Lärgrupp om betyg och bedömning

Fem lärare åk 7-9 på Sätoftaskolan undervisar i helt olika ämnen, men de är nu en lärgrupp om betyg och bedömning. De planerar att använda Skolverkets moduler men eftersom de ännu inte kommit (kommer 15 oktober 2014 och presenteras på Skolverkets hemsida) för åk 7-9 startar de med att plocka godbitar från Svedalas Kvutis.

De har börjat sitt arbete med att diskutera syftet med lärgrupper och hur kollegialt lärande kan ske i en cykel (Helen Timperley). Tillsammans har de valt ut lämpliga områden att fördjupa sig inom i Kvutis, som alltså är en webbsida som Svedalas kommun har för sina lärare, där har de lärmoduler och engagerande inlägg om allt som berör bedömning för lärande.

Lärgruppen kommer att prova modulerna:

• Aktivera eleven som ägare till sin egen lärprocess, den finns här Gruppen ska se en film tillsammans och diskutera    14 oktober 2014
• Skapa aktiviteter som synliggör lärande, den finns här.    18 november 2014

Detta är två av de fem grundläggande strategierna för bedömning för lärande som beskrivs av Balan och Jönsson i den rykande färska kunskapsöversikten Bedömning för lärande - en vägledning utifrån aktuell forskning från Kommunförbundet Skåne.

Lärgruppen (Catarina, Carolina, Kristina, Ana, Örjan) hälsar till bloggens läsare att de har en positiv stämning med härlig förväntan inför kommande lärgrupper!

 

 

Goda råd - lucka 17

Igår handlade luckan om att bedömningar och betyg ska vara allsidiga och att eleverna ska få visa sina kunskaper på olika sätt.

Idag fortsätter vi med punkterna:
Lärare bör

• använda sig av ändamålsenliga bedömningsformer som ger eleverna goda möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt
• tillsammans på skolenheten regelbundet analysera och diskutera hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskraven (s. 22)

Vad finns det då för bedömningsformer?
Den tidigare nämnda lilla skriften Mathematics inside the black box (Hodgen och Wiliam 2011) borde verkligen inte heta så, det är lätt att bara matematiklärare läser den, och den har verkligen mycket att säga som går att använda i alla ämnen, trots att den bara är knappt 40 sidor lång. Där finns massor av goda råd om hur lärare kan ge feedback och bredda bedömningstillfällen:

• Ge eleverna möjlighet att se sina egna misstag
  Det finns fem saker här som är felaktiga. Leta reda på dem och skriv ner de korrekta svaren.
  Svaret på den här uppgiften är...Kan du komma på ett sätt att lösa uppgiften?
• Identifiera vad elever använder för metoder och ge dem tips hur de kan utveckla dem
  Du har använt..(metod) för att lösa dessa uppgifter. Kan du använda... (annan metod)?
  Kan du använda samma metod i uppgift 4 som du använde i uppgift 2?
• Uppmuntra elever att reflektera
  Du använde två olika metoder för att lösa dessa problem. Vilka för- och nackdelar har varje metod?
  Du har förstått...bra. kan du göra en egen men svårare uppgift?
• Föreslå elever att diskutera sina lösningar med andra elever
  Du verkar blanda ihop ... med ...Prata med Katie om hur man ser skillnaden.
  Jämför ditt arbete med Alis arbete och skriv några råd till en annan elev som ska arbeta med det här området för första gången.
• Uppmuntra elever att visa sitt arbete
  Det sätt som du presenterar grafer på är mycket tydligt. Jämför ditt arbete med dina grafer från februari. Vilket råd skulle du ge någon som ska rita grafer?
  Alla dina lösningar är korrekta men lite kortfattade. Titta på betygskriterierna. Arbeta med Leo och ge förslag på lösningar som skulle övertyga den som bedömer arbetet att du skulle få maximal poäng (s. 33-34)

Använd summativa prov formativt!

• Ge eleverna bedömningsanvisningar till ett prov och de dem redovisa korrekta lösningar.
• Be elever att identifiera lätta respektive svåra frågor. Elever kan därefter testa sin övre gräns genom att förklara de lätta frågorna för andra och be andra elever förklara de svårare uppgifterna.
• be eleverna göra provet individuellt och lämna in det, sedan arbeta med en kamrat med de uppgifter som de tyckte var svåra. Slutligen får de göra ett försök att förbättra sina ursprungliga individuella svar. Alternativt kan eleverna göra provet individuellt först och därefter arbeta gruppvis med att sammanställa de bästa lösningarna. Läraren kan sedan leda en klassdiskussion genom att fråga varje grupp efter de bästa lösningarna till varje uppgift.
• Använd ett prov när du kommit halvvägs i ett arbetsområde för att få förståelse för vilka delområden eleverna har svårigheter med.
• Ge eleverna ett prov och be dem parvis att konstruera ett svårare prov. Eleverna måste ge lösningar till uppgifterna samt visa varför deras prov är svårare (s. 22-23).

Den andra punkten om att gemensamt analysera och diskutera bedömning är verkligen högaktuellt, det är vad vi lärare behöver få bra arenor för. Vi gör det i soffan, i korridoren, i Mattelyftet, vi ska göra det med idrotts-, slöjd-, hkk-, bild- och musiklärarna. Det kommer ett Läslyft där vi får diskutera bedömning av läsning. Vi fick en ny läroplan 2011 men den blir vår egen först när vi har fått diskutera och "sätta den" tillsammans.

Bedömning stressar barnen

I Västerbotten-kuriren har jag hittat en artikel där fyra psykologer och två läkare reser ett varningens ord till alla oss i skolan där nu ett så stort fokus ligger på bedömning, tidiga betyg och resultat.

Barnens upplevelser ger oss anledning att problematisera skolsituationen.

”Jag törs inte fråga för då förstår läraren att jag inte kan.”

”Tidigare tyckte jag mycket om att rita, men nu blir jag så nervös när jag ska göra något för tänk om det inte blir bra, man hinner inte börja om. Handen blir alldeles darrig.”

”Jag klarade inte tre kartor på en timma på orienteringen så nu ryker mitt A i idrott”.

Barn är stadda i utveckling och den uppväxtmiljö som de till största delen vistas i är skolan. Där ska de våga göra misstag. Där ska de våga fråga. Där ska de få hjälp att hitta sitt sätt att lära och utvecklas.

Det är viktiga frågor att ta på stort allvar. Många lärare är idag osäkra på hur de ska göra bedömningar mot kunskapskrav och förmågor. Vi läser i skolverkets allmänna råd att lärare ska göra en helhetsbedömning av kvaliteten i elevens arbete för att nå de kunskapskrav som är uppsatta i varje ämne. Att eleven ska få möjlighet att visa vilka kunskapskrav man når upp till, på olika sätt och vid flera tillfällen. Men många berättar att de nu har mer "prov" för att bli säkra på var eleverna befinner sig.

Läs artikeln och utmana dig själv, leder dina former av bedömning till ett ökat lärande, eller stress hos både dig och eleverna? Hur ska vi undvika de negativa effekterna?

Bedömning och betyg

Idag måndag sitter det några lärare i Höör och funderar tillsammans på bedömning och betyg. Det är inte första gången de funderar på detta, säkert inte heller sista...

På 15 minuter ska jag nu försöka ge lite bakgrund och inspiration till detta arbete.

Varför är vi i skolan?
- För att vi tycker om barn och ungdomar
- För att vi är intresserade och engagerade i deras lärande
 
Vårt arbete handlar om att
1 planera undervisningssituationer som leder till lärande
2 genomföra undervisning (puh)
3 bedöma och sätta betyg
4 följa upp undervisning
5 dokumentera  
Skolverkets allmänna råd om undervisningen
 
Ingen av dessa punkter går att skilja från de andra. Om jag ska bedöma eller sätta betyg måste jag ha  det i tankarna när jag planerar och genomför min undervisning.
 
I några år har vi talat mycket om BFL Bedömning för lärande, Lärande bedömning och formativ bedömning i skolans värld.

 

Även den gode Hattie har hittat många skäl till att arbeta med formativ bedömning.

En del sätter detta i motsats till summativ bedömning och betyg men jag undrar om det måste vara så? Vad är likheter och skillnader mellan de omdömen vi gör och har gjort ganska länge och betyg?

Saxat från våra styrdokument
Omdömen
Eleven och elevens vårdnadshavare ska fortlöpande informeras om elevens utveckling. Lärare, eleven och elevens vårdnadshavare ska minst en gång varje termin ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen.
 
Läraren bör utforma omdömena i den skriftliga individuella utvecklingsplanen så att eleven och vårdnadshavaren får tydlig information om elevens kunskaper och kunskapsutveckling i förhållande till läroplanen samt så att det tydligt framgår om eleven riskerar att inte nå upp till de kunskapskrav som minst ska ha uppnåtts i slutet av det tredje, sjätte och nionde skolåret i grundskolan.
Allmänna råd om utvecklingssamtalet

Detta gör vi

När vi markerar elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven är det en summativ bedömning, men vi gör den formativ genom att fylla i rutan utvecklingsmöjligheter.

Betyg
 

15 § Betyg ska sättas i grundskolans ämnen. Skollagen

16 § Betyg ska sättas
1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats,
2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och
3. när ett ämne har avslutats.

17 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet.

 

20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

22 § I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet.

 

Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper.

Det är viktigt att elevernas kunskapsutveckling analyseras kontinuerligt under hela skoltiden och inte endast vid något enstaka tillfälle, till exempel inför utvecklingssamtal eller betygssättning.

Den kunskap man som lärare får genom att regelbundet följa upp elevernas kunskaper under ett arbetsområde eller en avgränsad arbetsperiod är en förutsättning för att aktivt kunna stödja eleverna i deras lärande. Genom att samtala om styrkor och svagheter och ge återkoppling och vägledning kring vad eleverna behöver utveckla vidare och hur man tillsammans ska ta sig dit skapas goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling.

En sådan bedömarpraktik ger även läraren återkoppling på hur den egna undervisningen fungerar och vad han eller hon behöver ändra på eller utveckla för att nå bättre resultat. Den ger även förutsättningar för att informera om elevernas kunskapsutveckling i samband med utvecklingssamtal och skriftliga omdömen.

Utvärderingen av elevernas kunskaper ska vara allsidig. Det innebär att man som lärare behöver ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt.

När läraren analyserar elevernas kunskaper måste hon eller han använda sig av olika underlag som tillsammans ger en bred och nyanserad bild av elevernas kunskaper. Det är därför inte tillräckligt att endast använda sig av skriftliga bedömningsformer.

För att kunna göra adekvata bedömningar behöver lärare ha tillgång till ändamålsenliga bedömningsformer. Det finns många fördelar med att utveckla detta tillsammans på skolan. På så sätt utnyttjas allas kompetenser och det skapar en gemensam förståelse kring vilka bedömningsformer som är lämpliga att använda i olika åldrar, ämnen och sammanhang. De former som används behöver ständigt prövas och förbättras för att bli så användarvänliga och ändamålsenliga som möjligt.

Lgr11 och Allmänna råd om undervisningen

 Det finns massor av intressanta frågor och svar på Skolverkets webb. Kolla!
Hur många procent innebär till övervägande del för betygen B och D? 
Får jag som lärare låta eleverna göra ”omprov” tills de når ett godkänt betyg?

Hur ska skolan hantera betygssättning i ett ämne som inte läses under en termin?

Kan en elev ha "rester" från årskurs 7 eller 8, alltså delar av kunskapskraven som eleven inte klarat av och därför inte få ett godkänt betyg i nian?

 Kan vi som lärare sätta betyg på enskilda prov, redovisningar, laborationer eller projektuppgifter?

Hur ska man göra med terminsbetygen, är det meningen att vi på skolan ska göra egna kunskapskrav för årskurs 7 och 8?

Vad händer med blockbetyg i NO och SO i och med de nya bestämmelserna 2011?

Kan en elev nå ett betyg A redan i årskurs 7 i grundskolan?

Hur ska man tolka begreppen i kunskapskraven?

Vad menas med funktionsnedsättning och vem bestämmer vad som är en funktionsnedsättning?
 

Summativ + formativ bedömning = sant

Skolverket gör en del bra saker, bland annat finns det en bok som heter Kunskapsbedömning i skolan (klicka på boken) som på ett konkret sätt tar upp just detta och som klargör hur summativ och formativ bedömning kan samverka för att stimulera elevernas lärande. Det var ju det vi var så intresserade av, eller hur?



Bedömningar hänger nära samman med undervisning och syftar till att kartlägga och värdera elevers kunskaper, till att ge återkoppling för fortsatt lärande, till att synliggöra praktiska kunskaper samt till att utvärdera undervisning.

Vid betygssättning och vid exempelvis skriftliga omdömen sker bedömningen i relation till kunskapskraven.

Kursplaner i Lgr11 - styrdokument för undervisning och bedömning
Syfte
I varje ämne beskrivs här ett antal förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla i undervisningen. Förmågorna uttrycks som långsiktiga mål som gäller alla årskurser. Det sätts ingen begränsning för elevernas kunskapsutveckling och det är inte förmågor som uppnås en gång för alla. Dessa förmågor beskrivs vidare i kunskapskraven och det är dem vi ska bedöma!
Centralt innehåll
Vad som ska behandlas i undervisningen.
Kunskapskrav beskriver vad som krävs av eleverna för att uppnå godtagbara kunskaper i årskurs 3 och för olika betyg i årskurs 6 och 9.

Värdeord
I kunskapkraven beskrivs elevens visade förmågor i tre nivåer: E, C och A-nivå och texten är till stora delar densamma.


Jag visar med ett exempel, jag har sorterat upp kunskapskraven i matematik utifrån förmågor. Tänker att vi kan använda detta som bedömningsmatris för eleverna.

Värdeorden - det som skiljer sig åt mellan de olika nivåerna i kunskapskraven.

Vi har fått viss vägledning i Skolverkets serie Kommentarmaterial till kunskapskraven men vilka andra sätt finns att göra det tydligt för elever och lärare så att det kan bli en likvärdig bedömning? Elevexempel? Matriser? Bedömningsanvisningar som på nationella prov?

Du är inte nybörjare!

Du är en van bedömare!

Använd dina kunskaper, din erfarenhet, tänk att din bedömning ska stärka elevens lärande -så kommer du långt!

 

Diskussionsfrågor 

Kompetensdag 2012-10-29   

Åk.1-3

·         Dela med er av exempel på formativ bedömning och hur ni arbetar med det.

·         Delge varandra vilket/vilka stödmaterial ni använder i svenska och matematik.

·         Diskutera hur ni arbetar med symbolerna i InfoMentor

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med familjewebben

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med matriser.

Åk. 4-9

·         Hur tolka värdeorden i betygskriterierna E C A?

·         Eventuella svårigheter att sätta betygen F D B.

·         Dela med er av era erfarenheter av att arbeta med matriser.

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med familjewebben

·         Eventuella erfarenheter av att arbeta med matriser.

Välj någon i gruppen som antecknar i punktform vad ni kommit fram till. Särskilt viktigt att skriva ner ev. frågeställningar som ni tycker kräver vidare diskussioner. Använd baksidan!

Sedan tar vi höstlov!

 

Bedömning för likvärdighet och lärande 11 mars Kristianstad

Anders Jönsson forskar och arbetar som lärarutbildare både i Kristianstad och Malmö. han har skrivit boken Lärande bedömning och han pratade om detta på en konferens i Kristianstad som hette Sikta högt!

Varför bedömer man i skolan?

För urval	Summativt syfte
För kontroll
För lärande	Formativt syfte, hjälper framåt

Anders beskrev hur det  normrelaterade betygssystemet i sju steg infördes 1949 i svensk folkskola. Det ändrade till 5 steg 1962 och då kunde man få ettor, tvåor, treor, fyror och femmor. Elever bedömdes i jämförelse med hur andra presterade, betyg sattes efter normalfördelning. Detta var ett system som sorterade elever inför vidare studier, och just så fungerar fortfarande Högskoleprovet.

Hur bra en skola och lärarna än var så måste en del misslyckas. Verktyg som separerade tillräckligt måste finnas, skriftliga prov med många frågor på stegrande svårighetsgrad var (och är...) det vanligaste. Ofta mätning av fakta och minneskunskaper.

För lärandet vore det bättre om elever lyckades med alla uppgifter, tex med hjälp och samarbete. Då vill man hellre gripa sig an nästa avsnitt.

1994 kom ett helt nytt målrelaterat system, Lpo94. På förhand fastställda kriterier, betyg som ska ge information om elevernas kunskaper. Man behöll dock urvalsfunktionen, och har fått problem med likvärdigheten, särskilt som det fanns ett stort tolkningsutrymme. Betyg och betygsliknande omdömen kan också ha negativa effekter på elevers lärande, betyg uppfattas inte bara som kvitto på kunskaper utan även på personen. Låga betyg leder till låg självkänsla och att man lägger av. Duktiga elever med höga betyg kan också vara svåra att motivera via omdömen, de är ju redan så bra, finns inget högre betyg än MVG.



Källa: http://www.larandebedomning.se/

Summativ bedömning och formativ bedömning

Anders visade bilden ovan och förklarade att formativ bedömning förutsätter:

1. Tydliga mål och kriterierMål kräver mer än ord, det behövs dynamisk koppling mellan ord och erfarenheter, det räcker inte med att bara läsa upp målen i början av arbetsområdet. Lpo 94 hade alltför krånglig struktur med mål på olika niver, då blev det svårt att göra bedömningar.

2. Bedömning av hög kvalitet

Vad har vi för kunskapssyn? Med en kognitiv, psykologisk modell kan man beskriva lärandet med en bankboksmodell, man sätter in kunskaper, vid prov tas stickprovskontroll som bedöms och ger ett omdöme. Lätt att eleven blir utestängd från bedömningsprocessen. Pedagogisk modell: Vad ska eleven kunna göra med sina kunskaper? Görande fokuseras i Lgr 11, där 3-6 förmågor per ämne skrivits fram. Det som bedöms är inte innehållsstyrt. Innehållet styrs via centralt innehåll.

Överensstämmelse med målen bedöms, just det som finns beskrivet i målen, kunskapskraven ska testas, därför kan det aldrig vara hemligt vad som ska bedömas. De flesta kunskapsmätningar sker med skriftliga prov, fast målen inte ser ut så längre... Nya kunskapskraven= Kinderäggsformulerade, minst 3 i ett...Tydliga kriterier/anvisningar krävs. Annars blir det åter stort tolkningsutrymme och problem med likvärdigheten.

3. Feedback ska ges på tre nivåer:
- Uppgiftsnivå (tex faktafel)

- Processnivå, (tex hur nästa uppgift kan göras bättre)

- Metakognitiv nivå (Hur ska jag hantera den feedback jag får?)

Det finns också en fjärde nivå, den personliga. Ett exempel på detta är ospecificerat beröm, och det har en negativ effekt och bör faktiskt undvikas.

Feedback kan både leda till förbättringar och till att resultat försämras.

Feedback på uppgifts- och processnivå ska användas i omdömen, de leder till lärande och ökande resultat. Får inte vara enkelriktat. Feedback på personlig nivå kan ge negativ effekt, 70-80% av skriftliga omdömen ligger på denna nivå.

Det finns en risk att elever blir beroende av feedback från läraren, måste gå vidare till steg 4...

4. Ansvar för eget lärande

...och själv ta över ansvaret för sitt lärande.

Bedömning och undervisning är totalintegrerat.

Läs mer på Anders Jönssons hemsida, och titta på bilderna från hans olika presentationer, jättetydliga och bra!

Upplagt av Christel Jansson