Dagen före skolstart i Höör denna termin, den 17 augusti hade vi inbjudit alla lärare i kommunen till en inspirationsföreläsning med Stavros Louca och hans son, Marcus Louca. Vi tyckte de hade något att berätta om relations-, ledarskaps- och didaktisk kompetens, det som all forskning kommer fram till är avgörande för elevernas lärande och goda resultat och det som Höörs kommuns lönekriterier utgår från.
Stavros började med att tala om vikten av visioner, att visioner måste vara saker som går att genomföra NU, något som ska kännas lika närvarande som skjortan mot kroppen. Han fortsatte med att tala om vikten av att ha höga målsättningar för eleverna och tog idrotten som exempel. Om höjdhoppstränare haft låga förväntningar och visioner hade aldrig resultaten liknat Stefan Holms. På tal om hoppning så berättade Stavros liknelsen om grodan som inte påverkades av dem som sa att han inte kunde, det visade sig att den var döv, och Stavros uppmanade oss att slå dövörat till för de röster som säger att vi inte kommer att klara saker.
Han berättade om sin barndom när han arbetade hårdare än alla andra och hela tiden kände att han måste vara bäst, för att bevisa något för dem som sa att han var mindre värd på grund av sin bakgrund. En fin berättelse var den om hur hårt hans mamma arbetade med att förhöra och stötta honom i skolarbetet, och det blev tydligt för Stavros att hon inte kunde läsa. I stället för att avslöja detta lärde han henne läsa och skriva genom att visa och vara tydlig. När man alltid gör sitt bästa blir man hela tiden lite bättre. Både Stavros och Marcus är stiliga, charmerande män, och de använder detta tillsammans med sin utstrålning i klassrummet, de talade om attraktion, passion och charm som viktiga sidor för att eleverna ska vilja komma till lektionerna och lära sig.
Han berättade om sin barndom när han arbetade hårdare än alla andra och hela tiden kände att han måste vara bäst, för att bevisa något för dem som sa att han var mindre värd på grund av sin bakgrund. En fin berättelse var den om hur hårt hans mamma arbetade med att förhöra och stötta honom i skolarbetet, och det blev tydligt för Stavros att hon inte kunde läsa. I stället för att avslöja detta lärde han henne läsa och skriva genom att visa och vara tydlig. När man alltid gör sitt bästa blir man hela tiden lite bättre. Både Stavros och Marcus är stiliga, charmerande män, och de använder detta tillsammans med sin utstrålning i klassrummet, de talade om attraktion, passion och charm som viktiga sidor för att eleverna ska vilja komma till lektionerna och lära sig.
Stavros talade om strategier för att nå målen.Genom att börja enkelt och i långsam takt så att alla elever följer med, repetera ofta och att arbeta aktivt med beröm och uppmuntran avdramatiserar man ämnet och för att nå elevernas hjärtan måste man ha ett personligt engagemang med respekt och lojalitet, en familjär stämning. Stavros gav oss exempel på hur han berättar saker om sig själv, hur han frågar eleverna om deras liv och lyssnar till deras berättelser. En känd berättelse han återberättade var om när Michelangelo med sin stenmejsel tog fram det som skulle bli konstverket genom att hacka bort allt det som inte var det.
Stavros berättade att ordet pedagog kommer från det grekiska ordet för "föra barn till framgång". Michelangelo hade, och vi bör också ha verktyg som vi kan hantera med precision just för att föra våra elever mot framgång. Har vi det?
Marcus gav oss många exempel på hur han arbetar med att fånga elevernas intresse, ett exempel var de teknikklubbar de arbetade med i Bromma efter skolan och som som skapar VI-känslan och relationerna.
Stavros läste Sören Kirkegaards dikt för oss med stor inlevelse. Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål... Säkert har vi hört den många gånger, men den tar, liksom Stavros många andra exempel fram det som är bland det viktigaste i vårt arbete som lärare, att vi måste bygga relationer till våra elever, ta reda på vad det är de kan och inte kan för att de ska kunna utvecklas vidare. Där måste vi finnas, med vår undervisning, våra uppgifter, vårt engagemang och vår personlighet.
I den ordningen. Skolan och jobbet handlar från början till slut om eleverna, och om att hjälpa varenda barn att få ordentliga möjligheter i livet.
Att vara med när elevernas självkänsla och självförtroende stärks och se deras framtidsplaner ta nya fantastiska riktningar, den förmånen är en av de stora drivkrafterna i mitt yrkesliv. Aftonbladet maj 2011
