Hämtat ur Skolverkets nyhetsbrev, sidan finner du här. Dags för kartläggning av behörighet.
Införandet av lärarlegitimation innebär skärpta behörighetsregler för lärare och förskollärare. Linköpings kommun är färdiga med kartläggningen av lärarnas kompetens och har god överblick över fortbildningsbehovet.
- Det kan tyckas långt till 2015, men fortbildning av lärare tar tid och det gäller att ha marginal, säger Tor Andersson, biträdande barn- och ungdomschef i Linköpings kommun.
- Det kan tyckas långt till 2015, men fortbildning av lärare tar tid och det gäller att ha marginal, säger Tor Andersson, biträdande barn- och ungdomschef i Linköpings kommun.
Den 1 juli i år kommer Skolverket att ta emot de första ansökningarna om lärarlegitimation för lärare och förskollärare. För att bli legitimerad lärare krävs en lärarexamen samt behörighet i de ämnen man undervisar i. Inför införandet av lärarlegitimationen behöver kommunerna därför kartlägga hur många lärare de har, vilken typ av pedagogisk högskoleexamen lärarna har och vilka ämnen de undervisar i.
- En kartläggning visar inom vilka ämnen det saknas behöriga lärare och var fortbildningsbehovet är störst, säger Pia-Lotta Sahlström, undervisningsråd på Skolverket.
Här hittar du som skolhuvudman Skolverkets information och anmälan om lärarlegitimation.
Men herreminje vilken oförståelse av de villkor eleverna lever under. I lärarkompetens ingår full förståelse för de socioekonomiska förhållandet under vilka ”lärandet” är tänkt att äga rum, det räcker inte med ”lärarlegitimation”.
SvaraRaderaVi har en extremt segregerad bostadsmarknad, vi har friskolesystemet som är vinstbaserat dessutom.
Det borgar för
1. Alla som har en ogynnsam socioekonomisk bakgrund samlas på ett ställe, dessutom i ett bostadsområde där skolan är extremt missgynnad pga att de som kan redan valt en annan skola. Denna skola är således (med tanke på skolpengen) redan dränerad på pengar som det är, men inte bara skolan är resursutarmad i ett sådant område, utan även alla andra instanser som kan bidra till att stödja en elevs lärande.
2. Friskolesystemet drivs med vinst, vilket gör att rektorer och de s k huvudmännen har detta mål i sikte, snarare än elevernas väl och ve (i synnerhet eventuellt resurssvaga elever som letat sig dit). Även kommunala skolor har ekonomisk balans som ledstjärna med tanke på konkurrensen om eleverna. Kostnader ska hållas nere, det gäller i synnerhet den avgörande lärarresursen. Det ska vara hög tillströmning av elever till vilket pris som helst, vilket går ut över både undervisningens och bedömningens kvalitet. Glädjebetyg var namnet.
3. Om man inte har samma krav på de s. k. huvudmännen som man har på läraren, dvs att lämna registerutdrag riskerar vi kriminella som driver skola, och det kan man ju lätt föreställa sig hur den skolan blir, därefter.
Vill man förbättra skolresultaten för svenska elever, lär man ändra dessa förhållanden, och det genast, tillsammans med följande förändringar; rejält med förtroendetid, lagstadgat antal undervisningstimmar per stadium, så att tillräcklig förberedelsetid och tid för efterarbete finns i ämnesstudier på högre nivå; ”högstadiet” och gymnasiet, annars kan inte läroplanens och kursplanernas krav uppfyllas.
Vidare måste klasstorlekar minska och lärartäthet öka, om målen ska kunna nås.
Betydande medel måste också tillskjutas när det gäller studie- och yrkesvägledning samt resurspersonal i form av specialpedagoger, kuratorer, psykologer m fl.
Vill man sen också locka till sig lärare värda namnet, så måste lönerna upp många steg. Det handlar om långa och krävande, och extremt underbelönade utbildningsinsatser.
Uppfylls inte detta kan regeringen komma med hur många pekpinnar som helst, skolresultaten kommer fortsätta försämras och Sverige hamna i internationell strykklass i alla fall.
Skyll-dig-själv-snacket - både till lärare och elever - fungerar inte mot grundläggande fakta om tid, rum, socioekonomiska och ekonomiska variabler.