Lärgrupp om betyg och bedömning

Fem lärare åk 7-9 på Sätoftaskolan undervisar i helt olika ämnen, men de är nu en lärgrupp om betyg och bedömning. De planerar att använda Skolverkets moduler men eftersom de ännu inte kommit (kommer 15 oktober 2014 och presenteras på Skolverkets hemsida) för åk 7-9 startar de med att plocka godbitar från Svedalas Kvutis.

De har börjat sitt arbete med att diskutera syftet med lärgrupper och hur kollegialt lärande kan ske i en cykel (Helen Timperley). Tillsammans har de valt ut lämpliga områden att fördjupa sig inom i Kvutis, som alltså är en webbsida som Svedalas kommun har för sina lärare, där har de lärmoduler och engagerande inlägg om allt som berör bedömning för lärande.

Lärgruppen kommer att prova modulerna:

• Aktivera eleven som ägare till sin egen lärprocess, den finns här Gruppen ska se en film tillsammans och diskutera    14 oktober 2014
• Skapa aktiviteter som synliggör lärande, den finns här.    18 november 2014

Detta är två av de fem grundläggande strategierna för bedömning för lärande som beskrivs av Balan och Jönsson i den rykande färska kunskapsöversikten Bedömning för lärande - en vägledning utifrån aktuell forskning från Kommunförbundet Skåne.

Lärgruppen (Catarina, Carolina, Kristina, Ana, Örjan) hälsar till bloggens läsare att de har en positiv stämning med härlig förväntan inför kommande lärgrupper!

 

 

Lärande bedömning - Anders Jönsson på ett A4

LÄRANDE BEDÖMNING av Anders Jönsson (Gleerups 2011)

Här sammanfattar jag det bästa och viktigaste från en aktuell bok eller avhandling. Alla har tid att sätta sig in i det som står på ett ark papper, jag kommer att avsluta med några reflektionsfrågor eller kanske funderingar, ta dem med dig i ditt arbete och gärna också till fikastunden på jobbet!

En av de främsta skolforskarna i Sverige är skåning. Han heter Anders Jönsson och han arbetar vid båda våra skånska högskolor/universitet, Kristianstad och Malmö. Han forskar om något han kallar autentisk bedömning och han skrev boken Lärande bedömning för ett par år sedan, under 2011 gavs det ut en ny upplaga där han hade tagit hänsyn till vår nya läroplan Lgr11 och tagit med en mycket intressant diskussion om huruvida de nya kunskapskraven är tydligare för elever och lärare. Just detta är en av de centrala tankarna i lärande bedömning, att målen är tydliga och kommunicerade med eleverna. Detta kom ju även Hattie fram till i Visible learning från 2009, där är just faktorer som handlar om att tydliggöra mål och förväntningar på topplistan.

Jönsson säger att syftet med bedömningar inte är att ha ett underlag för att sätta betyg eller ge ett omdöme utan att underlätta elevens lärande. Han liknar arbetet med en karta, det måste finnas ett tydligt mål med lärandet som eleverna måste ha klart för sig. Själva bedömningen handlar sedan om att ta reda på var eleven befinner sig i förhållande till målet och ge instruktioner om vad eleven måste göra för att komma vidare mot målet.

1.       Vart ska eleven?                              Tydliga kommunicerade mål

2.       Var befinner sig eleven i förhållande till målet?                  Feedback

3.       Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet?      Feed forward (formativ bedömning)

En spännande tanke kring bedömningar finns i kapitlet om tydliga förväntningar. Jönsson säger här att om vi verkligen vill att eleverna ska lära sig så bör vi vara öppna med vad vi vill att de ska kunna, de ska inte behöva gissa sig fram till detta. Han säger att ämnesinnehåll är viktigt men att det viktigaste är att eleven kan använda sina kunskaper, utveckla förmågor att hantera ämnesinnehåll.  Något jag tyckte var spännande när jag läste boken var hans tankar om att ett kunskapsbygge är som ett brobygge, där man använder stöttor (hjälp från läromedel och lärare) och efterhand plockar bort dem och ser bron bli stabil och stå för sig själv. Samma sak är det med elever menar Jönsson, elever behöver hjälp och stöd medan de lär. Då är det inte främmande att till exempel ha muntliga prov där läraren tillsammans med eleverna resonerar sig fram till kunskaper, då kan ett lärande ske under provet. Om detta känns främmande så fundera på om prov har syftet att sortera eller underlätta lärande, säger Jönsson, som kallar detta dynamisk bedömning. Jönsson tar också upp hur viktigt det är att målen är formulerade i termer av handlingar (med konkreta exempel) och att bedömningskriterier är inriktade mot det som är viktigt inom ett ämne eller en verksamhet (helst även värdefull i livet utanför skolan). Några lärare bedömer hodgepodge (allt möjligt i en röra) och det ska vi undvika. Ett sätt att komma rätt är att börja med att planera sin undervisning och bedömning utifrån kursplanerna (jfr pedagogisk planering), sedan genomföra olika aktiviteter och bedöma på flera olika sätt, Jönsson tar upp triangulering, att man närmar sig målen från olika håll och bedömer samma förmåga i olika situationer/arbetsområden för att få en stabil bedömning och många chanser till inlärning.

En mycket viktig del av bedömningen som underlättar lärandet är de olika nivåerna av feedback. Liksom Hattie (2009) beskriver Jönsson tre nivåer av feedback, på uppgiftsnivå (konkret och knuten till uppgiften), på processnivå (djupare feedback på förmågor som kan användas i flera olika uppgifter) och på metakognitiv nivå (strategier för lärande, hur man ger sig själv och tar till sig feedback mm). Den fjärde nivån, personlig nivå på feedback eller beröm har ingen positiv effekt på lärandet. Det viktigaste i kapitlet om feedback är att feedback bör vara främst på processnivå men även på uppgifts- och metakognitiv nivå, att den bör komma så snabbt som möjligt, vara saklig och kompletteras med konkreta exempel. Eleverna bör bli engagerade i arbetet med feedback, ge sig själva och kamrater feedback/bedömning och detta är något man tränar för att bli säker inom.

När det gäller tydliga mål så är vi nu inte särskilt imponerade av hur kunskapskraven i Lgr11 är formulerade, vi försöker konkretisera dem både för oss själva och eleverna.  Jönsson tar upp bedömningsmatriser i sin bok. Han påpekar att det är viktigt att både formativ och summativ bedömning (betyg och skriftliga omdömen) ska utgå från målen i kursplanerna och att ett sätt är att göra bedömningsmatriser, konkreta beskrivningar av vad som kommer att bedömas. I boken finns en checklista för egna matriser (s. 159-160).

Jag kan rekommendera boken, särskilt avsnitten om feedback och bedömningsmatriser, bokens avslutning handlar om hur man kan mildra den negativa effekt betyg och nationella prov kan ha på elevers motivation och lärande- också mycket läsvärt.

·         Hur ser du på betyg och skriftliga omdömen, kan de vara något som ger motivation och underlättar för lärandet? Går det att göra dem mer formativa?

·         Hur tänker du om att elever behöver stöd och hjälp när de lär, skulle du kunna tänka dig att arbeta med muntliga prov där eleverna med hjälp kommer vidare i sitt lärande?

·         Hur ger du feedback på uppgifts- och processnivå?

·         Hur fungerar de nya kunskapskraven som tydlig målbild för eleverna?

Upplagt av Christel

Bedömning för likvärdighet och lärande 11 mars Kristianstad

Anders Jönsson forskar och arbetar som lärarutbildare både i Kristianstad och Malmö. han har skrivit boken Lärande bedömning och han pratade om detta på en konferens i Kristianstad som hette Sikta högt!

Varför bedömer man i skolan?

För urval	Summativt syfte
För kontroll
För lärande	Formativt syfte, hjälper framåt

Anders beskrev hur det  normrelaterade betygssystemet i sju steg infördes 1949 i svensk folkskola. Det ändrade till 5 steg 1962 och då kunde man få ettor, tvåor, treor, fyror och femmor. Elever bedömdes i jämförelse med hur andra presterade, betyg sattes efter normalfördelning. Detta var ett system som sorterade elever inför vidare studier, och just så fungerar fortfarande Högskoleprovet.

Hur bra en skola och lärarna än var så måste en del misslyckas. Verktyg som separerade tillräckligt måste finnas, skriftliga prov med många frågor på stegrande svårighetsgrad var (och är...) det vanligaste. Ofta mätning av fakta och minneskunskaper.

För lärandet vore det bättre om elever lyckades med alla uppgifter, tex med hjälp och samarbete. Då vill man hellre gripa sig an nästa avsnitt.

1994 kom ett helt nytt målrelaterat system, Lpo94. På förhand fastställda kriterier, betyg som ska ge information om elevernas kunskaper. Man behöll dock urvalsfunktionen, och har fått problem med likvärdigheten, särskilt som det fanns ett stort tolkningsutrymme. Betyg och betygsliknande omdömen kan också ha negativa effekter på elevers lärande, betyg uppfattas inte bara som kvitto på kunskaper utan även på personen. Låga betyg leder till låg självkänsla och att man lägger av. Duktiga elever med höga betyg kan också vara svåra att motivera via omdömen, de är ju redan så bra, finns inget högre betyg än MVG.



Källa: http://www.larandebedomning.se/

Summativ bedömning och formativ bedömning

Anders visade bilden ovan och förklarade att formativ bedömning förutsätter:

1. Tydliga mål och kriterierMål kräver mer än ord, det behövs dynamisk koppling mellan ord och erfarenheter, det räcker inte med att bara läsa upp målen i början av arbetsområdet. Lpo 94 hade alltför krånglig struktur med mål på olika niver, då blev det svårt att göra bedömningar.

2. Bedömning av hög kvalitet

Vad har vi för kunskapssyn? Med en kognitiv, psykologisk modell kan man beskriva lärandet med en bankboksmodell, man sätter in kunskaper, vid prov tas stickprovskontroll som bedöms och ger ett omdöme. Lätt att eleven blir utestängd från bedömningsprocessen. Pedagogisk modell: Vad ska eleven kunna göra med sina kunskaper? Görande fokuseras i Lgr 11, där 3-6 förmågor per ämne skrivits fram. Det som bedöms är inte innehållsstyrt. Innehållet styrs via centralt innehåll.

Överensstämmelse med målen bedöms, just det som finns beskrivet i målen, kunskapskraven ska testas, därför kan det aldrig vara hemligt vad som ska bedömas. De flesta kunskapsmätningar sker med skriftliga prov, fast målen inte ser ut så längre... Nya kunskapskraven= Kinderäggsformulerade, minst 3 i ett...Tydliga kriterier/anvisningar krävs. Annars blir det åter stort tolkningsutrymme och problem med likvärdigheten.

3. Feedback ska ges på tre nivåer:
- Uppgiftsnivå (tex faktafel)

- Processnivå, (tex hur nästa uppgift kan göras bättre)

- Metakognitiv nivå (Hur ska jag hantera den feedback jag får?)

Det finns också en fjärde nivå, den personliga. Ett exempel på detta är ospecificerat beröm, och det har en negativ effekt och bör faktiskt undvikas.

Feedback kan både leda till förbättringar och till att resultat försämras.

Feedback på uppgifts- och processnivå ska användas i omdömen, de leder till lärande och ökande resultat. Får inte vara enkelriktat. Feedback på personlig nivå kan ge negativ effekt, 70-80% av skriftliga omdömen ligger på denna nivå.

Det finns en risk att elever blir beroende av feedback från läraren, måste gå vidare till steg 4...

4. Ansvar för eget lärande

...och själv ta över ansvaret för sitt lärande.

Bedömning och undervisning är totalintegrerat.

Läs mer på Anders Jönssons hemsida, och titta på bilderna från hans olika presentationer, jättetydliga och bra!

Upplagt av Christel Jansson

Bedömning för likvärdighet och lärande

Anders Jönsson, skolforskare och lärarutbildare både vid Malmö Högskola och Högskolan Kristianstad höll ett seminarium i Kristianstad fredag 11 mars. Han beskrev de olika formerna av bedömningar i skolan:

För urval	Summativt syfte
För kontroll
För lärande	Formativt syfte, hjälper framåt

Han gjorde en resa genom olika betygssystem, från 1949 och 1962 då vi hade normrelaterade system där antalet ettor och femmor skulle vara lika många i en grupp elever, där elever bedömdes i relation till varandra och inte till fastställda kriterier. Vad som bedömdes var "hemligt", och för att sortera var det vanligaste verktyget skriftliga prov där frågor av varierande svårighetsgrad ställdes och där det främst testades fakta och minneskunskaper. Hur bra en skola och lärarna än var så måste en del misslyckas.  Anders ställer mot detta att det för lärandet vore bättre om elever lyckades med alla uppgifter, tex med hjälp och samarbete. Då vill man hellre gripa sig an nästa avsnitt och detta främjar lärandet.

1994 kom ett helt nytt målrelaterat system, Lpo94. På förhand fastställda kriterier, betyg som ska ge information om elevernas kunskaper sätts. Man behöll dock urvalsfunktionen, och har fått problem med likvärdigheten, särskilt som det fanns ett stort tolkningsutrymme. Betyg och betygsliknande omdömen kan  ha negativa effekter på elevers lärande, betyg uppfattas inte bara som kvitto på kunskaper utan även på personen. Låga betyg leder till låg självkänsla och att man lägger av. Duktiga elever med höga betyg kan också vara svåra att motivera via omdömen, de är ju redan så bra, det finns inget högre betyg än MVG.

Anders presenterar en bra bild av bedömningar, den finns i hans presentation som du kan hitta här. Med hjälp av en vägbeskrivning beskriver han olika delar av formativ bedömning.
Först måste eleven/bilföraren  veta var målet finns. Vart är jag på väg?
Därefter är det nödvändigt med en korrekt lägesbeskrivning. Var befinner jag mig i förhllande till målet?

Feedback handlar sedan om vad eleven/bilföraren måste göra för att ta sig ända fram till målet. Kör så här!
Detta kräver:
1. Tydliga mål och kriterier
Mål kräver mer än ord, det behövs dynamisk koppling mellan ord och erfarenheter, det räcker inte med att bara läsa upp målen i början av arbetsområdet.
2. Bedömning av hög kvalitet
Vilken kunskapssyn vi har avgör. Kanske ska vi se på kunskaper som något som man kan använda istället för något man sätter in på en bank.
3. Feedback
Feedback ska ges på tre olika nivåer:
Uppgiftsnivå
Processnivå
Metakognitiv nivå
Det finns en fjärde form av feedback, Personlig nivå. Trots att forskningen varnar för denna form av feedback ligger 70-80% av omdömen som skrivs om elever på denna nivå.
4. Ansvar för eget lärande
Det finns en risk att elever blir beroende av feedback från läraren, det är viktigt att eleven själv tar över ansvaret för sitt lärande.

Bedömning och undervisning är totalintegrerat.

Hur kan man bedöma för likvärdighet, samtidigt som man stödjer elevernas lärande?

En bra bedömning:
Överensstämmer med målen
Utgår från tydliga bedömningsanvisningar
Genomförs systematiskt och "grundas i bevis"
Är allsidig

Feedback som stöttar lärande bör:
Utgå från uppgiften (ej person)
Beskriva vad eleven kan
Ge konkreta förslag på hur elevens prestationer ska bli bättre
Integreras i undervisningen, t ex genom att kombineras med själv- och kamratbedömning

Anders Jönsson har skrivit en bok: Lärande bedömning, och du kan läsa mer om honom och titta på presentationer på hans hemsida http://www.larandebedomning.se/