Inlägget i förra årets julkalender om John (med mellannamnet) Återkoppling Hattie finns här om du vill läsa det.
I allmänna råden står:
Lärare bör i sin ledning av undervisningen kontinuerligt ge varje elev konstruktiv återkoppling på hennes eller hans kunskapsutveckling och tydliggöra vad som behöver utvecklas vidare.
Detta är ett högst aktuellt ämne eftersom regeringen 19 november tog beslut om att förändra bestämmelserna om IUP, individuella utvecklingsplaner. IUP (kan) medföra:
a) en tung arbetsbörda för lärare
b) en bra möjlighet för elever att få formativ (framåtsyftande, användbar, konstruktiv) återkoppling från sina lärare
Nu måste vi försöka hitta rutiner som gör att arbetsbelastningen minskar men att den viktiga återkopplingen till eleverna finns kvar och förstärks.
Fortfarande finns det krav på att varje termin hålla ett utvecklingssamtal, så här står det i Skollagen:
För att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling behöver bedömningen vara en integrerad del i undervisningen där den enskilda eleven kontinuerligt kan få återkoppling på vad han eller hon hittills har utvecklat, vad eleven behöver utveckla för att nå kunskapskraven samt hur undervisningen ska ge eleven möjlighet att utveckla detta (s. 19).
I vår kommun använder vi det digitala systemet Infomentor för att ge elever och föräldrar god information om måluppfyllelse, skolans åtgärder samt planering. Där finns många möjligheter att tydliggöra mål och kriterier och att ge formativ återkoppling. De har något de kallat en odigital app, ett slags fokusfönster för omdömen, för att göra dem mer formativa. Klicka här om du vill se den.
Det räcker dock inte med den återkoppling vi ger eleverna vid utvecklingssamtal och betyg, de måste som sagts i de allmänna råden få kontinuerlig återkoppling och faktiskt ger vi eleverna återkoppling varje dag, antingen vi är medvetna om det eller inte. Vi bemöter deras frågor och deras sätt att svara på våra ställda frågor, vi rättar i deras texter och uppgifter och vi bedömer på många olika sätt det de gör och ger dem tips och stöd i att gå vidare. Men... vi kan göra detta på många olika sätt...med väldigt olika konsekvenser för eleverna.
I boken Mathematics inside the black box - bedömning för lärande i matematikklassrummet (2011) av Jeremy Hodgen och Dylan Wiliam finns ett antal grunder för lärande, naturligtvis inte bara i matematik.
Tre typer av feedback är nödvändig för formativ bedömning. Den första är från elev till lärare, den andra är från lärare till elev och den tredje är mellan elever. Lärandet åstadkommer man genom ett klokt användande av alla tre, där varje del påverkar de andra.
Den första principen för lärande är att börja där eleven befinner sig och låta eleverna koppla nya kunskaper till sina tidigare kunskaper och inte bara lägga till ett nytt lager. Läraren måste uppmuntra och noggrant lyssna till och ta elevens svar på allvar, vare sig de är rätt eller fel. Läraren måste också hjälpa eleverna att utveckla svaren och lyfta diskussionen till en högre nivå, de måste anpassa sina insatser för att möta de lärandebehov som uppkommer.
Nu har de lagt grunderna till den andra principen för lärande som är att eleverna själva måste vara aktiva i processen. Lärandet måste göras av dem, det kan inte göras åt dem.
Den tredje principen är att elever måste samtala om sina uppfattningar (i matematik) och på så sätt bygga upp språket och lärandet.
Den fjärde principen för lärande är att om något lärande ska ske så måste eleverna förstå syftet med det som ska läras. Detta kräver förståelse för vad som skulle räknas som ett arbete av god kvalitet. Eleverna måste också ha en uppfattning om vad de kan i förhållande till kunskapskraven. Det krävs av läraren att han eller hon tydligt förklarar det centrala innehållet och kunskapskraven så att eleverna förstår dessa.
Den femte och sista principen är att feedback ska visa elever hur man kan förbättra sig. När feedback fokuserar på eleven som bra eller dålig och den allmänna bedömningen betonar antal rätt, betyg eller rangordning så ligger fokus på den enskilda personen. En sammanställning av 131 vetenskapliga studier visade att denna form av feedback faktiskt sänkte prestationerna, de skulle varit högre om ingen feedback hade getts. Motsatsen är när feedback fokuserar på styrkor och svagheter i ett arbete och på vad som behöver förbättras. I synnerhet om denna feedback också fokuserar på hur man kan åtgärda det. Sådan feedback uppmuntrar alla elever att prestera bättre genom att göra fler försök och att lära av sina fel och misstag.
Det finns en kort (5 min) film från Skolverket där formativ bedömning och återkoppling tas upp och förklaras på ett bra sätt.
