Något kreativt i all denna styrdokumentslitteratur - Skattletning med iPad eller mobil!

Skattletning med mobilens inbyggda gps-funktion eller geocaching som det kallas. Delar hämtat ur en it-pedagogs reportage från hur detta används i skolan. http://opedagogen.se/?p=1027

Har ni funderat över hur ni ska kunna integrera begreppen spänning, nyfikenhet, teknik, slutledningsförmåga, kartkunskap, skattletning, matematik, samarbets- och kommunikationsförmåga under en och samma lektion? Här möter du Melanie Burford, Library Media Specialist, från Texas som också har förstått och ser möjligheterna i att använda geocaching i undervisningen.  Eftersom "lektionen är helig" citerar jag vilka kunskapskrav, förmågor och centralt innehåll som kan tränas längre ner i detta inlägg:




Barn som sett denna video kommenterar avundsjukt:
- AWESOME. Wish my school did that, maybe I would have had better grades....?


LGR11
KAPITEL 1
Skolans uppdrag:
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga
skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

IDROTT
Syfte:
Röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang, genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv.

Centralt innehåll åk 1-3:
Rörelse
• Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.
Hälsa och livsstil• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur-och utevistelser.-och utevistelser.
Friluftsliv och utevistelse
• Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning.
• Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.
• Allemansrättens grunder.
• Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.
Centralt innehåll åk 4-6:
Hälsa och livsstil
• Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.
Friluftsliv och utevistelse• Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler.
• Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
Centralt innehåll åk 7-9:
Friluftsliv och utevistelser• Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
• Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

Axplock ur MATEMATIK
Givetvis tränas även elevernas matematiskt analyserande, uppskattande och rimlighetstänkande förmåga; deras val av strategier samt termer som vinkel, grader, linjer, sträckor, symmetri genom geometriska figurer i naturen, positionering och avstånd.

Axplock ur GEOGRAFI
Syfte:
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska
förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Centralt innehåll åk 1-3:
Att undersöka verkligheten
Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
Centralt innehåll åk 4-6:
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Centralt innehåll åk 7-9:
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

Som ni märker kommer samma begrepp och innehåll tillbaka i det centrala innehållet för de olika stadierna. Även likheter i vilka förmågor som ska utvecklas genom ämnena framkommer.När ska vi byta klassuppsättningar av geografiböcker, matteböcker och annan ämneslitteratur mot internetresurser, klassuppsättningar av iPads, digitalkameror, bärbara pc, mobiltelefoner etc...?

Informationsteknik i LGR11

”IKT i skolan kan vara helt avgörande för att en elev ska kunna nå kunskapsmålen och en förutsättning för att kunna ta del av och vara delaktig i skolarbetet.”Källa: Specialpedagogiska Skolmyndighetens publikation "IT och lärande"

Begreppet "lärverktyg" är nytt i LGR11 och kan tolkas till användandet av alternativa läromedel såsom informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen.

Nedan visas ett filmklipp där Henrik Widaeus, Pedagogiskt centrum i Södertälje gör en
sökning på orden dator, internet, webb, digital och information i LGR11

 

Kunskapssamhället har blivit kompetenssamhället

 

PIM - Ditt lärverktyg för att uppnå digital kompetens
Det ökade kravet på att lärare ska skaffa sig digital kompetens och kunskap om digital källkritik kräver utbildningsinsatser. Ett sätt att fortbilda landets lärare i digital kompetens är verktyget PIM. PIM står för ”praktisk IT- och mediekompetens” och är en kombination av handledningar på Internet, studiecirkel och hjälp i vardagen.

Webbplatsen är en del av ett regeringsuppdrag som Skolverket har att främja utveckling och användning av informationsteknik i skolan. Det är en helt kostnadsfri resurs riktad till Sveriges alla pedagoger.
http://www.pim.skolverket.se/xp/Introduktion/

Vi kommer att undersöka möjligheten att utnyttja Hörbys examinerings-plattform för att kunna komma igång med PIM redan under kalenderåret 2011. Vem som helst kan redan nu gå kurserna på PIM-hemsidan. Då ger du dig själv ett försprång. Nivå tre är den nivå som alla så småningom ska uppnå.

Vad kan vi uppnå med IKT?

• Upplevelsen av en modern skola är viktig för elevernas vilja att lära. IKT kan stimulera barn och elevers kreativitet och inlärning, samt vara ett redskap och stöd i pedagogernas arbete.
• Tidsbesparing och högre kvalitet. Nätet är fullt av färdiga lektionsplaneringar och digitala lärresurser som kan ändras eller byggas på. http://www.lektion.se/
• Individanpassade stödövningar i våra skolavtalsprogram
• (Eva, Nina, Gunnel och Camilla m.fl. läs- och skrivutvecklingsprojekt med IKT-stöd)
• Digital kompetens är en av åtta nyckelkompetenser, som enligt Europarådet bidrar till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle.
• Utveckla källkritiskt förhållningssätt: söka och samla, sålla (värdera) och sovra, sortera och strukturera, systematisera och sammanställa information (samarbeta med skolbiblioteken)
• Stimulera kommunikation, informationsutbyte och delaktighet mellan hem och skola.
• Blickar vi framåt på de kunskaper, förmågor och kvalitéer som en modern skola ska utveckla hos varje individ för att möta samhällets och näringslivets förväntningar ser vi också ett ökat behov av digital kompetens och IT-stöd i skolans undervisning.
• En skola som ska utbilda individer till arbetslivet 2030 måste inse vikten och behovet av ökad IT-användning i sin undervisning. För en del elever kan t.o.m. behovet av IT-stöd vara avgörande för nå skolans kunskapskrav och skapa en likvärdig utbildning.
• Upplevelsen av en modern skola och undervisning skapar mer motiverade elever.

För Höör har följande IKT-fortbildningsbehov identifierats:

• Smartboardsanvändning – fortsatt satsning på digitala klassrum och tillhörande fortbildning.
• Officepaketets resurser
• PIM (Praktisk IT- och Mediakunskap – här ingår även digitalkompetens såsom källkritik etc.
• Pedagogiska avtalsprogram, och digitala lärresurser på internet (twitter, youtube, blogg, wikipedia) 
• Applikationer för kvalitets och utvecklingsprocesser (digital IUP)