Bedömning och betyg

Idag måndag sitter det några lärare i Höör och funderar tillsammans på bedömning och betyg. Det är inte första gången de funderar på detta, säkert inte heller sista...

På 15 minuter ska jag nu försöka ge lite bakgrund och inspiration till detta arbete.

Varför är vi i skolan?
- För att vi tycker om barn och ungdomar
- För att vi är intresserade och engagerade i deras lärande
 
Vårt arbete handlar om att
1 planera undervisningssituationer som leder till lärande
2 genomföra undervisning (puh)
3 bedöma och sätta betyg
4 följa upp undervisning
5 dokumentera  
Skolverkets allmänna råd om undervisningen
 
Ingen av dessa punkter går att skilja från de andra. Om jag ska bedöma eller sätta betyg måste jag ha  det i tankarna när jag planerar och genomför min undervisning.
 
I några år har vi talat mycket om BFL Bedömning för lärande, Lärande bedömning och formativ bedömning i skolans värld.

 

Även den gode Hattie har hittat många skäl till att arbeta med formativ bedömning.

En del sätter detta i motsats till summativ bedömning och betyg men jag undrar om det måste vara så? Vad är likheter och skillnader mellan de omdömen vi gör och har gjort ganska länge och betyg?

Saxat från våra styrdokument
Omdömen
Eleven och elevens vårdnadshavare ska fortlöpande informeras om elevens utveckling. Lärare, eleven och elevens vårdnadshavare ska minst en gång varje termin ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen.
 
Läraren bör utforma omdömena i den skriftliga individuella utvecklingsplanen så att eleven och vårdnadshavaren får tydlig information om elevens kunskaper och kunskapsutveckling i förhållande till läroplanen samt så att det tydligt framgår om eleven riskerar att inte nå upp till de kunskapskrav som minst ska ha uppnåtts i slutet av det tredje, sjätte och nionde skolåret i grundskolan.
Allmänna råd om utvecklingssamtalet

Detta gör vi

När vi markerar elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven är det en summativ bedömning, men vi gör den formativ genom att fylla i rutan utvecklingsmöjligheter.

Betyg
 

15 § Betyg ska sättas i grundskolans ämnen. Skollagen

16 § Betyg ska sättas
1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats,
2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och
3. när ett ämne har avslutats.

17 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet.

 

20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

22 § I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet.

 

Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper.

Det är viktigt att elevernas kunskapsutveckling analyseras kontinuerligt under hela skoltiden och inte endast vid något enstaka tillfälle, till exempel inför utvecklingssamtal eller betygssättning.

Den kunskap man som lärare får genom att regelbundet följa upp elevernas kunskaper under ett arbetsområde eller en avgränsad arbetsperiod är en förutsättning för att aktivt kunna stödja eleverna i deras lärande. Genom att samtala om styrkor och svagheter och ge återkoppling och vägledning kring vad eleverna behöver utveckla vidare och hur man tillsammans ska ta sig dit skapas goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling.

En sådan bedömarpraktik ger även läraren återkoppling på hur den egna undervisningen fungerar och vad han eller hon behöver ändra på eller utveckla för att nå bättre resultat. Den ger även förutsättningar för att informera om elevernas kunskapsutveckling i samband med utvecklingssamtal och skriftliga omdömen.

Utvärderingen av elevernas kunskaper ska vara allsidig. Det innebär att man som lärare behöver ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt.

När läraren analyserar elevernas kunskaper måste hon eller han använda sig av olika underlag som tillsammans ger en bred och nyanserad bild av elevernas kunskaper. Det är därför inte tillräckligt att endast använda sig av skriftliga bedömningsformer.

För att kunna göra adekvata bedömningar behöver lärare ha tillgång till ändamålsenliga bedömningsformer. Det finns många fördelar med att utveckla detta tillsammans på skolan. På så sätt utnyttjas allas kompetenser och det skapar en gemensam förståelse kring vilka bedömningsformer som är lämpliga att använda i olika åldrar, ämnen och sammanhang. De former som används behöver ständigt prövas och förbättras för att bli så användarvänliga och ändamålsenliga som möjligt.

Lgr11 och Allmänna råd om undervisningen

 Det finns massor av intressanta frågor och svar på Skolverkets webb. Kolla!
Hur många procent innebär till övervägande del för betygen B och D? 
Får jag som lärare låta eleverna göra ”omprov” tills de når ett godkänt betyg?

Hur ska skolan hantera betygssättning i ett ämne som inte läses under en termin?

Kan en elev ha "rester" från årskurs 7 eller 8, alltså delar av kunskapskraven som eleven inte klarat av och därför inte få ett godkänt betyg i nian?

 Kan vi som lärare sätta betyg på enskilda prov, redovisningar, laborationer eller projektuppgifter?

Hur ska man göra med terminsbetygen, är det meningen att vi på skolan ska göra egna kunskapskrav för årskurs 7 och 8?

Vad händer med blockbetyg i NO och SO i och med de nya bestämmelserna 2011?

Kan en elev nå ett betyg A redan i årskurs 7 i grundskolan?

Hur ska man tolka begreppen i kunskapskraven?

Vad menas med funktionsnedsättning och vem bestämmer vad som är en funktionsnedsättning?
 

Summativ + formativ bedömning = sant

Skolverket gör en del bra saker, bland annat finns det en bok som heter Kunskapsbedömning i skolan (klicka på boken) som på ett konkret sätt tar upp just detta och som klargör hur summativ och formativ bedömning kan samverka för att stimulera elevernas lärande. Det var ju det vi var så intresserade av, eller hur?



Bedömningar hänger nära samman med undervisning och syftar till att kartlägga och värdera elevers kunskaper, till att ge återkoppling för fortsatt lärande, till att synliggöra praktiska kunskaper samt till att utvärdera undervisning.

Vid betygssättning och vid exempelvis skriftliga omdömen sker bedömningen i relation till kunskapskraven.

Kursplaner i Lgr11 - styrdokument för undervisning och bedömning
Syfte
I varje ämne beskrivs här ett antal förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla i undervisningen. Förmågorna uttrycks som långsiktiga mål som gäller alla årskurser. Det sätts ingen begränsning för elevernas kunskapsutveckling och det är inte förmågor som uppnås en gång för alla. Dessa förmågor beskrivs vidare i kunskapskraven och det är dem vi ska bedöma!
Centralt innehåll
Vad som ska behandlas i undervisningen.
Kunskapskrav beskriver vad som krävs av eleverna för att uppnå godtagbara kunskaper i årskurs 3 och för olika betyg i årskurs 6 och 9.

Värdeord
I kunskapkraven beskrivs elevens visade förmågor i tre nivåer: E, C och A-nivå och texten är till stora delar densamma.


Jag visar med ett exempel, jag har sorterat upp kunskapskraven i matematik utifrån förmågor. Tänker att vi kan använda detta som bedömningsmatris för eleverna.

Värdeorden - det som skiljer sig åt mellan de olika nivåerna i kunskapskraven.

Vi har fått viss vägledning i Skolverkets serie Kommentarmaterial till kunskapskraven men vilka andra sätt finns att göra det tydligt för elever och lärare så att det kan bli en likvärdig bedömning? Elevexempel? Matriser? Bedömningsanvisningar som på nationella prov?

Du är inte nybörjare!

Du är en van bedömare!

Använd dina kunskaper, din erfarenhet, tänk att din bedömning ska stärka elevens lärande -så kommer du långt!

 

Diskussionsfrågor 

Kompetensdag 2012-10-29   

Åk.1-3

·         Dela med er av exempel på formativ bedömning och hur ni arbetar med det.

·         Delge varandra vilket/vilka stödmaterial ni använder i svenska och matematik.

·         Diskutera hur ni arbetar med symbolerna i InfoMentor

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med familjewebben

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med matriser.

Åk. 4-9

·         Hur tolka värdeorden i betygskriterierna E C A?

·         Eventuella svårigheter att sätta betygen F D B.

·         Dela med er av era erfarenheter av att arbeta med matriser.

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med familjewebben

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med matriser.

Välj någon i gruppen som antecknar i punktform vad ni kommit fram till. Särskilt viktigt att skriva ner ev. frågeställningar som ni tycker kräver vidare diskussioner. Använd baksidan!

Sedan tar vi höstlov!

 

Förbättra resultat och kvalitet i ett skolsystem

Trots datumet 1 april ovan - var det här troligtvis inget man så gärna skämtade om på personalrummet 1941 heller...

Vårt projekt Skola2011 ska nu avslutas och utvärderas. Vi kommer att lägga ut mer material på denna blogg om än i mindre takt än tidigare.


Höörs kvalitet- och utvecklingsprogram
Arbetet på förvaltningsnivå med att ta fram och besluta om ett kvalitet- och utveckllingsprogram för BUN i Höör är klart. Läs mer om programmet på kommunens officiella hemsida. En årsklocka för mätning av våra fokusområden utifrån programmet samt en redovisningsmall för skolornas systematiska kvalitetsarbete ska tas fram. Detta blir skolornas dokumentation över deras systematiska kvalitetsarbete. Fokusområdena är kunskaper och färdigheter, trygghet samt studie- och arbetsro. För förskolorna prioriteras ett ökat fokus på lärande. Skolornas resultat ska redovisas och sammanfattas med förslag på utveckling och förbättring. Resultat över elevernas kunskapsutveckling hämtas bl.a. från InfoMentor där lärarna dokumenterar elevernas kunskapsutveckling (IUP, skriftliga omdömen och åtgärdsprogram) samt framöver betyg. Utöver dessa resultat ska även nationella prov och lokala screening-tester (läsförståelse etc.) redovisas. Huvudman och ansvariga politiker kommer att genomföra planerade internkontroller på skolor och förskolor. Skolornas samlade rapporter och internkontroller ger ett aggregerat resultat för analys på förvaltningsnivå.

BUS nästa projekt i Höörs skolor och förskolor - vad menas med det?
Ett verktyg för att förbättra resultaten är att kartlägga rutiner och aktiviteter i s.k. processkartor. Inom BUN har vi gjort sådana processkartor för att "fotografera" våra arbetsflöden och se var våra "tidstjuvar" och "energiläckage" sitter. Det skapar tydlighet, struktur, delaktighet och möjlighet till påverkan. Det är vår tro att fokusera på processerna för att i slutändan skapa ett bättre resultat och arbetsmiljö. För närvarande har vi kartlagt följande processer: planering, undervisning, identifiering av elever i behov av särskilt stöd, utvecklilngssamtal och några till. Projektet kallas BUS - Barn och Utbildningssektorn Stärks. För detta är hälsovetaren Kristina Dellholm projektledare. Det är ett samarbete med Bromölla kommun där de genomför projektet BÄST - Bromölla Är SystemTänkare och projekten har fått medel från ESF.


Saker som vi försöker fundera på är hur nedanstående framgångsfaktorer tas med i vårt framtida arbete och integreras i våra processer.


Hattie lyfter fram sex kännetecknen på ett framgångsrikt lärande:
1. Den enskilde läraren har en avgörande betydelse för elevers prestationer.
2. Läraren visar ledarskap, inflytande, omsorg och känslomässigt engagemang i sin undervisning.
3. Läraren intresserar sig för vad enskilda elever tänker och förstår, och arbetar löpande ge varje elev feedback på lämplig nivå. Läraren förväntar sig framsteg inte bara av elever som har det lätt för sig utan även av elever med sämre förutsättningar.
4. Läraren är medveten om avsikten med undervisningen och vilka de konkreta målen är. Läraren lägger upp sin undervisning utifrån frågan "vad händer i nästa steg?" i syfte att minska avståndet mellan elevernas rådande kunskapsnivå och de målsättningar som finns.
5. Läraren situationsanpassar undervisningen och erbjuder eleverna en bred repertoar av metoder för att nå kunskap (experiment, innötning, återberätta för klassen, problemlösning etc). Det centrala är att läraren synliggör för eleven vad avsikten med övningen är och vilka kriterierna för måluppfyllelse är.
6. Skolledaren medverkar till att skapa skolmiljöer där misstag välkomnas som ett lärotillfälle, där elever känner sig trygga att lära, lära om och utforska nytt.


Hur förbättrar man resultaten i ett utbildningssystem?
I december 2010 publicerade det internationella konsultföretaget McKinsey och Company en studie av de utbildningssystem som förbättrat sig mest i internationella jämförelser under de senaste 20–30 åren. Rapporten tar upp hur man ska bära sig åt för att ta sitt land från den nivå där det befinner sig idag, till toppen. I studien dras sju huvudsakliga slutsatser: Skolledaren medverkar till att skapa skolmiljöer där misstag välkomnas som ett lärotillfälle, där elever känner sig trygga att lära, lära om och utforska nytt. http://www.mckinseyonsociety.com/downloads/reports/Education/Worlds_School_Systems_Final.pdf

1. Ett skolsystem kan uppnå betydande förbättringar oberoende av startpunkt Förändringar kan uppnås inom sex år eller ännu fortare, de kan genomföras oavsett vilken nivå skolsystemet startar från och oavsett kulturella och ekonomiska förutsättningar.

2. Viktigt att ha fokus på hur undervisningen genomförs I de system som förbättrat sig mest har majoriteten av åtgärder som genomförts tagit sikte på hur undervisningen genomförs. Det har inte varit lika stort fokus på mer resurser eller förändring av strukturer, till exempel ändrad läsårsindelning, centralisering eller decentralisering av ansvar.

3. Varje steg på resan från "svag" till "förträfflig" hänger ihop med ett begränsat antal reformverktyg Länder som tagit sig från en nivå till nästa har använt sig av ett begränsat antal gemensamma reformverktyg. Till exempel har länder som tagit sig från "acceptabel" till "bra" fokuserat på internationella och nationella jämförelser, på skolsystemets organisation och finansiering och på undervisningsmetoder. De länder som tagit sig från "bra" till "mycket bra" har fokuserat på att utveckla läraryrket och skapa tydliga karriärvägar.

4. Sex åtgärder förekommer i alla utvecklingsstadier Sex åtgärder kommer igen på alla stadier i utvecklingen för de system som förbättras mest:
• Utveckling av pedagogiska kunskaper hos lärare och ledarförmåga hos rektorer.
• Utvärdering av elevers prestationer
• Systematisk informationssamling
• Fastställande av utbildningspolicys och lagar
• Förändring av läroplaner
• Väl avvägt ersättnings- och belöningssystem för lärare och rektorer.

5. Ju bättre ett skolsystem blir, desto mer drivs ytterligare förbättring av ökat självbestämmande för enskilda skolor För skolsystem som befinner sig på svag nivå verkar centralisering och standardisering vara ett effektivt sätt att förbättra sig. För skolsystem som uppnått nivån bra verkar centralisering snarast ha motsatt effekt. Där är ökat självbestämmande för enskilda skolor en framgångsfaktor.

6. Ledare i skolsystemen utnyttjar förändringar i omvärlden för att initiera reformer I alla system som studerats har förändringarna föregåtts antingen av en socioekonomisk kris, publicering av en rapport med hög trovärdighet som kritiserar utbildningssystemets resultat eller förändring i ledarskap.

7. Kontinuitet i ledningen av skolsystem är mycket viktigt Ledarskapet är viktigt inte bara för att sätta igång ett reformarbete, utan också för att hålla det levande över tid. Slutsatsen är att långsiktighet och stabilitet i spelreglerna för skolsystemet är avgörande för att uppnå stora förbättringar.
Hämtat från SKL som översatt texten från McKinsey-rapporten



Edwards Deming – Förbättringshjulet eller Demingscykel
Deming är upphovsman till förbättrings- eller Demingcykeln. Demings fjorton punkter är Edwards Demings egen sammanfattning av de av honom själv utarbetade principerna för ett kontinuerligt och långsiktigt arbete för förbättrad kvalitet och ökad produktivitet (industri/näringslivet)
Här är punkterna kortfattat återgivna på svenska:
1. Skapa ett klimat för långsiktiga beslut och ständig förbättring.
2. Övergå till det nya kvalitetstänkandet.
3. Sluta försöka kontrollera in kvalitet.
4. Minska antalet leverantörer och värdera dem inte enbart efter pris.
5. Förbättra ständigt varje process.
6. Ge alla möjlighet att utvecklas i sitt arbete.
7. Betona ledarskap.
8. Fördriv rädslan.
9. Riv ner barriärerna mellan avdelningarna.
10. Sluta med slogans. Vidta åtgärder istället.
11. Avskaffa ackord.
12. Ta bort hindren för yrkesstolthet.
13. Uppmuntra till utbildning och vidareutveckling.
14. Vidta åtgärder för att få igång förändringsprocessen.
Hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Edwards_Deming


Läs gärna mer om vad som bör prägla framgångsrik matematikundervisning i klassrummet på Anki och Christels matteblogg. Christel har gjort ett inlägg efter att ha läst "Mathematics inside the blackbox" av Jeremy Hodgen och Dylan Wiliam. Flera av de didaktiska tipsen är applikerbara för alla andra skolämnen också. http://www.matteutvecklingihoor.blogspot.com/2011/11/matte-i-den-svarta-ladan-arets-basta-38.html

Dokumenten kommer från Höörs skolmuseum

På tal om Skolöverstyrelsen (bilderna) så finns en bloggsida med just det namnet. Läs gärna Christian Lundahls inlägg i debatten om betygshysteri och betygsinflation.