SOS i klassrummet 7

Idag kommer vi in på ett ämne som kommer att dyka upp mer framöver på bloggen: förväntningar.

På min semesterboklista finns förutom bloddrypande deckare även boken Mindset av Carol Dweck.

Bland annat ska den handla om hur man med rätt tänkesätt kan motivera elever till bättre resultat, och förväntningars betydelse. Spännande... även John Hattie har ju hittat faktorer kring höga realistiska förväntningar som är avgörande för resultat och lärande.

I kvalitetsgranskningen varnar man för att ha låga förväntningar. En lärare beskriver att han inte "ställer samma krav på den och den eleven. om de ska skriva en berättelse har jag höga krav på meningsbyggnad och rättstavning, för den svagare räcker det med stor bokstav och punkt. Den mittemellan bedömer jag som mittemellan."

I granskningen frågar man sig om detta är ett tecken på differentiering av undervisningen eller om det är en undervisningsstrategi som riskerar att permanenta en elevs resultat genom att läraren kontinuerligt ställer lägre förväntningar kring vad eleven kan klara av. Det är viktigt att läraren förmår att bibehålla höga förväntningar på eleverna, att inte tappa tron på att alla elever kan lära sig och att läraren kan påverka lärandet.

lågt ställda förväntningar påverkar lärarens arbete och de utmaningar man ger eleverna och det blir lätt en självuppfyllande profetia. Istället för att anpassa undervisningen justerar man ner förväntningarna till en nivå där lärandet uteblir. Forskningen visar att det centrala är att eleverna utmanas på en nivå strax ovanför sin nuvarande förmåga för att lärande ska äga rum.
Detta ställer krav på såväl tankemässiga utmaningar som på lärarstöd under lektionstid. Lärande sker i den så kallade utvecklingszonen, där det finns såväl kognitiva utmaningar som stöd.
Om utmaningarna blir för få sker inget lärande och eleverna tappar ofta intresse och motivation.
Om kraven istället blir för höga och stödet för begränsat riskerar eleverna att bli frustrerade och ge upp.
Ännu en elevröst: "Hon låter mig inte tänka, hon vill alltid visa först innan jag hunnit tänka själv.  Hon stressar mig så in i helvete." Det riskerar att skapa en negativ spiral. Elever som redan uppvisar svårigheter i sitt lärande riskerar att berövas möjligheten att utvecklas vidare om lärarna sänker kraven eller serverar korrekta svar.

I granskningen finner vi också positiva exempel när det gäller förväntningar. Vi möter bland annat elever som uttrycker att det är positivt när läraren ställer krav och visar att man har förväntningar på eleverna. En elev berättar att det är "bra att läraren ställer krav - då får man jobba." En annan elev berättar hur den egna läraren "tror att alla elever kan nå minst ett E, säger att han vet att vi kan bättre, han tror att vi kan."

Reflektera tillsammans med mig:

• Ärligt, har jag samma förväntningar att alla mina elever kan lära sig, kanske inte på samma sätt eller på samma dag, men tror jag att de kan?
• Hur märks mina förväntningar? Vad sänder jag för signaler till eleven och till gruppen?
• Vad är det för skillnad på låga förväntningar och realistiska delmål?
• Händer det att elever överraskar dig med sina resultat? Är det elevens prestationer som är höga eller mina förväntningar som är låga? (tuff fråga...)
• Om du har varit lärare länge, kan dina elever lika mycket nu som för tio år sedan? Kan de annorlunda saker? Hur ligger de till när det gäller "big five"?

Jag vill så gärna göra reklam för något som en av mina favoritkommuner i Skåne har gjort. Det är Svedala som återigen visat oss var skåpet ska stå. I sommar har de "levlat" sin lärplattform KvUtis, jag är grön av avundsjuka och får nästan blogg-komplex, tills jag kommer på att vi andra har lika stor glädje och nytta som lärarna i Svedala har. Tack Michael och ni andra som gör ett fantastiskt jobb med lärmoduler om allt viktigt för att bli en skola där alla kan lyckas.
Lärmodulen Höga förväntningar har artiklar att förbereda sig med, de kommer huvudsakligen från Skolverket och Skolinspektionen och ger en god vetenskaplig grund. Under moment A ligger en artonminuters film med James Nottingham där han förklarar hur etikettering med låga förväntningar fungerar. Under moment B finns en kort film med Carol Dweck och utmärkta diskussionsfrågor för kollegor som vill fördjupa sitt kollegiala lärande tillsammans, jag lånar några:

På vilka olika sätt kan läraren förmedla positiva förväntningar på eleverna? Finns det sätt som ni inte har prövat?

Tror ni att alla era elever kan uppfylla alla delar av kunskapskraven? Vad kan hindra dem?

Hur kan ni använda exempel för att tydliggöra kriterier för framgång?

Hur kan återkoppling användas för att utmana elever att ta större ansvar?

Hur skapar ni en tillitsfull undervisning där ”fel” och ”misstag” ses som lärande tillfällen?

Hur kan elevernas olika förutsättningar och erfarenheter användas som en tillgång i undervisningen?

Hur kan vi använda formativ bedömning för att skapa positiva förväntningar på eleverna?

En stund av den gemensamma tiden ägnas åt att planera för en lektion som ska genomföras i den egna klassen (moment C) eller elevgruppen. Varje lärare ska föra noteringar, anteckna kring några av följande frågor:

• Ger du eleverna talutrymme och uppmuntrar dem att delta i samtal i grupp eller helklass?
• Ger du positiv respons på elevernas inspel och ansträngningar?
• Uppmuntrar du eleverna att göra sitt bästa och att våga sikta högre?
• Visar du positiva förväntningar på elevernas förmåga?
• Värdesätter och visar du respekt för alla elevers arbetsinsatser?
• Uppmärksammar du på ett konstruktivt sätt elever som förefaller passiva eller oengagerade i olika aktiviteter?
• Skapar du motivation inför olika aktiviteter?
• Bidrar du till positiva förväntningar, nyfikenhet, handlingsberedskap hos eleverna?

Efter att detta genomförts träffas man igen (moment D)och utvärderar tillsammans, delar sina erfarenheter och tar till sig nya utmaningar. kollegialt lärande i ett nötskal.