Tre beska klunkar från Skolinspektionen - vi tar medicinen för att bli bättre!

Vi har haft dem på besök, de senaste fem åren har Skolinspektionen gjort tusen tillsynsgranskningar och de har nu rapporterat till regeringen vad de främst ser på Sveriges skolor. Tre stora områden beskrivs och  vi tar medicinen i tre klunkar!

Rapporten heter Från huvudmannen till klassrummet och du hittar den på Skolinspektionen.

HUVUDMANNENS ANSVARSTAGANDE - REKTORS LEDARSKAP - LÄRARNAS UNDERVISNING (de tre "klunkarna")

Hur spännande låter inte det?
Huvudmannen (alltså skolchefen och den centrala personalen tillsammans med barn- och utbildningsnämnden som tar alla viktiga beslut om skolans övergripande upplägg, resurser och andra viktiga frågor som påverkar skolornas förutsättningar) måste ta sitt ansvar genom att ge rektorerna förutsättningar att fokusera på att leda det pedagogiska arbetet på skolorna.

Huvudmannen, vem är det?
Lisbeth Johansson är sedan en dryg månad vår skol- och utbildningschef. I fredags fanns följande artikel att läsa i Skånskan, där presenterar hon sig. Säkert kommer du att träffa på henne i verkligheten om du inte redan gjort det när hon sina första veckor varit ute och besökt alla förskolor och skolor. Vi hälsar henne varmt välkommen till det viktiga jobbet!

 

Förutom Lisbeth finns det några andra som "jobbar på skolkontoret", det får bli en presentationsrunda här på bloggen innan jul!

 

Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att skapa goda förutsättningar för skolverksamheten i stort och behöver därför känna till vad som händer i skolornas undervisning. Man behöver säkerställa att det finns system, rutiner och kunskap för att ta om hand och analysera denna information.

Detta brukar vi kalla för kvalitetsarbetet i skolan och det måste ske på alla nivåer, från eleverna, lärarna, övrig personal, rektorer till huvudmannanivå. Ett sätt att få höra allas röster är olika slags enkäter, det har vi i vår kommun kring trygghet och likabehandling för alla elever. Personal i förskolan och skolan gör också olika slags uppföljningar och beskrivningar av verksamheterna, en anledning är just att huvudmannen via rektor/förskolechef ska få reda på hur det är så att rätt resurser kan fördelas och rätt saker sättas in i utvecklingsarbetet.
Vi har mål att arbeta mot kring följande (mål från BUN):

• Kunskaper och förmågor
• Trygghet
• Arbetsro
• Demokrati och inflytande
• Lärande i förskolan

I våras besökte jag, Catharina P och David T nästan alla skolenheter och hade sk resultatdialog, då pratade vi med elever, personal och rektorer om just de här sakerna, detta ska vi snart fortsätta göra med resten av skolorna och förskolorna.

Åter till rapporten, där säger Ann-Marie Begler som är generaldirektör på Skolinspektionen att det är viktigt att huvudmannen ger skolorna möjligheter att utvecklas, att rektorn står för en tydlig ledning (mer om det imorgon) och ger lärarna möjligheter till kollegialt lärande, att lärarna ger eleverna det stöd och den stimulans de behöver och att eleverna görs delaktiga i undervisningen (mycket mer om detta på onsdag). För att det ska fungera behövs tillitsfulla relationer som gör att det kan finnas ett informationsutbyte mellan de inblandade.

– Vi har sett att den lokala ledningen av skolan, från politiker och fristående huvudmän till klassrummet, över rektor och lärare, är avgörande för den undervisning eleverna får. Vår kartläggning pekar på omfattande brister i den styrningen. Många huvudmän tar inte sitt ansvar för skolan. Det finns glapp i styrkedjan som får allvarliga konsekvenser i undervisningen och för eleverna, säger Ann-Marie Begler.
– Såväl forskning om skolan som andra undersökningar och Skolinspektionens egna erfarenheter visar att det är i fokuseringen på undervisningen som det avgörs om skolan lyckas med sitt uppdrag, fortsätter hon.
Ann-Marie Begler menar att kartläggningar och utvärderingar är ovärderliga för att man ska kunna utveckla undervisningen.
– Det går inte att arbeta med utveckling av skolan om det inte först finns en kartläggning som pekar ut hur det ser ut. Först då vet man vad som behöver göras.
En annan slutsats är att även om arbetet fungerar relativt bra i många skolor finns ofta skillnader inom skolorna och mellan skolor hos samma huvudman, vilket talar för att eleverna inte får en likvärdig utbildning.
– En viktig orsak till det är den bristande dialogen mellan lärare och rektor och rektor och huvudman. Dialogen är viktig för att man ska kunna utveckla undervisningen, tryggheten och studieron och därmed förbättra kunskapsresultaten, säger Ann-Marie Begler (från sammanfattningen av rapporten).

Åter till oss, vi är på banan! Alla lärare i grundskolan och vuxenutbildningen ges möjligheter att delta i lärgrupper i olika konstellationer, inom och mellan skolor och ämnen. Förskolans pedagoger är på gång, efter jul om inte redan, kommer lärgrupper kring uppdrag och pedagogisk dokumentation. Övriga grupper har utvecklingsarbete i gång, till exempel förskoleklassens lärare och fritidshemmen som arbetar med sitt kvalitetsarbete och tillsammans definierar sina verksamheter. Vi har arbetsgrupper som arbetar med de viktiga övergångarna mellan stadier och skolformer och specialpedagoger har sina lärgrupper. Och så har vi många lärare som är i full gång med mattelyftet, både i åk 1-3 och 4-6, det är en viktig fortbildning som bygger på kollegialt lärande.

Vidare har Skolinspektionen på sina inspektioner uppmärksammat att många huvudmän och rektorer inte tagit skolans kompensatoriska uppdrag på tillräckligt allvar.

 

 

Från huvudrapporten:
"Skolan ska anpassa, utveckla, förbättra och förändra undervisningen kontinuerligt så att eleverna ges bästa möjliga förutsättningar att lära och utvecklas. Detta gäller oavsett vilka förutsättningar eleverna har från början och i synnerhet när eleverna kommer från en miljö som saknar studietradition.

Skolinspektionen ser att elevernas bakgrund vad gäller föräldrars utbildning och socioekonomiska ställning ibland används som förklaring till att skolan inte lever upp till styrdokumentens krav. Att klara det kompensatoriska uppdraget är en av lärarnas svåraste utmaningar. Rektor och huvudman måste se till att lärare får såväl resurser som kompetensutveckling att klara av detta. Det kan aldrig vara rätt att skulden för att kunskapsresultaten är låga läggs på eleven. I stället bör man i verksamheten analysera och peka på vilka förändringar som behöver göras i själva undervisningen."

 

Några frågor att fundera på:

• Hur ska de som bestämmer om resurser och övergripande skolfrågor (politiker och huvudmannen) kunna veta vad du som lärare eller rektor gör och tycker är viktigt för att ni ska kunna ge barnen och eleverna de bästa förutsättningar för sitt lärande?
• Har du möjlighet att arbeta tillsammans med dina kollegor i någon form av kollegiala lärsamtal, där ni pratar om ert arbete och hur det ska bli ännu bättre?
• Hur tycker du att vi lyckas med det kompensatoriska uppdraget med de barn och elever du möter varje dag, vad är det som är svårast att kompensera för och hur gör vi?

Det finns mycket spännande att fördjupa sig inom i rapporten, vi har också blivit lovade en kortare sammanfattning, inom några veckor kommer en kortversion med råd och vägledning för huvudmän, rektorer och lärare.