Tjugo reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv

En bra skolutvecklingsblogg skrivs av Johan Lindström, den handlar ofta om IKT och datorer i undervisningen. Om du är med i några grupper för lärare på Facebook har du kanske läst hans reflektioner efter att ha följt eleverna på den skola där han är biträdande rektor under två heldagar.

En dag följde jag en klass och en annan dag följde jag en annan klass. De lektioner där eleverna har haft eget arbete har jag gjort samma uppgifter som eleverna gjort (i de ämnen där detta varit möjligt – jag har inte gjort det på språkvalslektioner där jag inte kunnat språket eleverna läst). I de fall där eleverna jobbat två och två eller i grupper har jag gjort motsvarande uppgifter själv.

Jag följde eleverna enligt deras schema. Mina raster var exakt desamma som elevernas, min lunch densamma som elevernas osv. För att störa eleverna så lite som möjligt (och därmed få uppleva hur eleverna verkligen har det) satte jag mig längst bak i klassrummet under alla lektioner.

Totalt deltog jag under tio lektioner under dessa två dagar, fördelat på sex lektioner ena dagen och fyra lektioner den andra dagen. De erfarenheter som detta givit mig skulle vara nyttigt för alla skolledare och lärare att ta del av. Jag rekommenderar de som har möjlighet att avsätta en heldag för att följa en klass ska göra det för att själv uppleva det jag gjort. Har man inte den möjligheten så ger det en hel del att vara med en eller två lektioner också, men en heldag ger perspektiv som man inte får vid enstaka lektionsbesök. Att uppleva elevperspektivet själv är något helt annat än att tänka sig in i hur man tror det är att vara elev i ett (mitt, ditt eller någon annans) klassrum. Jag har gjort många lektionsbesök (både i min roll som skolledare och i rollen som observatör inom våga visa-projektet tidigare) på olika skolor och är van att observera både lärare och elever. Trots denna vana gav det här sättet att observera vad som sker på lektionerna mig väldigt mycket som jag inte upplevt på samma sätt tidigare. De som inte själva har möjlighet att besöka andras lektioner under hela skoldagar får hålla till godo med min beskrivning nedan. 

 

Läs artikeln med Johans reflektioner!

 

Det är vad som händer under lektionerna som avgör om vi har en bra eller dålig skola i Sverige och vill vi förbättra skolan är det där vi ska lägga fokus!

 

Säkert fastnar vi för olika saker, de tre reflektionerna som överraskade mig mest var:

 

 

Reflektionerna avslutas med 16 förslag på vad lärare kan göra för att förebygga det som beskrivs i reflektionerna.

 

Användbart? Bara du avgör!

Goda råd - lucka 9

Efter att i förra veckan ha funderat kring planeringen av undervisningen ger vi oss nu in i själva genomförandet, undervisningen, del 2 i de goda (allmänna råden).

Lärare bör i sin ledning av undervisningen strukturera och styra de processer som sker i undervisningen och skapa balans mellan gemensamma genomgångar och diskussioner, enskilt arbete och samarbete mellan elever för att skapa goda förutsättningar för varje elevs lärande (s. 17).

Resultaten påverkas i positiv riktning när läraren är aktiv och interagerar med eleverna utifrån en bred repertoar av arbetssätt och arbetsformer.

…de processer som sker i undervisningen…

Jag  börjar med ett avsnitt i en bok som heter Att våga – en berättelse om undervisning. Den är skriven av Stavros Louca och Thomas Holmqvist, två av de lärare som var med i SVT:s program 9a för några år sedan. De talar om att god undervisning kan se ut på olika sätt, det de lyfter som viktigt är att de som lärare tycker att det är roligt och att de gillar att hålla lektioner. De lägger mycket krut på att fånga elevernas intresse, något de beskriver som en grundsten, en förutsättning för att lyckas i klassrummet är att ha eleverna med sig, fullt ut. Vidare talar de om att ha en planering, men vara beredd att improvisera. Det som fungerar i ett klassrum kan vara ett misslyckande i nästa, därför räcker det inte med att ha ett tänkt upplägg till en lektion. Det måste också finnas en plan B och C. Att kliva oförberedd in på en lektion är att svika sitt uppdrag – och eleverna.

Stavros beskriver i boken en ”romantiker”, en välkomnande person som ler och är inbjudande, någon som vill bli omtyckt. Han vill att fler lärare ska vara ”romantiker” enligt denna definition.

En lärare borde kämpa för att bli omtyckt av sina elever. Ett mål borde vara att vinna deras hjärtan. Vi menar att den som vunnit sina elevers hjärtan har vunnit något stort. Den läraren har lyckats ta plats i elevens liv som en viktig person. Och en viktig person, det är någon man lyssnar på. När en viktig person, som man dessutom tycker om, säger åt en att göra något, då gör man det. I det klimatet lär sig eleverna väldigt mycket. I ett sådant klassrum trivs både lärare och elever.

Med detta ”på plats” måste läraren börja fundera på mål, och vilka arbetssätt och arbetsformer som passar mål och eleverna i gruppen.

Enligt råden handlar det om två viktiga balansaxlar:

Balansera mellan GEMENSAMMA GENOMGÅNGAR – DISKUSSIONER
Balandera mellan ENSKILT ARBETE – SAMARBETE MELLAN ELEVER

Gemensamt, tillsammans och enskilt. Vägen till att skapa goda förutsättningar för varje elevs lärande går inte via tjugotre olika planeringar, utan vi vet att barn och elever lär bäst i sammanhang och när man arbetar tillsammans med ett innehåll.

Under avsnittet om genomförande av lektionen påminner Hattie i Synligt lärande för lärare (2012) om den viktiga skillnaden mellan att fokusera på undervisning och lärande. 

Uppmärksamheten måste flyttas från hur man undervisar till hur man lär sig - och inte förrän lärare förstår hur varje elev lär sig kan de gå vidare och fatta beslut om hur de ska undervisa (s. 127).

I vår kommun arbetar vi just nu med Matematiklyftet, en stor satsning på kollegial fortbildning som Skolverket erbjuder. Både i åk 1-3-grupperna och i åk 7-9-gruppen har vi under snart en termin fördjupat oss inom en lärares arbete i matematikklassrummet. Enligt en modell för problemlösning som vi studerat och provat börjar läraren med att introducera ett lämpligt (utmanande) problem för sin grupp eller klass. Sedan ska eleverna arbeta enskilt med problemet en kort stund, sätta sig in i problemet och börja fundera på olika lösningar. Sedan bildar man par eller mindre grupper som fortsätter diskutera problemet och jobba med lösningar. Under tiden går läraren runt och lyssnar, ställer frågor som leder arbetet vidare om eleverna kör fast. Under denna fas väljer läraren ut olika lösningar som ska ingå i den avslutande helklassdiskussionen och lektionen avslutas med att läraren leder denna. Där lyfts olika lösningar och målet är att få syn på så många olika lösningar som möjligt och att kunna avgöra kvaliteten på olika lösningar. Detta sätt att arbeta bygger på forskning om vad som är framgångsrikt för lärande, inte minst från japanska skolor, som vi blev påminda om häromdagen (PISA).

Goda råd - lucka 7

Idag är det lördag och jag tänker fördjupa ytterligare två saker från första avsnittet i de goda (allmänna) råden om undervisningen som Skolverket har tagit fram till vår hjälp som skolledare och lärare.

Det står att lärare vid planeringen av undervisningen bör skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete (s. 12).

All forskning som handlar om framgångsfaktorer för elevers lärande och resultat kommer fram till att formen på återkoppling eller feedback är oerhört viktig.

Boken Att följa lärande handlar till stora delar om feedback, och det är mycket svårare än det verkar att ge effektiv feedback, skriver författaren Dylan Wiliam. Bra återkoppling väcker inte känslor utan får eleven att börja tänka. Hemligheten med effektiv feedback är att det inte räcker med att säga vad som är fel. Effektiv feedback måste ge recept för framtida åtgärder.

Återkoppling eller feedback är ett centralt begrepp inom formativ bedömning. Återkoppling som stödjer lärandet kännetecknas av att den är framåtblickande och tar sin utgångspunkt i den bedömning som gjorts av elevens prestation eller kunskaper. Den bör vara utvecklad på så sätt att den innehåller information som eleven kan använda och den bör präglas av dialog mellan elev och lärare där fokus riktas på hur eleven ska kunna komma vidare. All återkoppling är inte effektiv eller ens produktiv. Återkoppling som riktas mot eleven som person, till exempel ospecificerat beröm innehåller inte tillräckligt med information för att eleven ska kunna använda sig av den för att förbättra sin prestation (Forskning för klassrummet).

Feedback brukar man kalla den information som läraren ger eleverna, men om man ska följa och stödja elevernas kunskapsutveckling så krävs det att man som lärare också fäller ut antennerna och börjar ta emot den feedback elevernas reaktioner, frågor, tecken på lärande som eleverna sänder tillbaka till den lyhörde läraren och använda denna information till att ständigt skifta riktning, backa eller ta ett par steg framåt i sin undervisning.
Det är detta som elever ibland beskriver när de berättar om vad som gör en lärare bra:
- Hon (eller han) förstår när jag inte fattar och förklarar då på ett annat sätt.
De allmänna råden pratar om att läraren redan vid planeringen av undervisningen måste ta ställning till hur elevernas kunskaper ska utvärderas, läraren bör vid planeringen av undervisningen identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper.

Nog om detta så här långt, det finns ju ett helt kapitel i råden om, kunskapsbedömning och betygsättning, så jag återkommer till detta.

Den andra saken jag tänkte ta upp är en tvåstegsraket.
Lärare ska samordna planeringen av undervisningen med andra lärare, så att arbetsbelastningen blir rimlig för eleverna.
För att detta ska bli möjligt finns det några punkter för rektorer:
Rektorn bör organisera verksamheten så att lärarna ges förutsättningar att planera undervisningen, utveckla former för samverkan och kunskapsutbyte mellan lärarna och fördela undervisningstiden.

Jag är nyfiken på hur ni gör på era skolor för att leva upp till detta. Räcker det med en dammig provpärm som alla fyller i, eller har ni hittat formerna för ämnesövergripande planering, undervisning och bedömning? Kommentera gärna!

Goda råd- Årets julkalender för lärare och skolledare - lucka 1

Förra året skrev jag en julkalender om Synligt lärande, jag fick oändligt mycket positiv återkoppling på olika sätt och ni vet vad som händer när man arbetar med något och får positiv respons, då vill man fortsätta och helst komma lite längre nästa gång.

Vad blir då temat på årets julkalender, som jag tänker ska komma som ett inlägg varje dag mellan 1 och 24 december? Jag funderade på att utgå från inkludering, "dagens skolforskningsrön", olika formativa tekniker från Dylan Wiliam, eller kanske om professionell utveckling som Timperley ser på det, men gick inte riktigt igång på det...som jag gör på en annan sak.

Nämligen Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen, som kom 2011 men som jag inte tycker har fått tillräckligt mycket uppmärksamhet. Galet tycker kanske en del, men vi får se vad vi kan hitta där, för mig är det en guldgruva, och jag tycker namnet är helt fel. Varför heter det allmänna råd när det i själva verket är goda råd om undervisning, eller faktiskt till och med om lärande, ännu finare och det som är anledningen till att de flesta av oss valt våra yrken, skolledare och lärare, pedagoger, ja och specialpedagoger. Sedan tänker jag att jag nog inte kan låta bli att komma in på de nämnda områdena också, för samma saker blir tydliga överallt, i läroplan, allmänna råd, i forskningen, i listor över framgångsfaktorer för lärande.

Vad är ett allmänt råd?
Det som styr skolans verksamhet är skollagen, grundskoleförordningen och naturligtvis läroplanen. Där finns skolans och lärares uppdrag beskrivna. I de två första delarna i Lgr11 beskrivs skolans värdegrund och uppdrag och de övergripande målen och riktlinjer för elevernas hela utbildning. I den tredje delen finns kursplanerna med kunskapskraven för grundskolans alla ämnen. För att vi ska bli lite klokare de olika delarna i uppdraget skriver Skolverket allmänna råd. De kan handla om åtgärdsprogram, kvalitetsarbete eller IUP. Men i samband med den nya läroplanen kom det ett allmänt råd om planering och genomförande av undervisningen. Good news för alla lärare! Men min upplevelse är att ganska få har läst och tagit till sig detta, kanske för att de kom mitt i en enorm ström av stödmaterial från Skolverket, ämnesfilmer, kommentarmaterial. Och vi lärare, vi läste läroplanen, funderade på om eller hur vi skulle förändra vår undervisning och försökte begripa skillnaden mellan goda och mycket goda kunskaper (det gör vi fortfarande...). Nu ska vi se om vi kan få lite hjälp eller goda råd. Något som också behövs är diskussion ute på skolorna och i arbetsrummen om hur man gör och hur man skulle vilja göra.

 

 

I detta allmänna råd beskrivs att det innehåller rekommendationer om hur lärare, rektorer och huvudmän kan eller bör handla för att uppfylla kraven i bestämmelserna. De allmänna råden syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och till att främja en enhetlig rättstillämpning. Råden bör alltså följas om skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls.

Okej så långt. Vi arbetar med målen i läroplan och skollag som ledstjärna, och till hjälp har vi fått dessa allmänna råd att hålla oss till och följa när vi ska planera och genomföra undervisning, arbeta med kunskapsbedömning och betygssättning, när vi ska följa upp undervisningen och när vi dokumenterar vårt arbete. Detta är nämligen rubrikerna i det allmänna rådet, och jag tänker dyka ner i de 24 mest intressanta styckena.

 

Och idag, i den första luckan väljer jag faktiskt framsidesbilden till det allmänna rådet. Ringar på vattnet som sprider sig kring en fallande droppe.

 

Om en lärare börjar förändra något i sin undervisning, så märks det på skolan, i elevgrupper, och bland kollegor. Min förhoppning är att någon dag i adventstiden ska du hitta något som dina tankar går igång på så att du vill prova att förändra något i din undervisning, något som gör det lättare eller roligare för dina elever att lära sig saker och bli medveten i sin lärandeprocess. Trevlig första advent!

Skolforskning - hur kan man använda den?

I Lärarnas nyheter läste jag att många (17%) lärare i en undersökning visade sig ovetande om att undervisningen ska "vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet". Det är säkert så, även om det är tydligt beskrivet i läroplan och skollagen, men jag väljer att inte fastna i det, utan att fundera vidare på vad det egentligen betyder och innebär, och hur jag som lärare kan ánvända forskningsresultat i min undervisning. 

 

De senaste 10 åren har det kommit alltmer forskning om det som händer inne i klassrummen, det du och jag som lärare gör och som vi vet påverkar elevresultaten mer än yttre förutsättningar och resurser.

 

Var hittar man forskningsresultat?

 

Om du på Skolverkets hemsida klickar på Skolutveckling och sedan Forskning kommer du fram till Forskning i skolan, ett slags startsida för deras material. Där finns massor att läsa.

För lite mer än en vecka sedan kom det en bok Forskning för klassrummet som du kan beställa, skriva ut eller läsa direkt på skärmen. Den ska inspirera oss lärare och vara ett underlag för kollegiala diskussioner om hur man kan undervisa utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Jag tycker att den på ett kortfattat men ändå innehållsrikt sätter fingret på det vi behöver fundera vidare på kring till exempel inkludering, det kapitel jag genast bläddrade fram och läste. Det gav mig lite igenkänningsfaktor och nya tankar och lust att prata med mina kollegor om hur vi verkligen ser eleverna som en resurs i arbetet med att öka inkludering. Vem, annan än dem, vet verkligen vad vi behöver lägga krut på?

Vidare fastnar jag för en 9 min film med Bengt Persson och Claes Nilholm om förändrad syn på specialpedagogik när skollagen och läroplanen ändrats. Jag hittar också massor av artiklar om formativ bedömning, alla är ganska korta och lätta att läsa och det krävs inte att jag läser forskarnas hela avhandlingar, om jag inte blir jätteintresserad och vill det, då hittar jag länkar till detta också. Alltså ett slags smörgåsbord för lärare och skolledare, att klicka runt och njuta av. Perfekt!

 

Kommunförbundet Skåne har översatt och sammanfattat några rapporter av internationella skolforskare. Du hittar en översikt här. Mycket användbara artiklar.

 

 

Helen Timperleys artikel om professionell utveckling på alla nivåer i skolan

 

OECD - om skolutveckling



 

 

Skolporten är också en användbar sida. Klicka på FOU, jag tycker särskilt mycket om att kunna läsa intervjuer med forskare om vad de har kommit fram till och vad de undrar. Rickard Östergren,  har nyss skrivit en avhandling om matematiksvårigheter. Han beskriver hur flera olika "sårbarheter" kan leda fram till matematiksvårigheter som man kanske kan kalla dyskalkyli och om hur man kan arbeta med dessa i skolan. Skolporten har tidigare gett ut en tidskrift 360 om skolforskning, men den har just bytt namn till Skolporten.

 

I fack- och ämnestidningar som Lärarnas nyheter, Origo, Pedagogiska magasinet och Skolvärlden brukar man också kunna läsa om aktuell och intressant forskning. Ett lätt sätt att hålla sig orienterad.

Det finns massor av intressanta bloggar också som man kan undersöka

Pedagog Stockholm

Pedagog Malmö

 

Den som är intresserad av inkluderande undervisning ska absolut ladda ner boken Inkluderande undervisning - vad kan man lära av forskningen?

Den kan användas av lärare som studiematerial och underlag för samtal eller om man vill få lite nya tankar och idéer.

 

Hur kan man använda forskningsresultat i sitt klassrum och i sin undervisning?

Ett bra sätt är att läsa något avsnitt ur något av ovanstående, och utgå från de elever man har och det område man tänker arbeta med. Fundera på hur elevernas behov och förkunskaper ser ut och vad du vill att de ska lära sig. Därefter väljer du ut något från en bok eller artikel, kanske en metod för problemlösning eller ett sätt att låta eleverna skatta sina egna kunskaper. Prova och tänk igenom vad som hände och om det var något som blev annorlunda. Det som fungerar ska du naturligtvis fortsätta med.

 

 

Lycka till!

Till våra "iPad-i-skolan" entreprenörer

Kom ihåg att på vår Ipad-sida "Appoteket" finner ni både länktips samt handledning i att skapa AppleId (konton) m.m Denna sida uppdateras så fort vi får tips om bra sidor, applikationer eller annat som hör till iPad i undervisningen. På länklistan har vi lagt in Annelies appar samt Pappas appar. På sidan Pappas appar finner ni även tips på hur ni ställer in begränsningar i iPaden så att barn/elever inte kan öppna mejl, webbläsare, köpa, installera eller radera appar m.m.

Här finns hjälp att ställa in iCloud-tjänsten och hämta hem ios5 till din iPad.