Formativ undervisning = poänglösa prov?

Steve Wretman, flerårig skribent för Grundskoletidningen, skriver om begreppet formativ undervisning, hämtat ur publikationen Bedömning. En pedagogik som om den används rätt avser att utveckla elevernas kunskapskvaliteter och förmågor, skriver han. Wretman hänvisar till boken, Assessment for learning - Putting into practice (Open University Press, 2004), som är en rapport från ett flerårigt forskningsprojekt där en formativ metodik utvecklades. Erfarenheterna visade att utvecklingen av tre områden inom undervisningen fick speciellt stora effekter på elevernas lärande. Några av de saker som påpekades var vikten av att ställa mer öppna frågor i undervisningen, samt öka betänketiden för eleverna samt ge feedback. Detta sättet att undervisa fick eleverna till att utveckla alternativa förklaringar på lärarfrågorna, klassrumsdialoger och att elevsvaren blev längre och mer kvalitativa. Metoden kan punktas ner i följande aktiviteter:

• Utformning och användning av öppna frågor till eleverna
• Eleverna "brainstormar" i grupper för att uttrycka sitt tänkande - läraren lyssnar in förkunskaperna (tänk Piaget)
• Läraren ger eleverna feedback i form av nya formativa frågor som ger eleverna ny fördjupning och ibland klargöranden
• Självvärdering och kamratvärdering - metakognitivt tänk (detta betonar Hattie)
• Feedback - ge formativa bedömningar efter elevernas provresultat

Inom studien gjordes ett kontrollerat försök att framföra feedback på elevernas resultat på tre olika sätt. Det ena var att eleverna fick poäng eller betyg på sitt prov. I en annan form fick eleverna både poäng, betyg och skrivna kommentarer. Den sista varianten var att eleverna endast fick skrivna kommentarer. Studien visade att den form av feedback som ledde till mest ökat lärande var när provresultatet inte relaterade till poäng eller betyg utan endast till skrivna kommentarer.

Detta blev först lite chockerande för lärarna. Den största anledningen var att eleverna inte läste kommentarerna - som kanske bara bestod i "bra kämpat", "läs på mer", "slarvfel" - utan istället bara jämförde sina betyg och provresultat med varandra. Lärarna lärde sig också att utveckla sina kommentarer till att bli mer formativa och inte bara summerande eller värderande.
En formativ bedömning beskriver var eleven befinner sig i förhållande till målet och ska beskriva hur eleven tar nästa steg i sin utveckling mot målet. Det är här som en bedömningsmatris kan underlätta visualiseringen av nästa utvecklingssteg för eleven.

Matrisen används i den Lokala Pedagogiska Plan som läraren inför starten av ett nytt arbetsområde kommunicerat med elever och vårdnadshavare. I denna LPP ska framgå vad målen (kunskapskraven) med undervisningen är, vilket centralt innehåll som ska behandlas, vilka arbetsmetoder och redovisningssätt som ska användas och vad som ska bedömas. En anpassning av LPP numerat bara kallat planering till Lgr 11 skulle kunna se ut så här:

• syfte samt centralt innehåll
• konkreta kunskapskrav
• genomförande med formulerade aktiviteter och tidsramar
• vad kommer att bedömas och hur (matriser)

För att läsa hela Wretmans artikel om formativ undervisning rekommenderas tidskriften Bedömning, som utges av förlaget Fortbildning AB. Det passar även alldeles utmärkt att läsa Wretmans artikel "IUP - En reform på avvägar" ur tidskriften implementera Skola 2011. I flertalet av artiklarna betonar man det metakognitiva tänkandet (egna reflektionen av sin inlärning) som kan göras på individ-, grupp- och lärar med elevnivå. Det viktiga här är att betona vad som kan utvecklas. Det är inte meningen att sänka sin kamrat med negativ kritik.
Helena Moreau hänvisar i sin artikel "Utveckla elevernas ansvarstagande" till rapporten "Bedömning av kunskap och kompetens (rapport nr 18 PRIM-gruppen)" som betonar vikten av elevens eget reflekterande.

Tidskriften Implementera Skola 2011 har skickats via internposten i några exemplar var.