KLIPPBOK om inkludering kapitel 1

I vårt ifousprojekt har jag börjat samla på texter som på olika sätt talar om inkludering, det kan vara texter från våra styrdokument där det finns något om inkludering, det kan vara internationella överenskommelser om inkludering eller annat material jag får del av, som inspirerar och utmanar - därför vill jag lägga detta här på bloggen, så att du också får möta innehållet.

Inklusion - en handbok för ökad delaktighet och gemenskap i skolan
Detta är ett material som tagits fram i England (CSIE Center for Studies on Inclusive Education) , det innehåller Index for Inclusion som bygger på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen och "En skola för alla". Hela materialet finns på engelska och danska att ladda ner, på svenska finns det att beställa från SPSM. Jag har köpt in materialet till vår kommun, bara hör av dig om du vill låna och läsa.

Något från innehållet:

·         Inkludering i skolan innebär att öka alla elevers delaktighet i den lokala skolans kultur, lärmiljö och sociala liv.

·         Inkludering förutsätter att alla elever har rätt att gå i skola i sin närmiljö.

·         Inkludering innebär att bygga upp skolans verksamhet så att den svarar mot olika behov hos elever som bor i området.

·         Inkludering handlar om lärande och delaktighet hos alla elever, inte bara de som har funktionshinder eller betraktas som ”elever i behov av särskilt stöd”.

·         Inkludering handlar om att göra skolan bättre för både elever och personal.

·         Mångfald betraktas inte som ett problem, utan som en rik möjlighet till att stödja inlärning och delaktighet för alla elever.

·         Alla elever och all personal är lika mycket värda.

·         Inkluderingsarbetet i en skola har två huvudfaser. Den första är att identifiera och reducera det som hindrar lärande och delaktighet. Därefter att verka för en ständigt förbättrad skolverksamhet för lärande och delaktighet.

 

Inkludering innebär förändring. Det är en ändlös process i ökat lärande och delaktighet för alla i skolan. Det är ett ideal som alla skolor kan sträva efter, men som de kanske aldrig helt och hållet kan nå. Inkludering sker så fort processen mot ökad delaktighet startas. En inkluderande skola är en skola under utveckling.

Inkludering börjar med ett erkännande av att elever är olika. Många elever är fortfarande utestängda från så kallad vanlig undervisning därför att de har ett funktionshinder eller så kallade inlärningssvårigheter. Sverige har i internationella överenskommelser förbundit sig att verka för delaktighet för alla barn i skolan. Detta är utgångspunkten i alla styrdokument och alla skolor ska sträva mot att göra det möjligt för barn med alla slags funktionshinder att gå i en vanlig skola.

Inkludering handlar om att skolorna skapar en stödjande och stimulerande plats för såväl personal som elever. Det handlar om att bygga upp en gemenskap som uppmuntrar och belönart deras prestationer. Inkludering handlar också om att bygga en gemenskap i ett vidare perspektiv. Skolan kan arbeta tillsammans med myndigheter, föreningar och andra grupper för att förbättra både lärande och sociala villkor inom sitt närområde.

Hinder för lärande och delaktighet riktar uppmärksamheten mot vad som behöver göras för att förbättra skolan för alla elever. Länge har man sökt orsaken till att elever möter svårigheter i förmågor och egenskaper hos individen. Genom olika tester och diagnoser har man fastställt orsaken till svårigheterna och utifrån detta gett individinriktade insatser i form av specialundervisning eller annat stöd. i många fall har konsekvensen blivit att eleven har särskilts från sin klass eller skola. Nu riktar vi istället uppmärksamheten mot samspelet mellan individ och omgivning och mot de svårigheter som kan uppstå i denna relation. Att minska hinder för lärande och delaktighet innebär mobilisering av resurser inom skolan och närsamhället. Använder vi de resurser vi har på rätt sätt?

 

Det finns flera internationella överenskommelser och samarbeten som har inkludering som mål.
I skriften Riktlinjer för inkludering beskriver Unesco hur arbetet ska gå till.
Unesco betraktar inkludering som:
"ett dynamiskt tillvägagångssätt för att uttryckligen ta hänsyn till elevers mångfald och att inte betrakta individuella olikheter som problem, utan som möjligheter att berika lärandet"


I Salamanca-deklarationen (1994) står bland mycket annat:
Varje barn har en grundläggande rätt till undervisning.
Varje barn har unika egenskaper, intressen, fallenheter och inlärningsbehov.
Utbildningssystemen ska utformas så att den breda mångfalden av dessa egenskaper och behov tillvaratas. Elever med behov av särskilt stöd måste ha tillgång till ordinarie skolor som skall tillgodose dem inom en pedagogik som sätter barnet i centrum och som kan tillgodose dessa behov, ordinarie skolor med denna integrationsinriktning är det effektivaste sättet att bekämpa diskriminerande attityder, att skapa en välkomnande närmiljö, att bygga upp ett integrerat samhälle och att åstadkomma skolundervisning för alla; dessutom ger de flertalet barn en funktionsduglig utbildning och förbättrar kostnadseffektiviteten och – slutligen – hela utbildningssystemet.

"the principle of inclusion is recognition of the need to work towards ´schools for all´- institutions which include everybody, celebrate differences, support learning and respond to individual needs" (Salamanca)


I Lgr11 finns det också mycket som handlar om inkludering:

 

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. (Lgr11, s. 8)

En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. (Lgr11, s. 8)

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (Skollagen kap 1 och 3)

Skolverkets allmänna råd om undervisningen bör läsas med inkluderingsglasögon!

Planera undervisningen Läraren ska för varje arbetsområde planera vilka förmågor som eleven ska utveckla, välja delar av det centrala innehållet och göra en planering så att eleven har goda möjligheter att utveckla de kunskaper som beskrivs i kunskapskraven. Läraren ska också planera hur han eller hon ska kunna följa och stödja elevernas kunskapsutveckling med återkoppling på deras arbete. Vid planering av ett avsnitt ska läraren använda sina tidigare erfarenheter men också ta reda på och använda elevernas kunskaper och erfarenheter.

Genomföra undervisningen Läraren ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning, både enskilt och i helklass, eleverna ska veta på vilka grunder betyg sätts. Läraren ska organisera och genomföra undervisning så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Eleven ska uppleva att kunskap är meningsfull och att den egna utvecklingen går framåt. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Läraren ska strukturera och styra de processer som sker i undervisningen, skapa balans mellan gemensamma genomgångar och diskussioner, enskilt arbete och samarbete mellan elever för att skapa goda förutsättningar för varje elevs lärande. Läraren ska kontinuerligt ge varje elev konstruktiv återkoppling på hans eller hennes kunskapsutveckling och tydliggöra vad som behöver utvecklas vidare.

Bedöma kunskaper och sätta betyg Läraren ska kontinuerligt allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling för att stödja elevens lärande genom återkoppling. Detta ger också viktig återkoppling till läraren på hur hans eller hennes undervisning fungerar och vad som behöver förändras eller utvecklas. Läraren ska informera rektorn och både muntligt och skriftligt redovisa elevens utveckling mot kunskapskraven för eleven och föräldrarna. Vid betygssättning ska all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven utnyttjas. Om det finns särskilda skäl (funktionsnedsättning) och en elev inte når vissa kunskapskrav får läraren bortse från enstaka delar. Läraren ska ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt. För att kunna göra en allsidig kunskapsbedömning räcker det inte med skriftliga bedömningsformer. Det behövs ändamålsenliga bedömningsformer, dessa utvecklas man med fördel tillsammans på skolan. Då använder man allas kompetenser och skapar gemensam förståelse kring vilka bedömningsformer som passar olika åldrar, ämnen och sammanhang. Om man integrerar bedömningstillfällen som en naturlig del i undervisningen blir elevernas resultat en mer rättvis bild av elevernas verkliga förmågor och kunskaper.

Uppföljning Läraren ska kontinuerligt analysera om planeringen och genomförandet av undervisningen har gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till målen. Läraren ska identifiera vad som behöver utvecklas i hans eller hennes undervisning och om bedömningsformerna är ändamålsenliga.

Dokumentation Läraren ska dokumentera sina planeringar och uppföljningar så att de ger stöd för att genomföra, följa upp och utvärdera undervisningen.  I planeringarna ska läraren kommunicera vad som är syftet med undervisningen till elever och föräldrar och hur undervisningen ska genomföras. Dokumentationen som visar elevernas kunskaper ska vara effektiva i sin form och rutinerna kring dem.

Allmänna råd från Skolverket om undervisning

I höst (19 okt) har Skolverket tagit fram allmänna råd om undervisningen enligt Lgr11.
Vad är allmänna råd?
Lagar som rör undervisning finns i Skollagen, vidare är förordning och läroplan det som styr vårt arbete. Som vägledning, stöd ges allmänna råd ut, det som står där bör följas.

Vi har samlat det viktigaste i de allmänna råden i en PPT som du kommer till om du klickar här.
På ett tydligt sätt beskrivs vad lärare, rektor och huvudman bör göra för att planera, genomföra, bedöma kunskaper, följa upp och dokumentera undervisningen.

LGR11 - Ny läroplansstruktur

Läroplanens struktur

Läroplanen innehåller tre kapitel, se ovan. All undervisning ska planeras och genomföras utefter innehållet i alla tre delarna. Den första delen innehåller skolans värdegrund och uppdrag, läs mer om värdegrundsportalen. Värdegrunden för skolan, uttryckt i skollag och läroplaner, ska genomsyra alla aktiviteter och relationer i skolan. Del två innehåller Övergripande mål och riktlinjer.I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger riktningen på skolans arbete. Observera formuleringen bör och inte skall. Har det någon betydelse för hur vi uppfattar uppdraget?

Motiv för ämnet

Utifrån läroplanens kunskapssyn och målen om att utveckla "goda samhällsmedborgare", "studieförberedelse" och "personlig utveckling", ges en kort ämnesspecifik motivering till hur ämnet ska kunna bidra för att uppfylla dessa mål.

Syfte

Denna text beskriver hela uppdraget för undervisningen i ämnet. Vad undervisningen ska bidra med och vilka förmågor eleverna förväntas utveckla. Ex."Eleverna ska vidare ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställningen till..." I slutet av syftestexten sammanfattas de långsiktiga ämnesspecifika målen och förmågorna som ämnesundervisningen ska planeras utifrån för grundskolans nio år.

Centralt innehåll

Här preciseras det innehåll som redan finns angivet i syftet. Det centrala innehållet är omfattande i den nya kursplanen, "stoffträngsel". Centrala innehållet bestämmer numera vad ämnena ska innehålla och vilka moment som ska behandlas samt när. På så vis undviker man lokala tolkningar och försöker istället uppnå en mera likvärdig utbildning i grundskolan. Innehållet är i grundskolan uppdelat för åren 1-3, 4-6 och 7-9. I specialskolan som är en tio-årig skolform är innehållet i kursplanerna uppdelat för åren 1-4, 5-7 och 8-10.

Kunskapskraven bygger på den kunskapssyn och mål som återfinns i läroplanens första och andra kapitel.

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Det finns ingen hierarkisk ordning mellan fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Detta kommer tydligt att framträda i kunskapskraven. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.

Läroplanens relationella förhållningssätt

Bilden visar de byggstenar som undervisningen skall grundas på och de har ett relationellt förhållningssätt till varandra. Därför ska all undervisning utgå från alla tre delarna, men målen i läroplanens kapitel 1 och 2 skall inte bedömas eller betygsättas. Inte heller är det meningen att lärarna varje gång ska slå upp kapitel 1 och 2 i läroplanen vid sin planering, utan värdegrunden och de övergripande mål och riktlinjerna ska vara så befästa att de genomsyrar all undervisning. Undervisningen ska dessutom leda till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörsskap. Utvärdering huruvida undervisningen genomsyras av dessa mål och riktlinjer samt uppfyllandegraden av förmågor kan göras genom t.ex. självvärderande elevenkäter och därefter återkoppling i den muntliga delen av utvecklingssamtalet.

Skolverkets egen sida för Läroplansstruktur och betygskala.

Läs även Skolverkets "Skola i förändring här".



Skola i förändring