Hattie, Nottingham och alla lärarna i Höör

Kanske behöver inte John Hattie presenteras närmare för bloggens läsare, han har ju varit föremål för ganska många inlägg, inte minst i julkalendern 2012 om synligt lärande. Men...han är en av de främsta skolforskarna i världen, han har forskat tillsammans med bland andra Helen Timperley om betydelsen av olika former av feedback, men mest känd är han för sin metastudie och analys av vilka faktorer som påverkar elevers lärande och resultat mest (och minst).
Världens största forskningsöversikt över vad som påverkar elevers studieresultat brukar den kallas och nu finns den på svenska.  Förstelärarna 1.0 dvs de som nu är inne på sitt andra år har fått den, övriga har fått hans andra bok Synligt lärande för lärare.

 

James Nottingham, kallas ibland för Hatties lärjunge, han är en engelsk författare och pedagog och han ingår i forskargruppen runt John Hattie. James Nottingham har skrivit boken Utmanande undervisning i klassrummet, den har vi köpt in till vår skolutvecklingsbokhylla, återkommer på bloggen om hur du lägger vantarna på det som finns där.

I artikeln Skolpolitiska förslag missar ofta målet i Lärarnas tidning (3 sep 2014) beskrivs vilka sex punkter de åtta riksdagspartierna ansåg skulle kunna förbättra de svenska elevernas skolresultat och vad fem kända skolforskare ansåg om dessa åtgärder och deras eventuella inverkan på resultaten.

Med en röst förklarar John Hattie och James Nottingham att de listade förslagen kan ha marginella effekter men att det finns mycket som har större möjligheter.

 

James Nottingham:

— De flesta förslagen är trevliga. De är valvinnare, men de gör inte någon större skillnad på undervisningen. De finns där för att lugna och blidka massorna. De gör inte någon skillnad om man utgår från forskningen.

 

Hattie menar att politiker som vill förbättra resultat mer radikalt måste fokusera på att ta reda på orsakerna till Sveriges problem genom att utgå från rätt data och tillgänglig forskning.

 

James Nottingham säger att man måste komma bort från fixeringen vid betyg som värdemätare av kvalitet på en skola. I stället bör man fokusera på de skolor och lärare som gör stora framsteg med samtliga elever under en mätbar tid, oavsett från vilken individuell nivå eleverna startar.

Viktiga åtgärder vid det förändringsarbetet är, enligt Hattie, att identifiera de lärare som han kallar excellenta och använda dem i förändringsarbetet. Med det menar han inte de lärare som har längst utbildning eller mest ämneskunskaper, utan de som bevisligen har en stor påverkan på alla sina elever. Det handlar om lärare som lyckas ge varje elev synbara framsteg efter ett läsårs undervisning.

 

I dagens debatt om förstelärare och expertlärare kan vi stoppa in Hatties tankar om hur de riktigt bra lärarna är. Julkalenderns första lucka (2012) handlade om detta:

 

En del lärare som gör vissa saker gör skillnad.

Nu är detta inte frågan om någon klappjakt på bra eller dåliga lärare utan om hur vi uppfattar vårt uppdrag. Vi har i Sverige en skollag och läroplaner som tydligt slår fast vårt uppdrag som lärare.

Hattie har tillsammans med andra forskare hittat fem dimensioner av framstående lärare eller "expertlärare":
1. De kan identifiera de viktigaste sätten att presentera ämnet de undervisar i.
Senare i luckorna kommer du kanske att tycka att detta krockar med rankingen av lärares ämneskunskaper, som jag kan avslöja är relativt låg. Det man här menar är att det inte handlar om "mängden" kunskap utan om hur lärare ser på ytlig och djupare förståelse av ämnena.Vi måste bli uppmärksamma på hur vi ska undervisa och hur vi ska kunna se tecken på att eleverna har lärt sig ämnet. Expertlärare har inte "mer" ämneskunskaper än andra, men de organiserar och använder "stoffet" annorlunda. De kan koppla samman elevernas förkunskaper med det nya på ett bättre sätt och de gör lektionerna unika genom att förändra, kombinera och lägga till utifrån vad de ser att eleverna behöver. Dessa lärare läser av sina klassrum och förser sina elever med en stor uppsättning strategier som eleverna kan använda när de ska lösa ett visst problem. De är mer lyhörda för elevernas fel och fångar situationer i klassrummet och bygger lärandet på dem. Något som också är typiskt för dessa lärare är att de är passionerat övertygade att deras elever kan lära sig det som krävs i ämnet och kunskapskraven.

2. De är skickliga på att skapa ett optimalt klassrumsklimat för lärande.

I ett optimalt klassrum känner eleverna att det är OK att göra misstag, de är en viktig del av lärandet. relationerna måste vara trygga både mellan elever och mellan lärare och elever. Lärande är huvudsysslesättningen i skolan, eller den borde iallafall vara det. Att sätta det "på kartan" är att ha kommit långt. Att lära sig saker är ett hårt arbete och inlärningsprocessen är sällan linjär.
Är ditt klassrum ett där eleverna känner sig trygga och vågar fråga och visa att de gör fel?
Är det lärande som är den huvudsakliga verksamheten? Vad annat är det som händer?

3. De följer upp lärandet och ger återkoppling.
4. De tror att alla lärare kan nå kriterierna för måluppfyllelse.
5. De påverkar elevernas resultat både på ytan och på djupet.

Wilson och Corbett (2007) har också intervjuat elever som beskriver vilket slags lärare de vill ha i sitt klassrum:

• En lärare som stannar kvar för att hjälpa dem bli klara med uppgiften.
• En lärare som kan hålla ordning utan att förlora fokus på lektionen.
• En lärare som anstränger sig, gör lite extra, för att hjälpa.
• En lärare som förklarar saker tills det "tänds ett ljus" hos alla i klassen.
• En lärare som visar på många olika vägar att lära sig, olika lärstrategier.
• En lärare som förstår elevernas situation och tar hänsyn till dem.

En ganska bra beskrivning av en lärare som bryr sig...

Är det stora eller små saker som gör skillnaden?

I mitt exemplar av Hatties bok har jag hans autograf, bredvid sitt namn har han skrivit "Lär känna din påverkan", säkert skrev han detsamma i alla böcker, för det är ett viktigt budskap som vi lärare kan behöva bli påminda om. Vi har betydelse, vilken betydelse har vi och vad gör vi för att vara en positivt verkande faktor?

 

Vem vet bäst vilka lärare som är de bästa? Lyssna på eleverna!

 

Vi lärare pratar för mycket, vi vet... Men en sak som tas upp i artikeln är att ett sätt att komma tillrätta med skolans resultat är att minska lärares ensamarbete både när det gäller undervisning, planering och dokumentation. En granskning som nyligen gjorts av Skolverket visade också att lärare arbeter 50 timmar i veckan - i snitt...inte undra på att de då är både trötta och slitna.

Hur blir man mindre ensamvarg? Hur kan det kollegiala samarbetet på skolorna öka och leda till att lärare samarbetar och blir mer effektiva, så att det gynnar eleverna och undervisningen.

 

Jag tror att vi i Höör kommer att säga om två år, att när vi fick igång våra kollegiala lärgrupper, då fick vi möjlighet att diskutera vår undervisning, då blev det inte bara roligare att jobba, då fick vi äntligen möjlighet att utveckla vår undervisning och elevernas resultat sköt i höjden som raketer, alla elevernas! Super teachers blir vi i grupp!

 

 

 

 

Sist ut...

...i den här omgången presentationer kommer idag Jenny och Christine. De är de sista av de nya förstelärarna men vi kommer att hitta fler lärgruppsledare från fritidshemmen och förskolan, från förskoleklass och andra skolformer. Några professioner har ju inte möjlighet att bli förstelärare, lite underligt när allas arbete är lika viktigt för resultaten, men vi kan iallafall utse lärgruppsledare från alla skolformer, och detta arbete är igång.
Men...sist i den nitton namn långa raden är två lärare som arbetar i åk 7-9 och vuxenutbildningen, sedan har vi täckt upp alla åldrar i vår skolkommun.

Jenny Fredriksson arbetar på Ringsjöskolan med idrott och hälsa samt svenska som andraspråk. Hon har ett särskilt öga för de elever som "inte tycker att idrottsämnet är för dem", de elever som hamnar på bänken och har en rad olika krämpor som skäl att inte vara med. Några av dessa elever kan vi också kalla "korridorsvandrare", de hamnar utanför klassrummet men är en del av skolans gemenskap och uppdrag. De går ut grundskolan med dåliga eller uteblivna betyg och deras framtid ser ofta ganska mörk ut. Jenny har varit med och utvecklat ett system som kallas "minimibedömning" som innebär att ämnets kunskapskrav delas upp i hanterbara bitar, där eleverna på ett tydligt sätt kan arbeta med och uppnå målen ett steg i taget. Målet är att eleverna ska uppleva att "med minimibedömning är det alltid lönt". Detta arbetssätt vill Jenny vidareutveckla och sprida till andra ämnen. Jenny ser det som viktigt att lärare gemensamt tolkar läroplanens mål, som vi har påbörjat arbetet med i kommunens övergripande lärgrupp för lärare i idrott, hemkunskap, slöjd, bild och musik. Detta arbete kommer Jenny att fortsätta driva tillsammans med andra förstelärare. Arbetet med "korridorsvandrare", "hemmasittare" och andra som har en hög frånvaro kommer också att bli föremål för en lärgrupp tillsammans med det centrala resursteamet. Jenny har också tankar om att utveckla svenska som andraspråk. Du når Jenny på jenny.fredriksson@hoor.se

 

Sist, och därmed den förstelärare som arbetar närmast de äldsta eleverna som ibland är upp i femtioårsåldern är Christine Carlsson som arbetar i vuxenutbildningen med matematik och NO-ämnen. Christine berättar att hennes elever har väldigt skiftande erfarenheter av och kunskaper om att hantera siffror, till exempel när det gäller att hantera pengar. Hon lyfter att vuxenutbildning nästan alltid innefattar att bygga upp det självförtroende som vikit i samband med olika skolmisslyckanden genom livet. Christine vill utveckla det kollegiala arbetet på introduktionsprogrammet och vuxenutbildningen, och knyta samman sina lärarkollegor med ämneslärare i lärgrupper. I sin ansökan lyfter hon att hon arbetar med ett vuxenlärarperspektiv och hon vill utveckla samarbete över ämnesgränser och kring bedömning. Du får kontakt med Christine genom att maila christine.carlsson@hoor.se

 

 

Den 14 augusti presenterade dessa viktiga skolutvecklarpersoner sig på en kickoff på Backagården, nu har jag försökt ge dem lite konturer och färg för att du som läser ska kunna lära känna dem och genom dem de behov vi i skol-Höör har sett som viktiga att tillgodose med förstelärare. Tillsättningen har gjorts av rektorerna och utifrån den nulägesbeskrivning som gjorts under våren 2014 som en bakgrund till Skolutveckling 2016, ett projekt som ska ge kontinuerlig skolutveckling och en alltmer lärande organisation, utvecklade professioner och samarbete mellan dem i byggandet av en god skola och förskola för barnen och eleverns i vår kommun.

 

Häng kvar här på bloggen, vi kommer att fortsätta skriva om våra utmaningar och vårt arbete i lärgrupper och med skolutveckling i Höörs kommun.