Lärarnas klunk av den beska medicinen från Skolinspektionen

Vi har de två senaste dagarna förkovrat oss i och funderat kring det som Skolinspektionen upptäckt vid alla sina tillsynsgranskningar de senaste fem åren. De har gjort tusen kommunbesök och kommer fram till att det görs mycket som är bra men att det finns en del brister som återkommer i många kommuner. Huvudmannens och rektorernas ansvar var de två första områdena och idag kommer den tredje. Ingen är väl överraskad av att det är lärarnas arbete som har den största inverkan på elevernas resultat och upplevelser i skolan.
Om man vill förbättra resultaten måste man utveckla undervisningen!
Från huvudrapporten Från huvudmannen till klassrummet:

Undervisningen ska utgå från läro- och kursplanernas mål. Där anges vilka kunskaper en elev måste ha med sig för att gå vidare till nästa nivå i studierna eller arbetslivet. Skolinspektionen konstaterar återkommande att undervisningen inte i tillräcklig utsträckning utgår från kursplanernas och läroplanernas mål. I flera fall undervisas eleverna endast i delar av ämnets centrala innehåll och endast vissa förmågor utvecklas. Vi ser i vår skolenkät, liksom forskningen visat, att lärarens förväntningar och tilltro till elevernas förmåga har positiv inverkan på i stort sett alla andra aspekter av undervisningen och för elevernas lärande. Många lärare uppger i vår skolenkät att de har tilltro till elevernas förmåga att nå målen. Men det finns lärare, exempelvis på gymnasiets yrkesförberedande program, som har lägre tilltro till att eleven kommer nå målen. De är tveksamma kring om eleverna orkar och verkligen vill. Eleverna i sin tur uppger att de har viljan men att de inte känner sig tillräckligt motiverade av sina lärare. Skolinspektionens bedömning är att ett av skälet till detta kan vara att under-visningen både innehållsmässigt och i arbetssätt och tempo ofta är inriktad mot en medelnivå istället för att vara anpassad efter varje elevs behov. Det får konsekvensen att läraren missar de elever som vill gå fortare fram och som behöver mer stimulans, samtidigt som de elever som behöver extra anpassningar och mer stöd inte heller får det. Ett av de vanligaste områdena som skolorna måste förbättra är särskilt stöd. Här handlar det om den elevgrupp i skolan som är mest utsatt och mest sårbar om verksamheten inte fungerar. När det gäller studiero ser vi i vår skolenkät att lärare som uppger att de lyckas anpassa undervisningen och motivera eleverna upplever studiero i högre grad. Denna uppfattning delas av eleverna.

Detta väcker frågor hos mig, kanske funderar du också på:

• Stämmer det in även på mig att jag inte ger eleverna möjlighet att lära och visa kunskaper inom alla delar av målen och kunskapskraven?
• Vilka delar är svåra att fånga in? Hur skulle jag kunna göra detta? Vad finns det för hinder att göra det?
• Har jag någonsin pratat med mina kollegor och rektorn om detta?
• Har du läst de övergripande målen i läroplanens kapitel 2 sedan 2011? Dessa mål ska undervisningen inriktas mot, men de kan aldrig checkas av...
• Hur ser dina förväntningar ut? Kan alla dina elever nå målen?
• Hur motiverade är dina elever? Hur skulle de kunna bli ännu mer motiverade? kan jag påverka detta?
• Vilken/vilka nivåer "siktar du på" i din undervisning? Kan man ge alla vad de behöver samtidigt? Vad skulle krävas för att det skulle bli så? Vad finns det som hindrar?
• Har du satt dig in i förändringarna kring särskilt stöd i skolan? Blir det stora förändringar för dig?
• Hur hänger motivation och studiero samman?

SOS i klassrummet 8

Vi har nu dagligen gnuggat oss i Skolinspektionens kvalitetsgranskning Stöd och stimulans (SOS) i klassrummet i mer än en vecka. Vi har hört elevernas uppfattning om sina lektioner, diskuterat effekten av förväntningar (både höga och låga), vi har funderat på om det är mission impossible att erbjuda en undervisning som ger både stöd och stimulans, för alla elever.

En rubrik i rapporten ger en hel del välbehövligt hopp till oss lärare som fortfarande är intresserade av utmaningen:
Inte ett omöjligt uppdrag

Granskningen visar att det är möjligt att möta alla elever. Det finns gott om positiva exempel där engagerade lärare och rektorer arbetar för att anpassa undervisningen och för att hitta strategier för att både stödja och stimulera. Under observationerna var inspektörerna med om många lektioner med god undervisning, och elever berättar om lärare som lyckats möta just deras behov, även elever som tappat motivationen. Stalltips om hur man kan göra med de elever som lätt når målen ges av lärare och rektorer som antagit utmaningen:

• en del elever får skriva mer, lyssna mer och att det är viktigt att kunna påverka examinationsformerna (tekniska hjälpmedel)
• elever som behöver mer utmaningar får uppgifter som sträcker sig lite längre, de utmanas att använda sitt "eget driv" och matas inte bara med mer uppgifter
• flexibilitet när elever placeras in i årskurser, de kan jobba i en högre årskurs än den de är inskrivna i, det kan lyfta elever och ge utmaningar
• man placerar eleverna: en svag med en lite duktigare, en lite duktigare med en ännu duktigare, på så sätt bygger man in ett stöd i undervisningssituationen i form av kamrateffekter
• man ger dem öppna uppgifter då kan de utveckla, de svaga får hjälp av läraren. Kurserna är på samma nivå, men uppgifterna är konstruerade så att alla elever utifrån sina förutsättningar kan klara dem.

På något sätt, vad jag än skriver om i julkalendrar och forskningssammandrag, så hamnar jag alltid i den situation jag är i nu. Nu ska jag få lyfta LÄRARNAS LOV igen. Eller i alla fall deras stora betydelse.
Läraren har dubbel betydelse
Jo, för även i denna kvalitetsgranskning kommer man fram till lärarnas avgörande betydelse för elevernas lärande. Läraren ska både ge stöd till de elever som har svårt att hänga med i undervisningen och ge stöd till de elever som har lätt för sig och som behöver utmaningar för att komma vidare i sitt lärande.
När alla elever ska få det stöd och den stimulans som de behöver för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling (Skollagens tre-trea) avgörs det när eleverna möter lärare och lektioner som förmår väcka lust och motivation att lära. Det handlar om hur skolorna förmår skapa goda lärmiljöer och individanpassad undervisning. Skolinspektionens granskning har visat att många skolor behöver göra utvecklingsinsatser för att se till att lektionerna förmår möta eleverna på ett bättre sätt. Det handlar om lärarens förmåga att anpassa undervisningen. Detta är ingen nyhet, det har varit tydligt i många kvalitetsgranskningar och internationell forskning, inte minst John Hatties enorma "Synligt lärande" (2009) lyfte lärarens betydelse.
Elever som undervisas av de mest effektiva lärarna lär sig runt fyra gånger så mycket som de elever som undervisas av de minst effektiva lärarna.

Det som är viktigt när lärarna ska ge eleverna stöd och stimulans är att lärarna har höga förväntningar, elevinflytande över undervisningen, varierad och anpassad undervisning, goda ämneskunskaper, tillitsfulla relationer, återkoppling till eleverna, tekniska hjälpmedel och formativ bedömning är exempel på olika aspekter av stöd och stimulans under lektionstid.

Forskningen har också konstaterat att lärarens värderingar och förhållningssätt till eleven har stor betydelse. Hattie "synliga lärande" handlar om att läraren måste synliggöra och därmed lära känna sin påverkan på elevernas lärande. Genom att undersöka hur och när läraren påverkar elevernas lärande på det mest effektiva sättet kan lärarens undervisningsstrategier utvecklas.

Svenska forskningssammanfattningen "Framgång i undervisningen" (2012) lyfter också lärarens centrala roll för lärande:

• Elever som har lärare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleverna rätt.
• Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka.

Så, har vi ett viktigt jobb eller har vi?

Att följa lärande

Formativ bedömning stöter vi ofta på, nu har Dylan Wiliams bok Embedded formative assessment översatts till svenska. Den heter Att följa lärande och kommer från Studentlitteratur (2013).

Vem är Dylan Wiliam?
Han är en internationellt känd skolforskare och lärare som sedan många år tillbaka forskar kring formativ bedömning och lärares arbete med att bygga sin undervisning på analys av undervisningen och elevernas kunskaper.

Vad är formativ bedömning?
Formativ bedömning är den process som lärare och elever under lärandet använder för att känna igen och reagera på elevlärande för att förbättra lärandet. (s. 53)
Wiliam beskriver att formativ bedömning fungerar för att elever inte alltid lär sig det vi lär ut - en del lär sig mer, andra mindre, och en del helt annorlunda. Då måste vi lärare ta reda på hur elevernas lärande ser ut, göra det synligt som också Hattie talar mycket om. Formativ bedömning påverkar i två riktningar - elevernas lärande och lärarnas undervisning.
Bedömning är mest effektiv när den sker i anslutning till det pågående lärandet - minute by minute, day by day (s. 13).

Boken innehåller en mängd (minst 53 stycken) praktiska tekniker, konkreta sätt att arbeta med formativ bedömning i klassrummet, därför är den viktig att läsa om man vill komma igång och prova direkt.
Ibland tvekar man att införa nya saker, som till exempel öka den formativa bedömningen, för man vet inte riktigt hur man ska göra. Till dig säger Wiliam att den stora utmaningen för den som vill arbeta med bedömning för lärande är att våga låna tid från sig själv. Det tar tid att planera undervisning så att formativ bedömning kommer in som ett naturligt inslag. Det tar tid i undervisningen att arbeta med formativ bedömnning - men det tar inte tid från lärandet. Eleverna kommer successivt att bli säkrare och självständigare i sin lärandeprocess, det blir möjligt att gå snabbare fram med en större grupp och få tid över att särskilt uppmärksamma de lite långsammare eleverna (s. 13).
Forskningen om vad som kännetecknar de mest effektiva skolorna blir lite komisk:

1. Gör er av med pojkarna. I hela världen överträffar flickorna pojkarna, även i tidigare mansdominerade områden som teknik och matematik. Ju fler flickor det finns i skolan, desto bättre går det.
2. Bli en kyrklig privatskola. De har bättre resultat än alla andra skolor.
3. Flytta skolan till ett lummigt förortsområde. Där visar sig elever prestera bäst, de får bäst stöd av hemmet och dessa skolor har mest pengaresurser.

Skämt åsido, detta är såklart inte lösningar, men den andra generationens forskning om effektivitet i skolan visar att de flesta skillnaderna mellan skolorna beror på skillnaden mellan de elever som går där. Skolverkets rapport "Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?" tar upp att från att ha haft en skola med små skillnader mellan olika skolors resultat (likvärdighet) har nu Sverige fått skolor med alltmer homogen elevsammansättning har nu skillnaderna blivit större mellan skolor. PISA (2007) kommer dock fram till att effekten av att gå på en viss skola bara är fyra gånger så liten som effekten av att gå i ett visst klassrum. För det är det läraren åstadkommer i sin undervisning som har absolut störst effekt för vad eleverna kommer att lära sig. Det har vi hört många gånger, men vad kan man göra om man vill utveckla sin undervisning?

Att följa lärande är uppdelad i de fem nyckelstrategierna i formativ bedömning:

1. Att klargöra , delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg.
2. Att åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter som visar att lärande har skett.
3. Att ge feedback som för lärandet framåt.
4. Att aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra.
5. Att aktivera eleverna till att äga sitt eget lärande.

När du läser boken får du många tankar om vilken viktig roll du har som lärare, du kommer garanterat att tänka tillbaka på situationer där dina elever lärt sig mycket eller motsatt.
Några saker jag fastnade för när jag läste var:

• Några lärare menar att de inte har tid att syssla med formativ bedömning, de lägger mycket tid och kraft på betygssättning och skriftliga omdömen (summativ bedömning). Fundera då på om det är effektivt för elevernas lärande. Säg att dina elever arbetar med att skriva ner svaret på någon fråga kring till exempel hur de förstår ett begrepp som fotosyntesen. Om eleverna lämnat klassrummet och inte riktigt förstått detta begrepp och du nu ska ge dem återkoppling på det de har skrivit, då har du framför dig ett antal timmar när du ska skriva i stort sett samma kommentar i allas böcker. Wiliam funderar nu på vad som skulle hänt om läraren redan när eleverna finns kvar i klassrummet skulle försöka få syn på deras uppfattningar, till exempel genom att be dem berätta för varandra i par och gå omkring och lyssna, eller rita upp en bild på sina små whiteboards och hålla upp. Utifrån det skulle läraren kunna utreda vissa missuppfattningar, ge eleverna nya chanser att lära sig.
  Om vi ser det ur detta perspektiv kan betygssättning anses som ett straff som lärare får för att inte ha lyckats ta reda på att de inte uppnådde det avsedda lärandet medan de hade eleverna framför sig. Får läraren klassen på spåret igen på en gång med klassen framför sig medan betydelsen av elevernas svar och lärarens frågor fortfarande kan förhandlas eller arbetar läraren med en elev i taget när de har gett sig iväg, och skriftligt? (s. 93)
• Feedback måste generera tänkande, inte känslor.
  när elever får återkoppling på prov i form av poäng eller betyg blir det starka känslor, glädje, ilska eller tårar. Vilket slags feedback ger lust att arbeta vidare mot ökade kunskaper och förbättrade resultat?
  Så snart elever jämför sig med någon annan fokuseras deras mentala energi på att skydda sin egen känsla av välbefinnande snarare än på att lära sig något nytt. (s. 141)
• Hemligheten med effektiv feedback är att det inte räcker med att säga vad som är fel. Effektiv feedback måste ge recept för framtida åtgärder (s. 134)Ordet feedback beskrivs i boken komma från ingenjörsvetenskapen. Norbert Wiener använde termen feedback första gången 1946 och i det tekniska sammanhanget är den viktiga faktorn i feedback att den bildar en del av en återkopplingsslinga. Rent praktiskt kan man beskriva feedback som användandet av en termostat  för att reglera temperatur i ett rum.
  Ange det önskade tillståndet - ställa in termostaten på önskat antal grader
  Mäta nuvarande temperatur (termometer)
  Jämför den nuvarande temperaturen med det önskade tillståndet (termostat)
  Få det nuvarande läget i linje med det önskade (uppvärmnings- eller nedkylningssystem)
  Enkelt?
• Lärare ger ofta för mycket feedback, vi borde ge mindre men mer fokuserad feedback (s. 143)

Några av alla 53 teknikerna som jag blev nyfiken på att pröva:
"Tänkande tummar" och "Först till fem"
Eleverna i hela klassen visar läraren samtidigt hur väl de har förstått till exempel en genomgång genom att hålla sina tummar på olika sätt.
Uppåt - bra
Horisontellt - inte säker
Ner - fortfarande osäker
Ett annat sätt är att eleverna håller upp noll till fem fingrar utifrån hur säkra de känner sig.
"Bästa provet"
Genomför ett "vanligt prov", samla in och dela sedan ut till eleverna igen i grupper om fyra´elever. Förutom sina egna orättade prov får gruppen ett ej ifyllt prov. Nu ska de gemensamt ställa samman de bästa svar de kan. Inom gruppen kontrollerar eleverna sina svar, jämför dem med frågorna och diskuterar vilka svar som är bäst. Grupperna kan sedan dela med sig av sina bästa svar till övriga grupper. Sedan kan man ge ett summativt prov.

Elevernas uppfattningar är inte slumpmässiga tankar utan resultatet av olika sätt att förstå sina erfarenheter. Om lärare använder många olika sätt att få syn på elevers uppfattningar och undervisar utifrån detta mot målen kan läraren göra klassrummet till en mycket mer engagerande plats för eleverna ,där läraren kan göra en snabb och effektiv undervisningsanpassning för att gå alla elevers lärbehov tillmötes. när läraren väl vet var eleverna befinner sig i sitt lärande kan han ge feedback till eleverna om vad de ska göra härnäst. (s. 119)

När lärare försöker förändra mer än två eller tre saker i sin undervisning samtidigt är det typiska resultatet att deras undervisning försämras, och de går tillbaka till sitt gamla sätt att undervisa. Mitt råd är att varje lärare väljer en eller två av teknikerna i boken och prövar dem i klassen. Om de visar sig effektiva ska målet vara att tillämpa dem tills de sitter. Om de inte är effektiva kan läraren förändra dem eller pröva en annan teknik. Ingen av teknikerna passar för alla, men jag tror att alla lärare kan hitta något som fungerar för dem (s. 175).

Lycka till!

Forskning för klassrummet

Vill rekommendera en ny bok, en kunskapsöversikt som Skolverket har gjort. Den finns att ladda ner här.

Utgångspunkten för översikten är att en skicklig lärare, rektor eller annan person i skolans verksamhet är en professionell aktör som utifrån både sina erfarenheter och kunskaper väljer genomtänkta strategier i en given situation, och som med tiden blir allt skickligare på det hon eller han gör.                                                                                                      

                                                       
En professionell lärare har ett gott professionellt omdöme och använder sin egen erfarenhet och kunskap om didaktik, har en god orientering i ämnet, har kunskap om elevernas förkunskaper, skapar ett tryggt inlärningsklimat och vet hur man leder en grupp. Vägen fram till att bli en sådan lärare går över många både lyckade och misslyckade försök. I detta experimenterande och utvecklande av sin profession är forskning och kollegiala diskussioner kring forskning viktiga hjälpmedel.

Skickliga lärare ger utmanande uppgifter och sätter höga mål, har djupa kunskaper om undervisning och lärande som används integrerat med ämneskunnandet och följer och återkopplar elevernas lärande.

Skickliga lärare kan också i högre grad identifiera väsentligheterna i sina ämnen; leda lärande genom klassrumsinteraktion, följa lärandet, ge feedback samt använda sina känslomässiga sidor. En skicklig lärare har kort och gott en varierad undervisningsrepertoar och arbetar mycket med relationer.

Framtidens lärande och lärare

Stötte via en gammal kompis (Tack, Erik Herngren) och Facebook på en mycket intressant studie som jag ville dela med er. Konsult- och analysföretaget Kairos har gjort en studie "Läraren och lärandet 2031" där de har spanat kring läraryrkets framtid.

Studien beskriver vår tid som att vi nu lämnar industrisamhället och går in i det globala tankesamhället.

Skolan har då fem knutar att lösa upp:

1. Lärarna har låg status - särskilt enligt dem själva.
Bara 5% av lärarna anser att läraryrket har hög status. Eleverna och allmänheten har en lite högre siffra, 12 %.
2. Många lärare (95%) anser att de själva är mycket kompetenta, men det tycker inte eleverna och allmänheten (46%) Hoppsan!
3. Lärandets framtid är långt ifrån lärarnas. Ett exempel på detta är den låga IT-kompetens som tyvärr är alltför vanligt på skolorna och bland lärare. Mycket spännande att läsa vad lärare tror kommer att vara viktigt år 2031 i skolan:
- IT kommer att vara en naturlig del av all pedagogik
- Lärandet kommer att gå ut på att kunna hantera stora mängder information och informationsflöden
- Det kommer att vara betydligt viktigare att lära elever det sociala samspelet mellan människor
- Lärandet kommer att behöva vara upplevelseorienterat för eleverna
4. Det råder stor "nånannanism" - det finns stora skillnader mellan man tror har makten att förändra och utveckla framtidens lärarroll. Lärarna tror det är "någon annan", ledarna tror det är lärarna.
5. Framtidens lärarroll är fullspäckad, när arbetsbördan redan idag upplevs som för hög.

Ovanstående "moln" finns i sammanfattningen, det är ord som beskriver en bra lärare enligt gymnasieelever. Storleken på orden står för hur viktig egenskapen är. Intressant att engagerad, sträng och positiv är de mest viktade. Hattie kom fram till att läraren ska vara passionerat engagerad.

 

I studiens sammanfattning beskrivs också ett antal nya specialiserade läraryrken, kan du tänka dig en framtid som ämnestränare, ämnesledare, superinspiratör, mentor eller metodutvecklare? Och kan just detta vara en nyckel till att höja vår status?

 

 Läs, knyck till ditt medarbetersamtal, diskutera med kollegorna...och häng med in i framtiden!

 

/Christel