Rörelse - inspiration för förskolans personal 18 augusti

Idag har ungefär 30 lärare och andra som arbetar i förskolan samlats för en fortbildning och inspirationsförmiddag kring begreppet rörelse som ska vara temat i området under hösten. Magnus Gejdner fokuserade på de naturvetenskapliga ämnena och teknik och jag (Christel) på matematiken. Magnus pass var engagerande, han visade hur man med hjälp av LEGO kan knyta samman utvecklingen av begrepp från förskola till åk 9 och han bjöd in till samarbete mellan kommunens ybgsta och äldsta elever i form av samarbetslektioner.

 

Några fångade citat från Magnus föreläsning:

• Vi har gemensamt ansvar för att göra samma barn-elever till fungerande självständiga samhällsmedborgare.
• Vi får leka hela livet - vi har världens bästa jobb!
• Med hjälp av LEGO fångas även killarna som sitter längst bak, klart de vill och kan bygga växellådor med fyra växlar och utveckla begrepp som utväxling, rotation och kugghjul.
• Alla bygger vikt- och längdmätare som graderas i egna enheter som kopplas till standardenheter, t ex 3 snöbollar = 2 hg. Detta arbete skapar djup förståelse för begrepp.

Christel inledde med några glimtar från förskolans läroplan.

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

·         utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

·         tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

·         utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

·         utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

 

Rörelse kan handla om att kroppen får röra på sig, leka, dansa, gå, klättra, springa, åla,

krypa, sträcka sig, krypa ihop. Hjärnforskare har hittat bevis för att hjärnans halvor

specialicerats på olika sätt.

Höger – rytm, rörelse, musik, bild, konkret tänkande och koncentrationsförmåga

Vänster – logiskt och abstrakt tänkande, tal, språk och förmågan att analysera (teoretiska delar).

Viktigare än vad som sitter var är att forskare kommer fram till att vår hjärna har störst kapacitet

när båda halvorna tränas och arbetar tillsammans. Detta talar för mer rörelse, rytm och musik!

Sång och rytmisk rörelse tycks ha en viktig funktion för att utveckla hjärnhalvornas samarbete: vid vissång växlar ständigt överkopplingen mellan höger och vänster hemisfärer, eftersom de melodiska och rytmiska helheterna tas emot av höger hemisfär medan de snabba språkljuden tas in i vänster. För att bilda mening måste de båda hemisfärerna samarbeta.” (Uddén, B., 2004, sid. 58).

Ju närmare vi betraktar det invecklade samspelet mellan hjärna och kropp ju klarare framstår ett övertygande tema: rörelse är oumbärligt för inlärning. Rörelse väcker och aktiverar många av våra mentala kapaciteter. Rörelse integrerar och förankrar ny information och erfarenhet i våra neurala nätverk. Och varje rörelse är livsviktig för alla de handlingar med vilka vi förkroppsligar och uttrycker vår inlärning och oss själva.(Hannaford, C., 1997, sid. 98)    

 

Leken, språket och rörelse har stor betydelse för lärande och utveckling.

 

Helena Lilja skrev 2003 en avhandling, klicka för att läsa:

Ett matematiskt begrepp och dess väg från förskolan till gymnasiet.

 

Även om vi nu har nya styrdokument finns det mycket nyttigt i rapporten, om hur

begreppsförståelse länkas i vartannat från förskola till grundskola och gymnasiet.

Matematiken handlar om att skapa sig en grundläggande förståelse för ord, begrepp och

situationer. Begrepp utvecklas via språket, gärna med musik, lek och rörelse.

Andreas Fjällman har skrivit en rapport om hur förskolors arbete med sagor och sånger påverkar

barnens lärande och utveckling av matematik. Lite sång, lite dans, lite matte.

För yngre barn handlar det om att förstå sig på sin omvärld och skaffa sig egenskaper och

verktyg för att kunna tolka alla sina intryck.

Både sagorna och sångerna  på förskolan är fyllda med matematik!

• Fem fina fåglar satt på en gren
• Fem små apor hoppade i sängen
• Honky tonk
• Långeman, korteman
• En hatt, ett paraply och en regnrock Länk till filmen som vi inte kunde titta på...
• 1-2-3-4 - alla saker jag vill ha är alldeles för dyra...men lite fingerspring det kostar ingenting!
• 1-2-3-4-alla byxor äro dyra...den som inga byxor har, får gå med rumpan bar

Efter denna lilla sångstund fördjupade vi oss i en artikel i Nämnaren, en utmärkt tidning

från NCM i Göteborg där arbetssätt och projekt från olika förskolor ofta presenteras. Berit

Bergius och Lena Trygg har i senaste numret beskrivit tankar kring position, nära knutet till

rörelse.

En del av det vi kallar verklighetsuppfattning handlar om att förstå sambanden mellan såväl fasta som rörliga objekt i de miljöer som ingår i det dagliga livet. Både välkända och mer obekanta…

 För att kunna känna igen, hitta och orientera oss i en komplex omvärld behöver vi kunna urskilja särdrag samt strukturera och organisera våra intryck. Vi behöver även formulera språkliga uttryck som beskriver form, läge, riktning och avstånd, och som vi alla kan tolka lika. Detta brukar beskrivas som spatial förmåga/rumsuppfattning i matematiken.

Rumsuppfattning kan kortfattat beskrivas som relationer mellan objekt samt mellan objekt och omvärld. Det handlar om att med hjälp av avstånd, riktning, höjd, djup och position kunna förstå, använda och utbyta information om objektets positioner. Spatialt tänkande handlar om att föreställa sig rummet, var man själv och annat befinner sig och de språkliga uttryck som beskriver rummet.

När vi lyfter och bär barnet ser det omgivningen från olika håll och i olika perspektiv. Erfarenheterna förstärks när den som lyfter och bär talar med barnet om det som händer och använder lägesord och ord som beskriver riktning. När barnet själv förflyttar sig fördjupas bilden, erfarenheter leder till att ett slags inre tredimensionellt system konstrueras och utvecklas. Det leder efterhand till förståelse för språkliga uttryck för relativa avstånd och lägen.

De tidigaste språkliga uttrycken om rumsliga förhållanden: i, på, under, upp och ner är samma i olika språk. Lite senare tillägnar sig barn uttryck om närhet: bredvid (vid sidan av) och mellan och så småningom ord som hänvisar till framför och bakom. Språkliga uttryck är nödvändiga när vi kommunicerar om rummet.

Förståelsen för rummet utvecklas genom aktiviteter i omvärlden. Aktiviteterna kodas och symboliseras på olika sätt. De leder till att språket utvecklas för att beskriva rörelser och lägen samt förståelse för förminskning av omvärlden, som på kartor, ritningar och fotografier. Ett objekt man ser på nära håll ser större ut än om man ser samma objekt på avstånd. Erfarenheter utvecklar förståelse för att föremålets storlek är konstant. På nära håll är bussen på gatan stor jämfört med människorna vid busshållsplatsen. På långt håll ser både buss och människor mindre ut, men relationen i storlek är densamma.

 

 

Denna bild på vår tf skolchef och Magnus är ett bra exempel på detta, vi vet att Christer och Magnus är ungefär lika stora människor men eftersom Magnus står längre bort ser han mindre ut. 

 

Redan ettåringar har lärt sig att upptäcka vad någon annan tittar eller pekar på. De följer en osynlig linje mellan ögat eller fingret på någon annan och det aktuella föremålet. Erfarenheter leder också till att insikt om att det som döljs av en dörr, ett lock, en filt, ett avstånd faktiskt finns fast det för tillfället inte är synligt. De lär sig att något kan hindra det som är bakom att synas, till exempel genom… (tittutlekar). Genom upprepade erfarenheter utvecklas inre föreställningar. Dessa inre bilder är viktiga för att kunna söka efter sådant som inte finns framför ögonen, tex de rena strumporna i byrålådan eller glasen i skåpet. Lekar som gömma nyckeln och Kurragömma bygger på och utvecklar sådan förståelse.

Frågan var? är central för att lokalisera någon eller något. Svaren här eller där räcker inte.

-          Snälla Malte, kan du hämta min matlåda som står i kylskåpet?

-          Här finns många lådor, vilken är din?

-          Den står på översta hyllan.

-          Där står fyra lådor…

-          Oj då…den är grön

-          Tre är gröna…

Det man söker måste ses i relation till andra saker i omgivningen, bland annat med hjälp av alla lägesord som finns i språket. För att dessa ska bli och förbli aktiva i elevers ordförråd måste de ständigt aktualiseras i undervisningen. Skillnader mellan innebörder i närbesläktade lägen som ovanför – ovanpå eller under – nedanför  måste diskuteras och exemplifieras. För att lokalisera objekt i rummet räcker det inte alltid med lägesord, informationen kan behöva kompletteras med beskrivningar av form, storlek och färg.

Nu tittade vi på olika viktiga "matteord", Gudrun Malmer har sammanställt en användbar lista som jag har lånat ur materialet Mattestjärnor i förskolan, från Askunge förlag som även har mycket annat bra material:

 

Vi pratade om vilka ord som är svårast, och vi pratade om vilken skillnad det är på nyss och precis- och vi konstaterade att språket är en viktig del av matematiken.
- Hur mycket kaffe vill du ha?
- Mycket lite...
- Varsågod!
- Nu blev det lite mycket!

Lycka till i det viktiga arbetet!

Ann-Louise Ljungblads bok Matematisk medvetenhet

 

Många bra boktips om matematik i förskolan hittar du här.

 



Goda råd - lucka 4

Jaha ni...det var inte roligt att titta på presskonferensen igår när resultaten från PISA 2012 presenterades. Det var deppigare än deppigt att höra att både matematiken, naturvetenskapen och läsförståelsen hade försämrats, ord som "förvånade över djup och bredd" hos försämringarna, kraftig försämring, allvarliga problem med likvärdighet användes.
Inom alla tre kunskapsområdena ligger nu Sveríge sämst bland de nordiska länderna och under OECD-genomsnittet, men kanske värst av allt är att vi försämrats ytterligare jämfört med tidigare PISA-mätningar.

Jag vill visa några bilder och kort förklara vad man ser. I matematik mäter man andelen elever som når de olika 6 prestationsnivåerna, där nivå 1 är elever som inte har tillräckliga kunskaper (mycket låg nivå), nivå 6 är de elever som har nått den högsta kunskapsnivån.

Du ser att den blå gruppen till vänster (de med lägsta kunskapsnivån) ökat och den längst till höger (de med högsta kunskapsnivån) minskat. Dubbelt dåligt.
Enda ljusglimten var att de svenska eleverna hade en högre självuppfattning om sitt kunnande i matematik, högre motivation och en mer positiv inställning till matematik än OECD-genomsnittet.

Resultaten i läsförståelse visas också i staplar med fem olika läsnivåer. Lägst till vänster och högst till höger.

Inte roligare läsning här....

Slutligen resultaten i naturvetenskap, här finns ingen lika bra jämförelsetabell men resultatpoängen har minskat från 495 till 485 PISA-poäng och OECD-genomsnittet ligger på 501 poäng. Japan 587 poäng och Finland 545 p, bara för att jämföra lite (vrida om kniven).

Varför kommer detta med i julkalendern? Jo, när Skolverket ska börja analysera och förklara resultaten tar man upp några intressanta punkter, saker som enligt forskning har stor påverkan på elevers resultat, man lyfter läraren och det som händer i klassrummet som avgörande och det finns många beröringspunkter med de goda (allmänna) råden:

• klassrumsklimat, ledarskap, arbetsro
• relationen mellan lärare och elev
• elever behöver aktivt stöd i sitt lärande
• hur vi använder resurser lokalt
• status på läraryrket och förtroende för skolan måste öka
• elever måste vara beredda på att lägga ner ett hårt arbete och ansträngning för att nå höga resultat
• man måste lita på lärares kompetens och förmåga att utveckla undervisningen (kollegialt lärande)
• formativ bedömning

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström fastslog att med så stora snabba försämringar krävs det lösningar på systemnivå, inte ämnesnivå. Hon berättade om de stora utredningar som pågår om de senaste 10-20 årens stora reformer, från kommunaliseringen och framåt och hon sa att Skolverket tar allvarligt på resultaten i PISA 2012, för de tre kunskapsområdena är viktiga för all inlärning, och därför inte bara en kris i just dessa. Läs rapporten, vi kan använda information från sådana här undersökningar till att lära oss och bli bättre!

Vad tror ni krävs för att vända resultaten?

Källor: Skolverkets hemsida, sammanfattning och slutrapport PISA 2012, presskonferens 3 dec 2013 TV2

Tekniken skapar lust i lärandet - fortsättning på skattletning

Kopierat frånOrigo 2010-08-26 14:59

Eleverna på Smedingeskolan lär sig geometri utomhus med hjälp av mobiler med GPS-funktion. Att lusten för matte har ökat är det ingen tvekan om, säger Mats Larsnäs, IT-pedagog på Smedingeskolan.
– Ambitionen är givetvis också att höja resultaten, men projektet måste pågå längre för att jag ska kunna säga att de har blivit bättre på matte.
En utvärdering visar att över 70 procent av eleverna tycker att de lär sig mer, bland annat eftersom de fått samtala i grupp om uppgifterna och fått vara utomhus mer.
Än så länge används mobilerna av skolans högstadieelever. Men matematik med hjälp av GPS-mobiler skulle kunna fungera redan från år 6. Och om uppgifterna baseras på till exempel filmklipp skulle de passa för ännu yngre elever, menar Mats Larsnäs.
Förutom inköpskostnaden för mobilerna behövs en person som kan hålla i projektet. Smedingeskolan har köpt åtta telefoner som kostar mellan 4 000 och 5 000 kronor styck. GPS-funktionen är enkel och det är lätt att förstå vad som syns på skärmen. Telefonerna är billiga i drift och det finns inga rörliga kostnader, eftersom ingen datatrafik används. Det går inte heller att ringa på dem.
Tanken är att hitta fler sätt att dra nytta av mobilerna. De används redan i engelska och spanska, och Mats Larsnäs ser historia som ett annat möjligt mobilämne. Undervisningsformen lämpar sig också bra för ämnesöverskridande undervisning. Smedinge­skolan planerar till exempel ett samarbete mellan idrotts- och mattelärare.
– Vi tänker oss bland annat att eleverna ska få springa en runda med mobilerna och sedan göra olika uträkningar på sina egna värden.
Att Smedingeskolan har naturen runt hörnet är självklart en fördel. Men det är lika enkelt för en skola i stan att hitta geometrin utomhus, till exempel genom att använda sig av byggnader, menar Mats Larsnäs.
– Det är inte naturen som är grejen, även om det naturligtvis är nyttigare att vara ute i skogen.

Linus Hellerstedt

Orginalartikeln på nätet kan inte visas i internet explorer 7 eller tidigare. Höörs kommuns skolor använder internet explorer 7, och därför valde jag att kopiera sidans text till bloggen. När skolorna migrerar till windows 7 och office 2010 i augusti löser sig problemet.

Något kreativt i all denna styrdokumentslitteratur - Skattletning med iPad eller mobil!

Skattletning med mobilens inbyggda gps-funktion eller geocaching som det kallas. Delar hämtat ur en it-pedagogs reportage från hur detta används i skolan. http://opedagogen.se/?p=1027

Har ni funderat över hur ni ska kunna integrera begreppen spänning, nyfikenhet, teknik, slutledningsförmåga, kartkunskap, skattletning, matematik, samarbets- och kommunikationsförmåga under en och samma lektion? Här möter du Melanie Burford, Library Media Specialist, från Texas som också har förstått och ser möjligheterna i att använda geocaching i undervisningen.  Eftersom "lektionen är helig" citerar jag vilka kunskapskrav, förmågor och centralt innehåll som kan tränas längre ner i detta inlägg:




Barn som sett denna video kommenterar avundsjukt:
- AWESOME. Wish my school did that, maybe I would have had better grades....?


LGR11
KAPITEL 1
Skolans uppdrag:
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga
skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

IDROTT
Syfte:
Röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang, genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv.

Centralt innehåll åk 1-3:
Rörelse
• Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.
Hälsa och livsstil• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur-och utevistelser.-och utevistelser.
Friluftsliv och utevistelse
• Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning.
• Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.
• Allemansrättens grunder.
• Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.
Centralt innehåll åk 4-6:
Hälsa och livsstil
• Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.
Friluftsliv och utevistelse• Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler.
• Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
Centralt innehåll åk 7-9:
Friluftsliv och utevistelser• Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
• Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

Axplock ur MATEMATIK
Givetvis tränas även elevernas matematiskt analyserande, uppskattande och rimlighetstänkande förmåga; deras val av strategier samt termer som vinkel, grader, linjer, sträckor, symmetri genom geometriska figurer i naturen, positionering och avstånd.

Axplock ur GEOGRAFI
Syfte:
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska
förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Centralt innehåll åk 1-3:
Att undersöka verkligheten
Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
Centralt innehåll åk 4-6:
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Centralt innehåll åk 7-9:
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

Som ni märker kommer samma begrepp och innehåll tillbaka i det centrala innehållet för de olika stadierna. Även likheter i vilka förmågor som ska utvecklas genom ämnena framkommer.När ska vi byta klassuppsättningar av geografiböcker, matteböcker och annan ämneslitteratur mot internetresurser, klassuppsättningar av iPads, digitalkameror, bärbara pc, mobiltelefoner etc...?

Bedömningsstöd i matematik

Jag hade en fråga, den skickade jag till Skolverket:

Hej!
Kommer analysschemat i matematik ”uppgraderas” till att stämma mot Lgr11? När kommer det i så fall att bli klart?
Och igår fick jag svar:

Hej Christel!
Tack för din fråga om bedömningsstöd i matematik. I samband med ny läroplan reviderar Skolverket ett antal bedömningsstöd så att de ska stämma överens med nya kursplaner. Analysschemat i matematik för årskurserna 1-5 och 6-9 kommer dock inte att revideras. Stockholms universitet och PRIM-gruppen har fått Skolverkets uppdrag att ta fram ett helt nytt bedömningsstöd för lärarnde för årskurs 1-9. Materialet ska utgå från tidigare Analysscheman för åk 1 -6 och 7-9 och med underlag för både elev och lärare att följa kunskapsutvecklingen. Vi planerar för att det ska tas i bruk under 2012.

Hoppas att du har fått svar på din fråga.

Hälsningar
Maj Götefelt

Maj Götefelt
Undervisningsråd
SKOLVERKET
Enheten för prov och bedömning

Upplagt av Christel Jansson