Stavros och Marcus Louca inspirerar lärare i Höör 17.8

Höörs kommuns barn- och utbildningschef, Martin Persson, har lyckats få Stavros Louca till Höör den 17 augusti.

Stavros Louca är i skolkretsar känd för sitt engagemang i Rinkebyakademin, ett mentorsprogram för elever som ska ge goda möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden och nå goda resultat. För övriga är han nog mest känd för att under två säsonger deltagit i SVTs dokumentärprogram "Klass 9A". Pedagogerna i serien 9A har arbetat med att förändra undervisningen, lärares förhållningssätt men kanske främst gett eleverna en ökad självkänsla och tro på sin förmåga. Stavros Louca fick 2006 Kungliga ingenjörsvetenskapsakademins Ingvar Lindkvist-pris för sina pedagogiska insatser inom matematik med motiveringen ”för entusiasm, nya idéer och engagerat arbete som väcker elevernas intresse för matematik”.



Bakgrund

Tongivande inom internationell skolforskning är John Hattie, Auckland, Nya Zeeland. I sin bok Visible learning listar han aspekter som påverkar skolelevers resultat. Strukturfrågor som klasstorlek, sommarskolor, ekonomiska förutsättningar hamnar, kanske oväntat med tanke på hur stor plats de får i media, inte så långt upp på listorna över saker som påverkar resultaten positivt. Bland de högsta faktorerna hamnar istället de som rör själva kärnan i skolan, lärares sätt att anpassa sin undervisning till eleverna, ge feedback, formativ bedömning (handledande bedömning) och lärares förmåga att skapa relationer med sina elever och entusiasmera för sina ämnen. Denna bok har fått sådan respons internationellt och kallas av en del i lärarkretsar för "lärarnas bibel".

Inom vårt projekt Skola 2011 i Höör är målet att alla lärare ska bli väl förtrogna med de nya styrdokument som vi just i dagarna har börjat arbeta efter (Lgr 11 och den nya skollagen), vi inför även ett digitalt system för dokumentation och uppföljning av elevernas kunskaper. Syftet är att göra det tydligare för elever, lärare och föräldrar att kommunicera kring måluppfyllelse.

För att ytterligare stärka våra lärare och inspirera till att utvecklas som relationsbyggare har sektorschef och projekt Skola 2011 bjudit in den välkände läraren och eldsjälen Stavros Louca och hans son Marcus Louca, även han lärare. Båda är kända för att ha ett stort hjärta till sina elever, ett personligt engagemang och pedagogisk förmåga, där höga förväntningar på eleverna skapar motivation och sporrar dem till bra resultat. Under några timmar kommer de att dela sina tankar kring att brinna för sitt arbete som lärare, relationernas betydelse för elevernas lärande samt att ha höga förväntningar på alla elever oavsett bakgrund eller förutsättningar.

Stavros har även anklagats i media i maj 2011 av lärare för att ha fuskat med de nationella proven på Mikaelskolan i Örebro. Sedan i höstas har han i Örebro på uppdrag av SVT deltagit i uppföljaren till den prisbelönta SVT-dokumentären ”Klass 9A”. Misstanken bestod i att Stavros skulle fått tillgång till uppgifterna på det nationella provet i förväg och låtit eleverna få träna på dessa uppgifter. Rektorn beslutade då att eleverna skulle skriva ett ersättningsprov från Skolverket. Resultatet visade sig inte skilja sig nämnvärt och Skolinspektionens och kommunens egen utredning av hanteringen av de nationella proven på skolan visade att allt hade gått rätt till. Stavros berättade själv i media att han naturligtvis inte fuskat och att han tagit detta hårt och funderat mycket på vad hans kollegor, elever och vänner skulle tro om honom.

Källor: Wikipedia, Aftonbladet, Närkes Allehanda, SVR, SVT och Dagens Nyheter.
Christel och Jan

Skolinspektionens granskning av IT i undervisningen

Detta var en av de föreläsningar jag valde att lyssna på. Vad i IT-användningen i undervisningen ska de granska? Är det lärarnas användning av it i sin undervisning eller är det elevernas användning av IT för sin inlärning? Kanske båda delarna? Nästa fråga i mitt huvud var - hur ska de granska detta? Vilka ämnen ska de granska användningen av IT i? mm. mm.

Svaret är att kommande granskning tillhör ämnesgranskningarna 2011 och denna kommer att innehålla en gemensam del för granskning av allmändidaktiska aspekter och IT.

1) Bidrar skolans IT-användning till att:

• förtydliga innehållet,
• underlätta individanpassning,
• skapa motivation och engagemang,
• skapa delaktighet och underlätta samarbete, och
• främja kommunikation och återkoppling

 2) Stödjer användningen utveckling av elevernas digitala kompetens?

• Beaktar lärarna frågor som informationssökning, kritiskt förhållningssätt, informationssäkerhet, etik och förhållningssätt samt teknikens användningsområden?

De vill också se hur skolan kan kompensera den "digitala klyftan" bland de unga. Detta uttryck myntades ur en OECD-rapport "New Millenium Learners" som menar att allt fler unga idag har tillgång till digital teknik, men kunskapen i användandet av den, enligt punkterna ovan, tenderar att gå förlorad i vissa grupper.

Vad många skolkommuner glömmer bort är att det även finns ett enormt kunskapsgap hos många lärare beträffande den digitala tekniken och dess möjligheter och användningsområden. Till viss del kan kanske våra bibliotek och personalen där vara ett kompetensstöd.

Skolinspektionens presentation nedan:

Fl2011 Skolinspektionens granskning av IT-användning i undervisningen

View more presentations from Framtidens Lärande

Förstora bildspelet genom att trycka på pilkors-symbolen nere i högerhörnet.

Framtidens lärande del1

Intervju med Anthony Salcito på Framtidens Lärande 2011 from diu redaktion on Vimeo.

Anthony var en av föreläsarna på DiU:s (Datorn i Utbildningen) konferens i Nacka. Enligt sig själv har han förmånen att få resa runt till olika länder och föreläsa om IKT kopplat till undervisningen. Det ska väl nämnas att han är anställd som Vice President Worldwide Education Microsoft (lång titel!) Anthony menar att teknologitillgång i undervisningen kan öppna nya undervisningsmöjligheter, öka motivation och inlärningsmöjligheter hos elever samt skapa en modern och tidsenlig utbildning. Men det avgörande för en framgångsrik skola är att ha fokus på VAD eleverna SKA lära sig och HUR man på ett varierat sätt möjliggör detta, samt slutligen VET att de HAR lärt sig. Möjligheten att med teknikens hjälp snabbt ge duktiga elever större utmaningar är en annan fördel.
- The only way to improve outcome is to improve instruction! High expactations on all students, qualified teachers who adopt innovative learning activities based on experience and research (Detta har sagts förr och inte minst har internationellt erkända källor såsom:
John Hattie - Visible learning (Skolverkets rapport)
McKinsey-rapporten
Barber and Mourshed - (rapport 2007);  har genomfört en ”benchmarkingstudie” med PISA-rapporterna som grund för att förklara How the world’s best-performing schools come out on top. Läs Sveriges Universitets Studieförbunds slutsatser av den rapporten här!
Terry Holliday & Brenda Clark - Running all the redlights
Michael Fullan (Kanadensisk skolreformator) Teachers working together in teams focusing on how they can improve teaching and results. The new principals will act as instructional leaders and NOT just managers of the building. Michael på Youtube!

Detta återkommer delvis i presentationen nedan:

Les Foltos, Peer-Ed, USA

View more presentations from Framtidens Lärande

Les Foltos, Peer-Ed, USA - Presentation Transcript

1. Peer Coaching: Catalyst for 21 st Century Learning January, 2011 Les Foltos
2. How Do We Prepare Students for Their Future?
   • Prepare teachers to offer 21 st Century learning opportunities
3. What Improves Student Learning?
   • “ The only way to improve outcomes is to improve instruction.”
   • Barber & Mourshed 2007. p 26
   • “ The quality of the education system cannot exceed the quality of its teachers.”
   • Barber & Mourshed 2007. p 16
4. Bringing Innovation to Scale
   • Teachers who adopt innovation are those “who are intrinsically motivated…” About 25% of teachers.
   • Elmore, R. (2004), p28
   • Elmore may be too optimistic
   • Experiences of 70 Microsoft innovative educators from around world
5. Providing Ferry Service To Our Isolated Islands of Excellence
   • What professional learning will help all teachers adapt and adopt innovative learning activities?
6. Research Findings
   • On the job, job-embedded training
   • Focused on classroom activities
   • Long-term, ongoing
   • Highly collaborative environment
   • Structured to offer teachers chances to learn from others
7. Collaboration is Essential
   • “ It is time for our education workforce to engage in learning the way other professionals do—continually, collaboratively, and on the job—to address common problems and crucial challenges where they work.”
   • Former North Carolina Governor James Hunt (Darling-Hammond, 2009, p. 2)
8. So is Coaching
   • Top performing school systems understand that to improve instruction you need to use the following interventions:
   • Coach classroom practice
   • Move teacher training to the classroom
   • Develop stronger school leaders
   • Enable teachers to learn from one another
   • Barber & Mourshed 2007
9. Why is Coaching Critical?
   • Common to hear talk about Professional Learning Communities as the key to effective collaboration.
   • Need a skilled catalyst to make communities effective
10. Coaches As Catalyst
    • Providing just-in-time, just enough advice or training
    • Planning learning activities with teachers
    • Modeling or team teaching and reflection
    • Observing teachers and encouraging reflection on learning activities
11. Critical Coaching Skills
    • Communications and collaboration skills
    • Lesson Design
    • ICT Integration
12. What Makes Coaches Successful? How they Coach
    • Facilitator - Planning and leading meetings, activities, and staff development in one-on-one, small group, or large group situations.
    • Collaborator - Working together with colleagues to plan, implement, and evaluate activities.
    • Expert - Acting as a subject matter expert on a variety of topics.
    • Catalyst – Use communications skills that encourage teachers to think more deeply about content and pedagogy and become more effective at shaping learning activities.
13. Peer Coach as Catalyst
    • Expertise is important, being an expert is not
    • Must be able to create trust for successful co-planning and reflection
    • Questions- that help the teachers think more deeply about their issues- the key to effective coaching
    • Must be able to balance inquiry and advocacy
14. Coaching Impact
    • “ Because of working with (the Coach), my use of technology in the classroom has gone to the next level. She has shown me ways to integrate technology past word processing…Technology is less of a focus and more of a tool that students use daily.”
15. Coaching Impact
    • “ My students are more productive when involved in technology rich lessons. After doing such a lesson, and seeing them achieve, I’ve noticed I set higher expectations for them, and they have higher expectations for themselves.”
16. How Do We Turn Vision Into Reality
    • Teachers need success implementing learning activity based on vision, need to see the impact on children IN THEIR CLASSROOM, before they will embrace and adopt the vision.
    • Effective peer coaches turn vision into reality.

Effective peer coaches turn vision into reality.

OECD analys av PISA mätning och internationella trender

Den så överlag goda till utmärkta läsförståeelsen i vårt land och övriga länder i väst sjunker. Länder i asien som varit lågpresterande har plötsligt gått om oss. Detta har vi skrivit om tidigare. Henno Theisens från OECD presenterade denna stistik vid förra årets Datorn i utbildningens mässa i Nacka. Själv ser jag fram emot att än en gång resa till Stockholm i veckan och ta del av nya forskningsrön och skolpolitiska debatter som rör it i undervisningen men framförallt modern skolutveckling genrellt.

Henno Theisens, OECD

View more presentations from Framtidens Lärande

Presentation utan ljud av hur sverige 2000-2009 förhåller sig internationellt i utbildning(läsförståelse i detta fall), ekonomi, it-satsning mm och analys för vad svensk utbildningsväsende behöver förhålla sig till för att skapa framtidens lärande. Mycket av det som sägs har skrivits känns igen i andra forskningsrapporter och internationella studier.
Politiska initiativ på alla nivåer krävs
Obekväma beslut
Sätta lektion och undervisning i centrum - fokus på huvuduppdraget
Höga krav på alla: ledare, lärare och elever
Koppla forskning till utbildningen på alla nivåer, från förskola till universitet och skapa lärande arbetsorganisationer på alla nivåer som omsätter beprövad erfarenhet med ny forskning (både didaktisk och ämnesinriktad). Målet är högre kvalitet och bättre resultat
Satsa mer på de svaga eleverna samt ge de duktiga eleverna ännu mer utmaningar

Skolk skrivs in skolbetyget

Var tionde skolkar i grundskolan och ännu fler på gymnasiet.
Björklund går med sitt förslag emot så pass tunga remissinstanser som barnombudsmannen (BO), Skolverket och Skolinspektionen.
– Sverige har för mycket skolk och det är inte acceptabelt. På ingen arbetsplats i vuxenlivet kan man komma och gå som man vill och det ska man inte kunna göra i skolan heller.

 

http://www.dn.se/nyheter/sverige/skolket-ater-i-betyget

 

 

Från

Lärarnas tidning 2011-05-11 11:24

Skolk ska redovisas i terminsbetygen i gymnasiet i höst och i grundskolan från och med december 2012. Regeringen struntar i kritiken från bland andra Skolverket och Barnombudsmannen.

(Ny version 11 maj kl 15.25)
Regeringen tänker fatta beslutet att skriva in olovlig frånvaro i terminsbetygen i både grundskolan och gymnasiet.
– Det stora skolket är en av orsakerna till svensk skolas sjunkande kunskapsresultat. Min bedömning är att skolket kommer att minska nu, sa utbildningsminister Jan Björklund vid en presskonferens på onsdagen.
På gymnasiet sker införandet redan i höstterminsbetygen. När det gäller grundskolan börjar bestämmelsen gälla ett år senare, samtidigt som betygen införs i år 6.
Med beslutet går regeringen emot flera tunga remissinstanser, bland annat BO som vill ha mer stöd från skolans sida till elever med stor frånvaro. Även Skolverket är kritiskt och menar att frånvaroproblematiken är komplex och att det kan vara svårt att avgöra vad som är skolk.
Lärarförbundet har inte haft några invändningar så länge skolket inte förs in i elevernas slutbetyg. Och så blir det inte.

Karin Lindgren

Orginalartikeln på nätet kan inte visas i internet explorer 7 eller tidigare. Höörs kommuns skolor använder internet explorer 7, och därför valde jag att kopiera sidans text till bloggen. När skolorna migrerar till windows 7 och office 2010 i augusti löser sig problemet.

Tekniken skapar lust i lärandet - fortsättning på skattletning

Kopierat frånOrigo 2010-08-26 14:59

Eleverna på Smedingeskolan lär sig geometri utomhus med hjälp av mobiler med GPS-funktion. Att lusten för matte har ökat är det ingen tvekan om, säger Mats Larsnäs, IT-pedagog på Smedingeskolan.
– Ambitionen är givetvis också att höja resultaten, men projektet måste pågå längre för att jag ska kunna säga att de har blivit bättre på matte.
En utvärdering visar att över 70 procent av eleverna tycker att de lär sig mer, bland annat eftersom de fått samtala i grupp om uppgifterna och fått vara utomhus mer.
Än så länge används mobilerna av skolans högstadieelever. Men matematik med hjälp av GPS-mobiler skulle kunna fungera redan från år 6. Och om uppgifterna baseras på till exempel filmklipp skulle de passa för ännu yngre elever, menar Mats Larsnäs.
Förutom inköpskostnaden för mobilerna behövs en person som kan hålla i projektet. Smedingeskolan har köpt åtta telefoner som kostar mellan 4 000 och 5 000 kronor styck. GPS-funktionen är enkel och det är lätt att förstå vad som syns på skärmen. Telefonerna är billiga i drift och det finns inga rörliga kostnader, eftersom ingen datatrafik används. Det går inte heller att ringa på dem.
Tanken är att hitta fler sätt att dra nytta av mobilerna. De används redan i engelska och spanska, och Mats Larsnäs ser historia som ett annat möjligt mobilämne. Undervisningsformen lämpar sig också bra för ämnesöverskridande undervisning. Smedinge­skolan planerar till exempel ett samarbete mellan idrotts- och mattelärare.
– Vi tänker oss bland annat att eleverna ska få springa en runda med mobilerna och sedan göra olika uträkningar på sina egna värden.
Att Smedingeskolan har naturen runt hörnet är självklart en fördel. Men det är lika enkelt för en skola i stan att hitta geometrin utomhus, till exempel genom att använda sig av byggnader, menar Mats Larsnäs.
– Det är inte naturen som är grejen, även om det naturligtvis är nyttigare att vara ute i skogen.

Linus Hellerstedt

Orginalartikeln på nätet kan inte visas i internet explorer 7 eller tidigare. Höörs kommuns skolor använder internet explorer 7, och därför valde jag att kopiera sidans text till bloggen. När skolorna migrerar till windows 7 och office 2010 i augusti löser sig problemet.

Något kreativt i all denna styrdokumentslitteratur - Skattletning med iPad eller mobil!

Skattletning med mobilens inbyggda gps-funktion eller geocaching som det kallas. Delar hämtat ur en it-pedagogs reportage från hur detta används i skolan. http://opedagogen.se/?p=1027

Har ni funderat över hur ni ska kunna integrera begreppen spänning, nyfikenhet, teknik, slutledningsförmåga, kartkunskap, skattletning, matematik, samarbets- och kommunikationsförmåga under en och samma lektion? Här möter du Melanie Burford, Library Media Specialist, från Texas som också har förstått och ser möjligheterna i att använda geocaching i undervisningen.  Eftersom "lektionen är helig" citerar jag vilka kunskapskrav, förmågor och centralt innehåll som kan tränas längre ner i detta inlägg:




Barn som sett denna video kommenterar avundsjukt:
- AWESOME. Wish my school did that, maybe I would have had better grades....?


LGR11
KAPITEL 1
Skolans uppdrag:
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga
skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

IDROTT
Syfte:
Röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang, genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv.

Centralt innehåll åk 1-3:
Rörelse
• Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.
Hälsa och livsstil• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur-och utevistelser.-och utevistelser.
Friluftsliv och utevistelse
• Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning.
• Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.
• Allemansrättens grunder.
• Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.
Centralt innehåll åk 4-6:
Hälsa och livsstil
• Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.
Friluftsliv och utevistelse• Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler.
• Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
Centralt innehåll åk 7-9:
Friluftsliv och utevistelser• Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
• Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

Axplock ur MATEMATIK
Givetvis tränas även elevernas matematiskt analyserande, uppskattande och rimlighetstänkande förmåga; deras val av strategier samt termer som vinkel, grader, linjer, sträckor, symmetri genom geometriska figurer i naturen, positionering och avstånd.

Axplock ur GEOGRAFI
Syfte:
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska
förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Centralt innehåll åk 1-3:
Att undersöka verkligheten
Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
Centralt innehåll åk 4-6:
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Centralt innehåll åk 7-9:
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

Som ni märker kommer samma begrepp och innehåll tillbaka i det centrala innehållet för de olika stadierna. Även likheter i vilka förmågor som ska utvecklas genom ämnena framkommer.När ska vi byta klassuppsättningar av geografiböcker, matteböcker och annan ämneslitteratur mot internetresurser, klassuppsättningar av iPads, digitalkameror, bärbara pc, mobiltelefoner etc...?