ska ge det stöd och den stimulans som behövs för att eleverna ska komma så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och personliga utveckling.
• Lärare ska planera ett ämnesinnehåll och använda olika arbetssätt som leder till att eleverna når kunskapskrav och utvecklar de olika förmågorna som beskrivs i läroplanen.
• Hur eleverna ska få visa sina kunskaper ska också planeras.
• Eleverna ska ha inflytande över formen och innehållet i undervisningen.
• Lärare ska utvärdera och använda erfarenheter för att förbättra sin undervisning.
• Det är världsbäst om lärare har tid att gemensamt planera undervisning.

Genomförande av undervisningen

• Lärare ska strukturera och styra undervisningsprocesserna och skapa balans mellan gemensamma och enskilda aktiviteter för att ge varje elev det stöd och den stimulans som leder till ett gott lärande
• Vi ska styra undervisningen tydligt mot målen, förklara syftet med det vi gör i klassrummet, vilka kunskaper eleverna ska utveckla och hur de ska få visa sina kunskaper
• Vi ska ge varje elev kontinuerlig återkoppling och förklara vad som behöver utvecklas vidare
• Lärare ska utmana elevernas föreställningar

Kunskapsbedömning och betygssättning

• Lärare ska med hjälp av många olika bedömningsformer kontinuerligt analysera elevernas kunskaper, göra allsidiga helhetsbedömningar och jämföra dem med kunskapskraven
• Lärare ska diskutera hur bedömningar går till med andra lärare
• Lärare ska använda nationella ämnesprov som en del av sin bedömning, men det är verkligen bara en del bland många
• Lärare får vid särskilda skäl bortse från delar av kunskapskraven för elever som har funktionsnedsättningar

Uppföljningar

• Lärare bör identifiera vad som behöver utvecklas i den egna undervisningen för att eleverna ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen. (Obs! Detta är inget för mesar...)

Dokumentation

• Lärare ska dokumentera planeringar och uppföljningar av undervisningen samt elevernas kunskapsutveckling. Denna dokumentation ska stödja elevernas lärande och helst ska lärarna inte gå under på kuppen.

En viktig fråga att fundera på är nu, om detta har varit några goda råd till oss lärare. Har du blivit klokare kring hur du ska göra i ditt arbete som lärare? Hur du ska prioritera?
Det hoppas jag, det tycker i alla fall jag att man har stora möjligheter till att bli om man begrundar de olika delarna och pratar med varandra om det.

Det allmänna rådet visar med all tydlighet man kan önska

• att det är i undervisningen som det avgörs
• att lärares arbete med planering och utvärdering av undervisningen  är viktigt och att detta arbete med fördel görs av lärare tillsammans (det är inget ensamarbete att utveckla skolan)
• att lärare har stort ansvar i sitt arbete, men att rektor och kollegor finns där för att samarbeta och stötta varandra
• att olika sätt att bedöma kunskaper får stora konsekvenser för eleven och hans eller hennes kunskapsutveckling, därför är detta ett område att utveckla
• att det är oerhört viktigt att man som lärare "kan sin läroplan" och övriga styrdokument och kan förklara för eleverna vad där står och använda detta varje dag i sin undervisning och alltid som ett underlag för planering, genomförande och utvärdering såväl som vid bedömning och betygssättning
• att återkoppling är centralt för både elevers och lärares kunskapsutveckling

Vad ger Skolverket och regeringen mer för goda råd för lärare och andra som arbetar i skolan?
Allmänna råd om åtgärdsprogram, förskolan, IUP, syv, utvecklingssamtal, mottagande i grundsärskolan, systematiskt kvalitetsarbete, närvaro och frånvaro...
Forskning för skolan

Goda råd - lucka 4

Jaha ni...det var inte roligt att titta på presskonferensen igår när resultaten från PISA 2012 presenterades. Det var deppigare än deppigt att höra att både matematiken, naturvetenskapen och läsförståelsen hade försämrats, ord som "förvånade över djup och bredd" hos försämringarna, kraftig försämring, allvarliga problem med likvärdighet användes.
Inom alla tre kunskapsområdena ligger nu Sveríge sämst bland de nordiska länderna och under OECD-genomsnittet, men kanske värst av allt är att vi försämrats ytterligare jämfört med tidigare PISA-mätningar.

Jag vill visa några bilder och kort förklara vad man ser. I matematik mäter man andelen elever som når de olika 6 prestationsnivåerna, där nivå 1 är elever som inte har tillräckliga kunskaper (mycket låg nivå), nivå 6 är de elever som har nått den högsta kunskapsnivån.

Du ser att den blå gruppen till vänster (de med lägsta kunskapsnivån) ökat och den längst till höger (de med högsta kunskapsnivån) minskat. Dubbelt dåligt.
Enda ljusglimten var att de svenska eleverna hade en högre självuppfattning om sitt kunnande i matematik, högre motivation och en mer positiv inställning till matematik än OECD-genomsnittet.

Resultaten i läsförståelse visas också i staplar med fem olika läsnivåer. Lägst till vänster och högst till höger.

Inte roligare läsning här....

Slutligen resultaten i naturvetenskap, här finns ingen lika bra jämförelsetabell men resultatpoängen har minskat från 495 till 485 PISA-poäng och OECD-genomsnittet ligger på 501 poäng. Japan 587 poäng och Finland 545 p, bara för att jämföra lite (vrida om kniven).

Varför kommer detta med i julkalendern? Jo, när Skolverket ska börja analysera och förklara resultaten tar man upp några intressanta punkter, saker som enligt forskning har stor påverkan på elevers resultat, man lyfter läraren och det som händer i klassrummet som avgörande och det finns många beröringspunkter med de goda (allmänna) råden:

• klassrumsklimat, ledarskap, arbetsro
• relationen mellan lärare och elev
• elever behöver aktivt stöd i sitt lärande
• hur vi använder resurser lokalt
• status på läraryrket och förtroende för skolan måste öka
• elever måste vara beredda på att lägga ner ett hårt arbete och ansträngning för att nå höga resultat
• man måste lita på lärares kompetens och förmåga att utveckla undervisningen (kollegialt lärande)
• formativ bedömning

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström fastslog att med så stora snabba försämringar krävs det lösningar på systemnivå, inte ämnesnivå. Hon berättade om de stora utredningar som pågår om de senaste 10-20 årens stora reformer, från kommunaliseringen och framåt och hon sa att Skolverket tar allvarligt på resultaten i PISA 2012, för de tre kunskapsområdena är viktiga för all inlärning, och därför inte bara en kris i just dessa. Läs rapporten, vi kan använda information från sådana här undersökningar till att lära oss och bli bättre!

Vad tror ni krävs för att vända resultaten?

Källor: Skolverkets hemsida, sammanfattning och slutrapport PISA 2012, presskonferens 3 dec 2013 TV2

Skolforskning - hur kan man använda den?

I Lärarnas nyheter läste jag att många (17%) lärare i en undersökning visade sig ovetande om att undervisningen ska "vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet". Det är säkert så, även om det är tydligt beskrivet i läroplan och skollagen, men jag väljer att inte fastna i det, utan att fundera vidare på vad det egentligen betyder och innebär, och hur jag som lärare kan ánvända forskningsresultat i min undervisning. 

 

De senaste 10 åren har det kommit alltmer forskning om det som händer inne i klassrummen, det du och jag som lärare gör och som vi vet påverkar elevresultaten mer än yttre förutsättningar och resurser.

 

Var hittar man forskningsresultat?

 

Om du på Skolverkets hemsida klickar på Skolutveckling och sedan Forskning kommer du fram till Forskning i skolan, ett slags startsida för deras material. Där finns massor att läsa.

För lite mer än en vecka sedan kom det en bok Forskning för klassrummet som du kan beställa, skriva ut eller läsa direkt på skärmen. Den ska inspirera oss lärare och vara ett underlag för kollegiala diskussioner om hur man kan undervisa utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Jag tycker att den på ett kortfattat men ändå innehållsrikt sätter fingret på det vi behöver fundera vidare på kring till exempel inkludering, det kapitel jag genast bläddrade fram och läste. Det gav mig lite igenkänningsfaktor och nya tankar och lust att prata med mina kollegor om hur vi verkligen ser eleverna som en resurs i arbetet med att öka inkludering. Vem, annan än dem, vet verkligen vad vi behöver lägga krut på?

Vidare fastnar jag för en 9 min film med Bengt Persson och Claes Nilholm om förändrad syn på specialpedagogik när skollagen och läroplanen ändrats. Jag hittar också massor av artiklar om formativ bedömning, alla är ganska korta och lätta att läsa och det krävs inte att jag läser forskarnas hela avhandlingar, om jag inte blir jätteintresserad och vill det, då hittar jag länkar till detta också. Alltså ett slags smörgåsbord för lärare och skolledare, att klicka runt och njuta av. Perfekt!

 

Kommunförbundet Skåne har översatt och sammanfattat några rapporter av internationella skolforskare. Du hittar en översikt här. Mycket användbara artiklar.

 

 

Helen Timperleys artikel om professionell utveckling på alla nivåer i skolan

 

OECD - om skolutveckling



 

 

Skolporten är också en användbar sida. Klicka på FOU, jag tycker särskilt mycket om att kunna läsa intervjuer med forskare om vad de har kommit fram till och vad de undrar. Rickard Östergren,  har nyss skrivit en avhandling om matematiksvårigheter. Han beskriver hur flera olika "sårbarheter" kan leda fram till matematiksvårigheter som man kanske kan kalla dyskalkyli och om hur man kan arbeta med dessa i skolan. Skolporten har tidigare gett ut en tidskrift 360 om skolforskning, men den har just bytt namn till Skolporten.

 

I fack- och ämnestidningar som Lärarnas nyheter, Origo, Pedagogiska magasinet och Skolvärlden brukar man också kunna läsa om aktuell och intressant forskning. Ett lätt sätt att hålla sig orienterad.

Det finns massor av intressanta bloggar också som man kan undersöka

Pedagog Stockholm

Pedagog Malmö

 

Den som är intresserad av inkluderande undervisning ska absolut ladda ner boken Inkluderande undervisning - vad kan man lära av forskningen?

Den kan användas av lärare som studiematerial och underlag för samtal eller om man vill få lite nya tankar och idéer.

 

Hur kan man använda forskningsresultat i sitt klassrum och i sin undervisning?

Ett bra sätt är att läsa något avsnitt ur något av ovanstående, och utgå från de elever man har och det område man tänker arbeta med. Fundera på hur elevernas behov och förkunskaper ser ut och vad du vill att de ska lära sig. Därefter väljer du ut något från en bok eller artikel, kanske en metod för problemlösning eller ett sätt att låta eleverna skatta sina egna kunskaper. Prova och tänk igenom vad som hände och om det var något som blev annorlunda. Det som fungerar ska du naturligtvis fortsätta med.

 

 

Lycka till!

Forskning för klassrummet

Vill rekommendera en ny bok, en kunskapsöversikt som Skolverket har gjort. Den finns att ladda ner här.

Utgångspunkten för översikten är att en skicklig lärare, rektor eller annan person i skolans verksamhet är en professionell aktör som utifrån både sina erfarenheter och kunskaper väljer genomtänkta strategier i en given situation, och som med tiden blir allt skickligare på det hon eller han gör.                                                                                                      

                                                       
En professionell lärare har ett gott professionellt omdöme och använder sin egen erfarenhet och kunskap om didaktik, har en god orientering i ämnet, har kunskap om elevernas förkunskaper, skapar ett tryggt inlärningsklimat och vet hur man leder en grupp. Vägen fram till att bli en sådan lärare går över många både lyckade och misslyckade försök. I detta experimenterande och utvecklande av sin profession är forskning och kollegiala diskussioner kring forskning viktiga hjälpmedel.

Skickliga lärare ger utmanande uppgifter och sätter höga mål, har djupa kunskaper om undervisning och lärande som används integrerat med ämneskunnandet och följer och återkopplar elevernas lärande.

Skickliga lärare kan också i högre grad identifiera väsentligheterna i sina ämnen; leda lärande genom klassrumsinteraktion, följa lärandet, ge feedback samt använda sina känslomässiga sidor. En skicklig lärare har kort och gott en varierad undervisningsrepertoar och arbetar mycket med relationer.

Bedömning och betyg

Idag måndag sitter det några lärare i Höör och funderar tillsammans på bedömning och betyg. Det är inte första gången de funderar på detta, säkert inte heller sista...

På 15 minuter ska jag nu försöka ge lite bakgrund och inspiration till detta arbete.

Varför är vi i skolan?
- För att vi tycker om barn och ungdomar
- För att vi är intresserade och engagerade i deras lärande
 
Vårt arbete handlar om att
1 planera undervisningssituationer som leder till lärande
2 genomföra undervisning (puh)
3 bedöma och sätta betyg
4 följa upp undervisning
5 dokumentera  
Skolverkets allmänna råd om undervisningen
 
Ingen av dessa punkter går att skilja från de andra. Om jag ska bedöma eller sätta betyg måste jag ha  det i tankarna när jag planerar och genomför min undervisning.
 
I några år har vi talat mycket om BFL Bedömning för lärande, Lärande bedömning och formativ bedömning i skolans värld.

 

Även den gode Hattie har hittat många skäl till att arbeta med formativ bedömning.

En del sätter detta i motsats till summativ bedömning och betyg men jag undrar om det måste vara så? Vad är likheter och skillnader mellan de omdömen vi gör och har gjort ganska länge och betyg?

Saxat från våra styrdokument
Omdömen
Eleven och elevens vårdnadshavare ska fortlöpande informeras om elevens utveckling. Lärare, eleven och elevens vårdnadshavare ska minst en gång varje termin ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen.
 
Läraren bör utforma omdömena i den skriftliga individuella utvecklingsplanen så att eleven och vårdnadshavaren får tydlig information om elevens kunskaper och kunskapsutveckling i förhållande till läroplanen samt så att det tydligt framgår om eleven riskerar att inte nå upp till de kunskapskrav som minst ska ha uppnåtts i slutet av det tredje, sjätte och nionde skolåret i grundskolan.
Allmänna råd om utvecklingssamtalet

Detta gör vi

När vi markerar elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven är det en summativ bedömning, men vi gör den formativ genom att fylla i rutan utvecklingsmöjligheter.

Betyg
 

15 § Betyg ska sättas i grundskolans ämnen. Skollagen

16 § Betyg ska sättas
1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats,
2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och
3. när ett ämne har avslutats.

17 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet.

 

20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

22 § I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet.

 

Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper.

Det är viktigt att elevernas kunskapsutveckling analyseras kontinuerligt under hela skoltiden och inte endast vid något enstaka tillfälle, till exempel inför utvecklingssamtal eller betygssättning.

Den kunskap man som lärare får genom att regelbundet följa upp elevernas kunskaper under ett arbetsområde eller en avgränsad arbetsperiod är en förutsättning för att aktivt kunna stödja eleverna i deras lärande. Genom att samtala om styrkor och svagheter och ge återkoppling och vägledning kring vad eleverna behöver utveckla vidare och hur man tillsammans ska ta sig dit skapas goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling.

En sådan bedömarpraktik ger även läraren återkoppling på hur den egna undervisningen fungerar och vad han eller hon behöver ändra på eller utveckla för att nå bättre resultat. Den ger även förutsättningar för att informera om elevernas kunskapsutveckling i samband med utvecklingssamtal och skriftliga omdömen.

Utvärderingen av elevernas kunskaper ska vara allsidig. Det innebär att man som lärare behöver ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt.

När läraren analyserar elevernas kunskaper måste hon eller han använda sig av olika underlag som tillsammans ger en bred och nyanserad bild av elevernas kunskaper. Det är därför inte tillräckligt att endast använda sig av skriftliga bedömningsformer.

För att kunna göra adekvata bedömningar behöver lärare ha tillgång till ändamålsenliga bedömningsformer. Det finns många fördelar med att utveckla detta tillsammans på skolan. På så sätt utnyttjas allas kompetenser och det skapar en gemensam förståelse kring vilka bedömningsformer som är lämpliga att använda i olika åldrar, ämnen och sammanhang. De former som används behöver ständigt prövas och förbättras för att bli så användarvänliga och ändamålsenliga som möjligt.

Lgr11 och Allmänna råd om undervisningen

 Det finns massor av intressanta frågor och svar på Skolverkets webb. Kolla!
Hur många procent innebär till övervägande del för betygen B och D? 
Får jag som lärare låta eleverna göra ”omprov” tills de når ett godkänt betyg?

Hur ska skolan hantera betygssättning i ett ämne som inte läses under en termin?

Kan en elev ha "rester" från årskurs 7 eller 8, alltså delar av kunskapskraven som eleven inte klarat av och därför inte få ett godkänt betyg i nian?

 Kan vi som lärare sätta betyg på enskilda prov, redovisningar, laborationer eller projektuppgifter?

Hur ska man göra med terminsbetygen, är det meningen att vi på skolan ska göra egna kunskapskrav för årskurs 7 och 8?

Vad händer med blockbetyg i NO och SO i och med de nya bestämmelserna 2011?

Kan en elev nå ett betyg A redan i årskurs 7 i grundskolan?

Hur ska man tolka begreppen i kunskapskraven?

Vad menas med funktionsnedsättning och vem bestämmer vad som är en funktionsnedsättning?
 

Summativ + formativ bedömning = sant

Skolverket gör en del bra saker, bland annat finns det en bok som heter Kunskapsbedömning i skolan (klicka på boken) som på ett konkret sätt tar upp just detta och som klargör hur summativ och formativ bedömning kan samverka för att stimulera elevernas lärande. Det var ju det vi var så intresserade av, eller hur?



Bedömningar hänger nära samman med undervisning och syftar till att kartlägga och värdera elevers kunskaper, till att ge återkoppling för fortsatt lärande, till att synliggöra praktiska kunskaper samt till att utvärdera undervisning.

Vid betygssättning och vid exempelvis skriftliga omdömen sker bedömningen i relation till kunskapskraven.

Kursplaner i Lgr11 - styrdokument för undervisning och bedömning
Syfte
I varje ämne beskrivs här ett antal förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla i undervisningen. Förmågorna uttrycks som långsiktiga mål som gäller alla årskurser. Det sätts ingen begränsning för elevernas kunskapsutveckling och det är inte förmågor som uppnås en gång för alla. Dessa förmågor beskrivs vidare i kunskapskraven och det är dem vi ska bedöma!
Centralt innehåll
Vad som ska behandlas i undervisningen.
Kunskapskrav beskriver vad som krävs av eleverna för att uppnå godtagbara kunskaper i årskurs 3 och för olika betyg i årskurs 6 och 9.

Värdeord
I kunskapkraven beskrivs elevens visade förmågor i tre nivåer: E, C och A-nivå och texten är till stora delar densamma.


Jag visar med ett exempel, jag har sorterat upp kunskapskraven i matematik utifrån förmågor. Tänker att vi kan använda detta som bedömningsmatris för eleverna.

Värdeorden - det som skiljer sig åt mellan de olika nivåerna i kunskapskraven.

Vi har fått viss vägledning i Skolverkets serie Kommentarmaterial till kunskapskraven men vilka andra sätt finns att göra det tydligt för elever och lärare så att det kan bli en likvärdig bedömning? Elevexempel? Matriser? Bedömningsanvisningar som på nationella prov?

Du är inte nybörjare!

Du är en van bedömare!

Använd dina kunskaper, din erfarenhet, tänk att din bedömning ska stärka elevens lärande -så kommer du långt!

 

Diskussionsfrågor 

Kompetensdag 2012-10-29   

Åk.1-3

·         Dela med er av exempel på formativ bedömning och hur ni arbetar med det.

·         Delge varandra vilket/vilka stödmaterial ni använder i svenska och matematik.

·         Diskutera hur ni arbetar med symbolerna i InfoMentor

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med familjewebben

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med matriser.

Åk. 4-9

·         Hur tolka värdeorden i betygskriterierna E C A?

·         Eventuella svårigheter att sätta betygen F D B.

·         Dela med er av era erfarenheter av att arbeta med matriser.

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med familjewebben

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med matriser.

Välj någon i gruppen som antecknar i punktform vad ni kommit fram till. Särskilt viktigt att skriva ner ev. frågeställningar som ni tycker kräver vidare diskussioner. Använd baksidan!

Sedan tar vi höstlov!