SOS i klassrummet 8

Vi har nu dagligen gnuggat oss i Skolinspektionens kvalitetsgranskning Stöd och stimulans (SOS) i klassrummet i mer än en vecka. Vi har hört elevernas uppfattning om sina lektioner, diskuterat effekten av förväntningar (både höga och låga), vi har funderat på om det är mission impossible att erbjuda en undervisning som ger både stöd och stimulans, för alla elever.

En rubrik i rapporten ger en hel del välbehövligt hopp till oss lärare som fortfarande är intresserade av utmaningen:
Inte ett omöjligt uppdrag

Granskningen visar att det är möjligt att möta alla elever. Det finns gott om positiva exempel där engagerade lärare och rektorer arbetar för att anpassa undervisningen och för att hitta strategier för att både stödja och stimulera. Under observationerna var inspektörerna med om många lektioner med god undervisning, och elever berättar om lärare som lyckats möta just deras behov, även elever som tappat motivationen. Stalltips om hur man kan göra med de elever som lätt når målen ges av lärare och rektorer som antagit utmaningen:

• en del elever får skriva mer, lyssna mer och att det är viktigt att kunna påverka examinationsformerna (tekniska hjälpmedel)
• elever som behöver mer utmaningar får uppgifter som sträcker sig lite längre, de utmanas att använda sitt "eget driv" och matas inte bara med mer uppgifter
• flexibilitet när elever placeras in i årskurser, de kan jobba i en högre årskurs än den de är inskrivna i, det kan lyfta elever och ge utmaningar
• man placerar eleverna: en svag med en lite duktigare, en lite duktigare med en ännu duktigare, på så sätt bygger man in ett stöd i undervisningssituationen i form av kamrateffekter
• man ger dem öppna uppgifter då kan de utveckla, de svaga får hjälp av läraren. Kurserna är på samma nivå, men uppgifterna är konstruerade så att alla elever utifrån sina förutsättningar kan klara dem.

På något sätt, vad jag än skriver om i julkalendrar och forskningssammandrag, så hamnar jag alltid i den situation jag är i nu. Nu ska jag få lyfta LÄRARNAS LOV igen. Eller i alla fall deras stora betydelse.
Läraren har dubbel betydelse
Jo, för även i denna kvalitetsgranskning kommer man fram till lärarnas avgörande betydelse för elevernas lärande. Läraren ska både ge stöd till de elever som har svårt att hänga med i undervisningen och ge stöd till de elever som har lätt för sig och som behöver utmaningar för att komma vidare i sitt lärande.
När alla elever ska få det stöd och den stimulans som de behöver för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling (Skollagens tre-trea) avgörs det när eleverna möter lärare och lektioner som förmår väcka lust och motivation att lära. Det handlar om hur skolorna förmår skapa goda lärmiljöer och individanpassad undervisning. Skolinspektionens granskning har visat att många skolor behöver göra utvecklingsinsatser för att se till att lektionerna förmår möta eleverna på ett bättre sätt. Det handlar om lärarens förmåga att anpassa undervisningen. Detta är ingen nyhet, det har varit tydligt i många kvalitetsgranskningar och internationell forskning, inte minst John Hatties enorma "Synligt lärande" (2009) lyfte lärarens betydelse.
Elever som undervisas av de mest effektiva lärarna lär sig runt fyra gånger så mycket som de elever som undervisas av de minst effektiva lärarna.

Det som är viktigt när lärarna ska ge eleverna stöd och stimulans är att lärarna har höga förväntningar, elevinflytande över undervisningen, varierad och anpassad undervisning, goda ämneskunskaper, tillitsfulla relationer, återkoppling till eleverna, tekniska hjälpmedel och formativ bedömning är exempel på olika aspekter av stöd och stimulans under lektionstid.

Forskningen har också konstaterat att lärarens värderingar och förhållningssätt till eleven har stor betydelse. Hattie "synliga lärande" handlar om att läraren måste synliggöra och därmed lära känna sin påverkan på elevernas lärande. Genom att undersöka hur och när läraren påverkar elevernas lärande på det mest effektiva sättet kan lärarens undervisningsstrategier utvecklas.

Svenska forskningssammanfattningen "Framgång i undervisningen" (2012) lyfter också lärarens centrala roll för lärande:

• Elever som har lärare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleverna rätt.
• Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka.

Så, har vi ett viktigt jobb eller har vi?