Rörelse - inspiration för förskolans personal 18 augusti

Idag har ungefär 30 lärare och andra som arbetar i förskolan samlats för en fortbildning och inspirationsförmiddag kring begreppet rörelse som ska vara temat i området under hösten. Magnus Gejdner fokuserade på de naturvetenskapliga ämnena och teknik och jag (Christel) på matematiken. Magnus pass var engagerande, han visade hur man med hjälp av LEGO kan knyta samman utvecklingen av begrepp från förskola till åk 9 och han bjöd in till samarbete mellan kommunens ybgsta och äldsta elever i form av samarbetslektioner.

 

Några fångade citat från Magnus föreläsning:

• Vi har gemensamt ansvar för att göra samma barn-elever till fungerande självständiga samhällsmedborgare.
• Vi får leka hela livet - vi har världens bästa jobb!
• Med hjälp av LEGO fångas även killarna som sitter längst bak, klart de vill och kan bygga växellådor med fyra växlar och utveckla begrepp som utväxling, rotation och kugghjul.
• Alla bygger vikt- och längdmätare som graderas i egna enheter som kopplas till standardenheter, t ex 3 snöbollar = 2 hg. Detta arbete skapar djup förståelse för begrepp.

Christel inledde med några glimtar från förskolans läroplan.

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

·         utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

·         tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

·         utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

·         utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

 

Rörelse kan handla om att kroppen får röra på sig, leka, dansa, gå, klättra, springa, åla,

krypa, sträcka sig, krypa ihop. Hjärnforskare har hittat bevis för att hjärnans halvor

specialicerats på olika sätt.

Höger – rytm, rörelse, musik, bild, konkret tänkande och koncentrationsförmåga

Vänster – logiskt och abstrakt tänkande, tal, språk och förmågan att analysera (teoretiska delar).

Viktigare än vad som sitter var är att forskare kommer fram till att vår hjärna har störst kapacitet

när båda halvorna tränas och arbetar tillsammans. Detta talar för mer rörelse, rytm och musik!

Sång och rytmisk rörelse tycks ha en viktig funktion för att utveckla hjärnhalvornas samarbete: vid vissång växlar ständigt överkopplingen mellan höger och vänster hemisfärer, eftersom de melodiska och rytmiska helheterna tas emot av höger hemisfär medan de snabba språkljuden tas in i vänster. För att bilda mening måste de båda hemisfärerna samarbeta.” (Uddén, B., 2004, sid. 58).

Ju närmare vi betraktar det invecklade samspelet mellan hjärna och kropp ju klarare framstår ett övertygande tema: rörelse är oumbärligt för inlärning. Rörelse väcker och aktiverar många av våra mentala kapaciteter. Rörelse integrerar och förankrar ny information och erfarenhet i våra neurala nätverk. Och varje rörelse är livsviktig för alla de handlingar med vilka vi förkroppsligar och uttrycker vår inlärning och oss själva.(Hannaford, C., 1997, sid. 98)    

 

Leken, språket och rörelse har stor betydelse för lärande och utveckling.

 

Helena Lilja skrev 2003 en avhandling, klicka för att läsa:

Ett matematiskt begrepp och dess väg från förskolan till gymnasiet.

 

Även om vi nu har nya styrdokument finns det mycket nyttigt i rapporten, om hur

begreppsförståelse länkas i vartannat från förskola till grundskola och gymnasiet.

Matematiken handlar om att skapa sig en grundläggande förståelse för ord, begrepp och

situationer. Begrepp utvecklas via språket, gärna med musik, lek och rörelse.

Andreas Fjällman har skrivit en rapport om hur förskolors arbete med sagor och sånger påverkar

barnens lärande och utveckling av matematik. Lite sång, lite dans, lite matte.

För yngre barn handlar det om att förstå sig på sin omvärld och skaffa sig egenskaper och

verktyg för att kunna tolka alla sina intryck.

Både sagorna och sångerna  på förskolan är fyllda med matematik!

• Fem fina fåglar satt på en gren
• Fem små apor hoppade i sängen
• Honky tonk
• Långeman, korteman
• En hatt, ett paraply och en regnrock Länk till filmen som vi inte kunde titta på...
• 1-2-3-4 - alla saker jag vill ha är alldeles för dyra...men lite fingerspring det kostar ingenting!
• 1-2-3-4-alla byxor äro dyra...den som inga byxor har, får gå med rumpan bar

Efter denna lilla sångstund fördjupade vi oss i en artikel i Nämnaren, en utmärkt tidning

från NCM i Göteborg där arbetssätt och projekt från olika förskolor ofta presenteras. Berit

Bergius och Lena Trygg har i senaste numret beskrivit tankar kring position, nära knutet till

rörelse.

En del av det vi kallar verklighetsuppfattning handlar om att förstå sambanden mellan såväl fasta som rörliga objekt i de miljöer som ingår i det dagliga livet. Både välkända och mer obekanta…

 För att kunna känna igen, hitta och orientera oss i en komplex omvärld behöver vi kunna urskilja särdrag samt strukturera och organisera våra intryck. Vi behöver även formulera språkliga uttryck som beskriver form, läge, riktning och avstånd, och som vi alla kan tolka lika. Detta brukar beskrivas som spatial förmåga/rumsuppfattning i matematiken.

Rumsuppfattning kan kortfattat beskrivas som relationer mellan objekt samt mellan objekt och omvärld. Det handlar om att med hjälp av avstånd, riktning, höjd, djup och position kunna förstå, använda och utbyta information om objektets positioner. Spatialt tänkande handlar om att föreställa sig rummet, var man själv och annat befinner sig och de språkliga uttryck som beskriver rummet.

När vi lyfter och bär barnet ser det omgivningen från olika håll och i olika perspektiv. Erfarenheterna förstärks när den som lyfter och bär talar med barnet om det som händer och använder lägesord och ord som beskriver riktning. När barnet själv förflyttar sig fördjupas bilden, erfarenheter leder till att ett slags inre tredimensionellt system konstrueras och utvecklas. Det leder efterhand till förståelse för språkliga uttryck för relativa avstånd och lägen.

De tidigaste språkliga uttrycken om rumsliga förhållanden: i, på, under, upp och ner är samma i olika språk. Lite senare tillägnar sig barn uttryck om närhet: bredvid (vid sidan av) och mellan och så småningom ord som hänvisar till framför och bakom. Språkliga uttryck är nödvändiga när vi kommunicerar om rummet.

Förståelsen för rummet utvecklas genom aktiviteter i omvärlden. Aktiviteterna kodas och symboliseras på olika sätt. De leder till att språket utvecklas för att beskriva rörelser och lägen samt förståelse för förminskning av omvärlden, som på kartor, ritningar och fotografier. Ett objekt man ser på nära håll ser större ut än om man ser samma objekt på avstånd. Erfarenheter utvecklar förståelse för att föremålets storlek är konstant. På nära håll är bussen på gatan stor jämfört med människorna vid busshållsplatsen. På långt håll ser både buss och människor mindre ut, men relationen i storlek är densamma.

 

 

Denna bild på vår tf skolchef och Magnus är ett bra exempel på detta, vi vet att Christer och Magnus är ungefär lika stora människor men eftersom Magnus står längre bort ser han mindre ut. 

 

Redan ettåringar har lärt sig att upptäcka vad någon annan tittar eller pekar på. De följer en osynlig linje mellan ögat eller fingret på någon annan och det aktuella föremålet. Erfarenheter leder också till att insikt om att det som döljs av en dörr, ett lock, en filt, ett avstånd faktiskt finns fast det för tillfället inte är synligt. De lär sig att något kan hindra det som är bakom att synas, till exempel genom… (tittutlekar). Genom upprepade erfarenheter utvecklas inre föreställningar. Dessa inre bilder är viktiga för att kunna söka efter sådant som inte finns framför ögonen, tex de rena strumporna i byrålådan eller glasen i skåpet. Lekar som gömma nyckeln och Kurragömma bygger på och utvecklar sådan förståelse.

Frågan var? är central för att lokalisera någon eller något. Svaren här eller där räcker inte.

-          Snälla Malte, kan du hämta min matlåda som står i kylskåpet?

-          Här finns många lådor, vilken är din?

-          Den står på översta hyllan.

-          Där står fyra lådor…

-          Oj då…den är grön

-          Tre är gröna…

Det man söker måste ses i relation till andra saker i omgivningen, bland annat med hjälp av alla lägesord som finns i språket. För att dessa ska bli och förbli aktiva i elevers ordförråd måste de ständigt aktualiseras i undervisningen. Skillnader mellan innebörder i närbesläktade lägen som ovanför – ovanpå eller under – nedanför  måste diskuteras och exemplifieras. För att lokalisera objekt i rummet räcker det inte alltid med lägesord, informationen kan behöva kompletteras med beskrivningar av form, storlek och färg.

Nu tittade vi på olika viktiga "matteord", Gudrun Malmer har sammanställt en användbar lista som jag har lånat ur materialet Mattestjärnor i förskolan, från Askunge förlag som även har mycket annat bra material:

 

Vi pratade om vilka ord som är svårast, och vi pratade om vilken skillnad det är på nyss och precis- och vi konstaterade att språket är en viktig del av matematiken.
- Hur mycket kaffe vill du ha?
- Mycket lite...
- Varsågod!
- Nu blev det lite mycket!

Lycka till i det viktiga arbetet!

Ann-Louise Ljungblads bok Matematisk medvetenhet

 

Många bra boktips om matematik i förskolan hittar du här.