Datorer och ny teknik i skolan - Ruben R. Puentedura om 1-1 satsning

Mina anteckningar efter Rubens föreläsning, 23 november 2011, Latinskolan i Malmö, på inbjudan av Atea.

Under de senaste femtio åren har forskare såsom Doug Engelbart och Seymour Papert identifierat och påvisat en anmärkningsvärd potential i att använda datorn som ett redskap för att öka männis­kans intellekt och kognitiva förmåga. Genom att ge varje elev var sin dator eller surfplatta är det idag möjligt att förverkliga denna vision inom allt slags lärande. Som alltid när förändringar införs är det viktigt att följa upp och mäta effekten av de nya arbetssätten. Puentedura har utarbetat modeller och ramverk för att mäta effekten av hur väl IKT[1] är integrerat i utbildningen.

Puenteduras modeller och ramverk för att integrera IKT i undervisningen

Puentedura använder modellerna SAMR[2] och TPCK[3]. De används när en skola ska självskatta sig och förstå på vilken IT-pedagogisk utvecklingsnivå den befinner sig på. Fyra viktiga faktorer måste samverka för att uppfylla modern didaktik. Det är Teknik, Pedagogik, Innehåll och Kunskap. För att konkretisera vad varje nivå innebär använder Puentedura metaforer, modeller och flöden. Dessa hjälper också till för att framhäva de nya pedagogiska hjälpmedlens unika egenskaper. Avslutningsvis berättar han hur vi kan omsätta dessa ramverk i den dagliga undervisningen, samt hur de kan användas som praktiska verktyg i skolan och integreras i kursplanen för olika årskurser.

Dagens informationsflöde tvingar oss att bearbeta inte bara mycket information utan helst endast den relevanta och senaste. Det kommer att tvinga oss till att skapa nya strukturerade men likväl flexibla arbetssätt och kanaler till rätt informationsflöden. Det tvingar oss även att inse att dokument och information snabbt förändras eller revideras och att vi måste förhålla oss lika snabbt till förändringen.

När IKT används i den dagliga undervisningen ökar förutsättningarna att få tillgång till djupare kunskap och effektivare flöden. Det gigantiska utbudet av information och forskning som finns tillgängligt samt möjlighet till kommunikation och återkoppling skapar snabbt ny kunskap, vilket i sin tur leder till nya problemformuleringar och ny forskning.
Hans Roslings statistikinstrument "Gapminder" är ett lysande exempel på hur samlad information/statistik tillgängliggörs och kan följas upp eller användas för ny forskning. Följ honom för övrigt på Twitter...http://twitter.com/#!/HansRosling

[1] Informations- och kommunmikationsteknik

[2] Substitution, Augmentation, Modification & Redefinition

[3] Technology, Pedagogy, Content & Knowledge

 

Ruben visar hur teknikstödet hjälper oss att fokusera och använda IT-verktyg för att möjliggöra specifika funktioner.

Exempel på Flow - arbetsflöde för att lösa en uppgift

Vi utgår från en surfplatta där diktering, anteckningar och foton görs under en lektion. Appar med fetstil.

Dragon dictation - diktering http://itunes.apple.com/se/app/dragon-dictation/id341446764?mt=8
iA Writer enkelt skrivande av text http://itunes.apple.com/us/app/ia-writer/id392502056?mt=8

PS Express för bildredigering av de tagna fotona http://itunes.apple.com/us/app/adobe-photoshop-express/id331975235?mt=8

Pages för formatering och redigering av texten http://www.apple.com/se/ipad/from-the-app-store/apps-by-apple/pages.html

KeyNotes för slutpresentation av text och bilder http://itunes.apple.com/se/app/keynote/id361285480?mt=8
Lägg ut på nätet för spridning och återkoppling

Modellen SAMR - visar på vilken kvalitetsnivå IKT är integrerad i verksamheten?

Vi utgår från ett exempel där traditionell klassrumsmetodik utmanas och slutligen totalt förändras med användandet av ny teknik, kunskap, innehåll och pedagogik samt där eleverna har tillgång till varsin dator/surfplatta.

Undervisningssituationen utgår i nuläget från lärarens och textböckernas fråga – svar metodik, eleverna diskuterar lösningar med varandra och redovisar sina svar på papper eller muntligt. Därtill någon enstaka personlig reflektion samt kamrat- och lärarbedömning.

Min översättning

Förbättringsfasen

Substitution - Ersättning

Papper och penna ersätts rakt av med skärm och tangentbord. Varje elev skapar en ny text genom att skriva av från olika böcker, för att slutligen skriva ut sin text.

Augmentation - Förbättring

Som ovan men nu använder eleverna rättstavnings- och ordprediktionsprogram samt internet utan någon större källkritisk förmåga, klassrumspedagogiken är i stort densamma.

Omvandlingsfasen

Modifiering - Utveckling

Eleverna söker information och fakta från nätet med källkritisk förmåga. De stryker under eller kopierar fraser och begrepp de inte förstår i texterna och sociala forum används för att söka samarbetspartners. Genom att förklara mina tankar och förståelse av ett fenomen för andra lär eleven sig själv att bedöma och sätta ord på sina kunskaper. Under lektionen avsätts tid för att hela gruppen tillsammans med läraren ger sin återkoppling på problem, och begrepp samt komma fram till nya frågeformuleringar, sammanställningar och lösningar. Resultatet är ökad funktionalitet och kommunikation, reflektion och återkoppling, med förbättrad faktatillgång, kunskapsdjup och kvalitet som resultat.

Redefinition - Förändring

Undervisningen leder till skapandet och användandet av nya digitala verktyg och forum med kontakter i näringsliv och forskning – kollaborativ kunskapsutveckling. Arbetssätt och kunskapsutbyte och återkoppling som tidigare inte varit möjligt att delge varandra blir möjligt. Källor och kunskap tillgängliggörs digitalt via nätet (Gapminder, Wikis, MIT etc.). Nya slutsatser och problemformuleringar diskuteras i forumen såsom Twitter, blogg, Facebook eller Skype.  

Enkla exempel enligt SAMR modellen

S Dator/surfplatta ersätter bok och anteckningspapper
A Anteckningar och läsning kan förbättras med presentations- och redigeringsfunktioner 

M Dela anteckningar, samla bildmaterial, omformulera meningar, återanvänd, utveckla och presentera

R Omdefinition och användning av nya arbetssätt/flöden, begrepp och kunskaper som delas på nätet i olika forum som tidigare inte varit möjliga

S Kartbok i dator

A Googleearth på Smartboard/pc – skapar frågor såsom varför bygga pyramider i öknen i Egypten?

M Google sketchup pyramid diskutera hur de byggdes, hållfasthet, hemliga gångar etc.

R Teoretiska hållbarhets/simuleringar i datorer

Kontaktinformation till Ruben R Puentedura

http://hippasus.com/rrpweblog/

rubenrp@hippasus.comx

@rubenrp

Cilla Johansson har i sin blogg också skrivit några rader om Puentedura: http://cillajohansson.se/?p=533

Lyssna gärna på Fredrik Härén på Youtube från "Kunskapens dag" mycket ironi och skratt samt en nypa sanning med viss modifikation - 17 miljoner forskare idag - vad händer när de kopplar ihop sig? Ideexplosioner!

Ett annat resultat av världssamarbete är uttalslexikonet Forvo som finns på http://sv.forvo.com/

Framtidens lärande del1

Intervju med Anthony Salcito på Framtidens Lärande 2011 from diu redaktion on Vimeo.

Anthony var en av föreläsarna på DiU:s (Datorn i Utbildningen) konferens i Nacka. Enligt sig själv har han förmånen att få resa runt till olika länder och föreläsa om IKT kopplat till undervisningen. Det ska väl nämnas att han är anställd som Vice President Worldwide Education Microsoft (lång titel!) Anthony menar att teknologitillgång i undervisningen kan öppna nya undervisningsmöjligheter, öka motivation och inlärningsmöjligheter hos elever samt skapa en modern och tidsenlig utbildning. Men det avgörande för en framgångsrik skola är att ha fokus på VAD eleverna SKA lära sig och HUR man på ett varierat sätt möjliggör detta, samt slutligen VET att de HAR lärt sig. Möjligheten att med teknikens hjälp snabbt ge duktiga elever större utmaningar är en annan fördel.
- The only way to improve outcome is to improve instruction! High expactations on all students, qualified teachers who adopt innovative learning activities based on experience and research (Detta har sagts förr och inte minst har internationellt erkända källor såsom:
John Hattie - Visible learning (Skolverkets rapport)
McKinsey-rapporten
Barber and Mourshed - (rapport 2007);  har genomfört en ”benchmarkingstudie” med PISA-rapporterna som grund för att förklara How the world’s best-performing schools come out on top. Läs Sveriges Universitets Studieförbunds slutsatser av den rapporten här!
Terry Holliday & Brenda Clark - Running all the redlights
Michael Fullan (Kanadensisk skolreformator) Teachers working together in teams focusing on how they can improve teaching and results. The new principals will act as instructional leaders and NOT just managers of the building. Michael på Youtube!

Detta återkommer delvis i presentationen nedan:

Les Foltos, Peer-Ed, USA

View more presentations from Framtidens Lärande

Les Foltos, Peer-Ed, USA - Presentation Transcript

1. Peer Coaching: Catalyst for 21 st Century Learning January, 2011 Les Foltos
2. How Do We Prepare Students for Their Future?
   • Prepare teachers to offer 21 st Century learning opportunities
3. What Improves Student Learning?
   • “ The only way to improve outcomes is to improve instruction.”
   • Barber & Mourshed 2007. p 26
   • “ The quality of the education system cannot exceed the quality of its teachers.”
   • Barber & Mourshed 2007. p 16
4. Bringing Innovation to Scale
   • Teachers who adopt innovation are those “who are intrinsically motivated…” About 25% of teachers.
   • Elmore, R. (2004), p28
   • Elmore may be too optimistic
   • Experiences of 70 Microsoft innovative educators from around world
5. Providing Ferry Service To Our Isolated Islands of Excellence
   • What professional learning will help all teachers adapt and adopt innovative learning activities?
6. Research Findings
   • On the job, job-embedded training
   • Focused on classroom activities
   • Long-term, ongoing
   • Highly collaborative environment
   • Structured to offer teachers chances to learn from others
7. Collaboration is Essential
   • “ It is time for our education workforce to engage in learning the way other professionals do—continually, collaboratively, and on the job—to address common problems and crucial challenges where they work.”
   • Former North Carolina Governor James Hunt (Darling-Hammond, 2009, p. 2)
8. So is Coaching
   • Top performing school systems understand that to improve instruction you need to use the following interventions:
   • Coach classroom practice
   • Move teacher training to the classroom
   • Develop stronger school leaders
   • Enable teachers to learn from one another
   • Barber & Mourshed 2007
9. Why is Coaching Critical?
   • Common to hear talk about Professional Learning Communities as the key to effective collaboration.
   • Need a skilled catalyst to make communities effective
10. Coaches As Catalyst
    • Providing just-in-time, just enough advice or training
    • Planning learning activities with teachers
    • Modeling or team teaching and reflection
    • Observing teachers and encouraging reflection on learning activities
11. Critical Coaching Skills
    • Communications and collaboration skills
    • Lesson Design
    • ICT Integration
12. What Makes Coaches Successful? How they Coach
    • Facilitator - Planning and leading meetings, activities, and staff development in one-on-one, small group, or large group situations.
    • Collaborator - Working together with colleagues to plan, implement, and evaluate activities.
    • Expert - Acting as a subject matter expert on a variety of topics.
    • Catalyst – Use communications skills that encourage teachers to think more deeply about content and pedagogy and become more effective at shaping learning activities.
13. Peer Coach as Catalyst
    • Expertise is important, being an expert is not
    • Must be able to create trust for successful co-planning and reflection
    • Questions- that help the teachers think more deeply about their issues- the key to effective coaching
    • Must be able to balance inquiry and advocacy
14. Coaching Impact
    • “ Because of working with (the Coach), my use of technology in the classroom has gone to the next level. She has shown me ways to integrate technology past word processing…Technology is less of a focus and more of a tool that students use daily.”
15. Coaching Impact
    • “ My students are more productive when involved in technology rich lessons. After doing such a lesson, and seeing them achieve, I’ve noticed I set higher expectations for them, and they have higher expectations for themselves.”
16. How Do We Turn Vision Into Reality
    • Teachers need success implementing learning activity based on vision, need to see the impact on children IN THEIR CLASSROOM, before they will embrace and adopt the vision.
    • Effective peer coaches turn vision into reality.

Effective peer coaches turn vision into reality.

Tekniken skapar lust i lärandet - fortsättning på skattletning

Kopierat frånOrigo 2010-08-26 14:59

Eleverna på Smedingeskolan lär sig geometri utomhus med hjälp av mobiler med GPS-funktion. Att lusten för matte har ökat är det ingen tvekan om, säger Mats Larsnäs, IT-pedagog på Smedingeskolan.
– Ambitionen är givetvis också att höja resultaten, men projektet måste pågå längre för att jag ska kunna säga att de har blivit bättre på matte.
En utvärdering visar att över 70 procent av eleverna tycker att de lär sig mer, bland annat eftersom de fått samtala i grupp om uppgifterna och fått vara utomhus mer.
Än så länge används mobilerna av skolans högstadieelever. Men matematik med hjälp av GPS-mobiler skulle kunna fungera redan från år 6. Och om uppgifterna baseras på till exempel filmklipp skulle de passa för ännu yngre elever, menar Mats Larsnäs.
Förutom inköpskostnaden för mobilerna behövs en person som kan hålla i projektet. Smedingeskolan har köpt åtta telefoner som kostar mellan 4 000 och 5 000 kronor styck. GPS-funktionen är enkel och det är lätt att förstå vad som syns på skärmen. Telefonerna är billiga i drift och det finns inga rörliga kostnader, eftersom ingen datatrafik används. Det går inte heller att ringa på dem.
Tanken är att hitta fler sätt att dra nytta av mobilerna. De används redan i engelska och spanska, och Mats Larsnäs ser historia som ett annat möjligt mobilämne. Undervisningsformen lämpar sig också bra för ämnesöverskridande undervisning. Smedinge­skolan planerar till exempel ett samarbete mellan idrotts- och mattelärare.
– Vi tänker oss bland annat att eleverna ska få springa en runda med mobilerna och sedan göra olika uträkningar på sina egna värden.
Att Smedingeskolan har naturen runt hörnet är självklart en fördel. Men det är lika enkelt för en skola i stan att hitta geometrin utomhus, till exempel genom att använda sig av byggnader, menar Mats Larsnäs.
– Det är inte naturen som är grejen, även om det naturligtvis är nyttigare att vara ute i skogen.

Linus Hellerstedt

Orginalartikeln på nätet kan inte visas i internet explorer 7 eller tidigare. Höörs kommuns skolor använder internet explorer 7, och därför valde jag att kopiera sidans text till bloggen. När skolorna migrerar till windows 7 och office 2010 i augusti löser sig problemet.

Något kreativt i all denna styrdokumentslitteratur - Skattletning med iPad eller mobil!

Skattletning med mobilens inbyggda gps-funktion eller geocaching som det kallas. Delar hämtat ur en it-pedagogs reportage från hur detta används i skolan. http://opedagogen.se/?p=1027

Har ni funderat över hur ni ska kunna integrera begreppen spänning, nyfikenhet, teknik, slutledningsförmåga, kartkunskap, skattletning, matematik, samarbets- och kommunikationsförmåga under en och samma lektion? Här möter du Melanie Burford, Library Media Specialist, från Texas som också har förstått och ser möjligheterna i att använda geocaching i undervisningen.  Eftersom "lektionen är helig" citerar jag vilka kunskapskrav, förmågor och centralt innehåll som kan tränas längre ner i detta inlägg:




Barn som sett denna video kommenterar avundsjukt:
- AWESOME. Wish my school did that, maybe I would have had better grades....?


LGR11
KAPITEL 1
Skolans uppdrag:
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga
skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

IDROTT
Syfte:
Röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang, genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv.

Centralt innehåll åk 1-3:
Rörelse
• Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.
Hälsa och livsstil• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur-och utevistelser.-och utevistelser.
Friluftsliv och utevistelse
• Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning.
• Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.
• Allemansrättens grunder.
• Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.
Centralt innehåll åk 4-6:
Hälsa och livsstil
• Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.
Friluftsliv och utevistelse• Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler.
• Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
Centralt innehåll åk 7-9:
Friluftsliv och utevistelser• Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
• Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

Axplock ur MATEMATIK
Givetvis tränas även elevernas matematiskt analyserande, uppskattande och rimlighetstänkande förmåga; deras val av strategier samt termer som vinkel, grader, linjer, sträckor, symmetri genom geometriska figurer i naturen, positionering och avstånd.

Axplock ur GEOGRAFI
Syfte:
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska
förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Centralt innehåll åk 1-3:
Att undersöka verkligheten
Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
Centralt innehåll åk 4-6:
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Centralt innehåll åk 7-9:
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

Som ni märker kommer samma begrepp och innehåll tillbaka i det centrala innehållet för de olika stadierna. Även likheter i vilka förmågor som ska utvecklas genom ämnena framkommer.När ska vi byta klassuppsättningar av geografiböcker, matteböcker och annan ämneslitteratur mot internetresurser, klassuppsättningar av iPads, digitalkameror, bärbara pc, mobiltelefoner etc...?

IKT och digital kompetens - Använda IKT i undervisningen

Lärarutbildningen på Malmö högskola beskriver IKT
"Man kan också betrakta begreppet utifrån de tre delarna Information - Kommunikation - Teknik. Information kan vi se som det innehåll vi bearbetar till kunskap. Kommunikation kan vi se som en grund för lärandet och tekniken är bäraren av de kommunikativa och interaktiva processerna i lärandet. Med detta synsätt kan man betrakta IKT som grundvalar för lärande. Vi vill utvidga IKT-begreppet till att omfatta mer än digital teknik eller dator. Alla former av teknik som används i olika utbildningssammanhang bör innefattas i ett nytt kunskapsfält.”
Källa: Lärandets verktyg, lärarutbildningen på Malmö Högskola

Europeiska unionens beskrivning av digital kompetens
”Sverige har undertecknat Europaparlamentets och Europeiska rådets rekommendationer om åtta nyckelkompetenser i december 2006. En av dessa nyckelkompetenser är digital kompetens, vilket innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, det vill säga användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.”
Källa: hämtat ur Skolverkets rapport "Utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom skolan"

Lägesrapport från Skolverket våren 2009 - länk ovan
”uppdraget att bedöma verksamheters och huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt förslag på insatser”. 

• Brist på datorer, knappt var tredje lärare har en egen dator på arbetet, samt att antalet datorer inte ökat nämnvärt sedan 2001, vilket skapar långa väntetider för eleverna.
• Tre av fyra lärare anser att den egna skolans IKT-kompetens är otillräcklig och de har svårt att hitta bra undervisningsmaterial. Hälften av lärarna använder IT högst någon lektion i veckan.
• Hälften av datorerna är dessutom gamla ochsupporten när något händer upplevs långsam.
• Brist på övergripande samordning, utbyte, utbildning och gemensam strategi.
• Från att tidigare främst ha framställts som klyftor mellan dem som har och inte har tillgång till IKT, syns de stora skillnaderna nu mellan dem som kan och inte kan nyttja tekniken fullt ut. Ett allvarligt hot mot utbildningssystemen, demokratin och samhällsutvecklingen enligt OECD.
• I USA satsar man nu på en federal it-strategi för skolan (K-12) och skriver:
• Skolan måste helt enkelt ta till sig de digitala möjligheterna i sin undervisning och i sina kunskapsmålför att kunna försvara sin roll och uppgift i samhället.

Skolverkets slutsatser från rapporten

• Utan strategier blir frågor om till exempel utrustning, tillgänglighet och kompetensutveckling lösryckta ur ett sammanhang.
• Skolledarna har generellt en viktig uppgift att driva ett strategiskt arbete och skapa den helhetssyn på skolans uppdrag som krävs för gynnsam resultatutveckling. Idag är inte IT fullt ut integrerad i detta. Samtidigt finns studier som pekar på att skolledares kompetens i IT-frågor är begränsad. 
• Lärare måste också utifrån såväl strategier som verktyg öka sin kompetens och förtrogenhet med IT. Detta måste ske utifrån en långsiktig plan för hur IT- integreras i den pedagogiska vardagen.
• IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremot finns en stor pedagogisk potential om läraren har djup IT-kompetens och reflekterar över sin roll samt över hur undervisningen ska kunna utvecklas med ny teknik.
• Den grundläggande slutsatsen i redovisningen är att digitaliseringen och globaliseringen av samhället innebär helt andra krav och helt andra möjligheter för skola, utbildning och livslångt lärande.

Informationsteknik i LGR11

”IKT i skolan kan vara helt avgörande för att en elev ska kunna nå kunskapsmålen och en förutsättning för att kunna ta del av och vara delaktig i skolarbetet.”Källa: Specialpedagogiska Skolmyndighetens publikation "IT och lärande"

Begreppet "lärverktyg" är nytt i LGR11 och kan tolkas till användandet av alternativa läromedel såsom informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen.

Nedan visas ett filmklipp där Henrik Widaeus, Pedagogiskt centrum i Södertälje gör en
sökning på orden dator, internet, webb, digital och information i LGR11

 

Kunskapssamhället har blivit kompetenssamhället

 

PIM - Ditt lärverktyg för att uppnå digital kompetens
Det ökade kravet på att lärare ska skaffa sig digital kompetens och kunskap om digital källkritik kräver utbildningsinsatser. Ett sätt att fortbilda landets lärare i digital kompetens är verktyget PIM. PIM står för ”praktisk IT- och mediekompetens” och är en kombination av handledningar på Internet, studiecirkel och hjälp i vardagen.

Webbplatsen är en del av ett regeringsuppdrag som Skolverket har att främja utveckling och användning av informationsteknik i skolan. Det är en helt kostnadsfri resurs riktad till Sveriges alla pedagoger.
http://www.pim.skolverket.se/xp/Introduktion/

Vi kommer att undersöka möjligheten att utnyttja Hörbys examinerings-plattform för att kunna komma igång med PIM redan under kalenderåret 2011. Vem som helst kan redan nu gå kurserna på PIM-hemsidan. Då ger du dig själv ett försprång. Nivå tre är den nivå som alla så småningom ska uppnå.

Vad kan vi uppnå med IKT?

• Upplevelsen av en modern skola är viktig för elevernas vilja att lära. IKT kan stimulera barn och elevers kreativitet och inlärning, samt vara ett redskap och stöd i pedagogernas arbete.
• Tidsbesparing och högre kvalitet. Nätet är fullt av färdiga lektionsplaneringar och digitala lärresurser som kan ändras eller byggas på. http://www.lektion.se/
• Individanpassade stödövningar i våra skolavtalsprogram
• (Eva, Nina, Gunnel och Camilla m.fl. läs- och skrivutvecklingsprojekt med IKT-stöd)
• Digital kompetens är en av åtta nyckelkompetenser, som enligt Europarådet bidrar till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle.
• Utveckla källkritiskt förhållningssätt: söka och samla, sålla (värdera) och sovra, sortera och strukturera, systematisera och sammanställa information (samarbeta med skolbiblioteken)
• Stimulera kommunikation, informationsutbyte och delaktighet mellan hem och skola.
• Blickar vi framåt på de kunskaper, förmågor och kvalitéer som en modern skola ska utveckla hos varje individ för att möta samhällets och näringslivets förväntningar ser vi också ett ökat behov av digital kompetens och IT-stöd i skolans undervisning.
• En skola som ska utbilda individer till arbetslivet 2030 måste inse vikten och behovet av ökad IT-användning i sin undervisning. För en del elever kan t.o.m. behovet av IT-stöd vara avgörande för nå skolans kunskapskrav och skapa en likvärdig utbildning.
• Upplevelsen av en modern skola och undervisning skapar mer motiverade elever.

För Höör har följande IKT-fortbildningsbehov identifierats:

• Smartboardsanvändning – fortsatt satsning på digitala klassrum och tillhörande fortbildning.
• Officepaketets resurser
• PIM (Praktisk IT- och Mediakunskap – här ingår även digitalkompetens såsom källkritik etc.
• Pedagogiska avtalsprogram, och digitala lärresurser på internet (twitter, youtube, blogg, wikipedia) 
• Applikationer för kvalitets och utvecklingsprocesser (digital IUP)