Förbättra resultat och kvalitet i ett skolsystem

Trots datumet 1 april ovan - var det här troligtvis inget man så gärna skämtade om på personalrummet 1941 heller...

Vårt projekt Skola2011 ska nu avslutas och utvärderas. Vi kommer att lägga ut mer material på denna blogg om än i mindre takt än tidigare.


Höörs kvalitet- och utvecklingsprogram
Arbetet på förvaltningsnivå med att ta fram och besluta om ett kvalitet- och utveckllingsprogram för BUN i Höör är klart. Läs mer om programmet på kommunens officiella hemsida. En årsklocka för mätning av våra fokusområden utifrån programmet samt en redovisningsmall för skolornas systematiska kvalitetsarbete ska tas fram. Detta blir skolornas dokumentation över deras systematiska kvalitetsarbete. Fokusområdena är kunskaper och färdigheter, trygghet samt studie- och arbetsro. För förskolorna prioriteras ett ökat fokus på lärande. Skolornas resultat ska redovisas och sammanfattas med förslag på utveckling och förbättring. Resultat över elevernas kunskapsutveckling hämtas bl.a. från InfoMentor där lärarna dokumenterar elevernas kunskapsutveckling (IUP, skriftliga omdömen och åtgärdsprogram) samt framöver betyg. Utöver dessa resultat ska även nationella prov och lokala screening-tester (läsförståelse etc.) redovisas. Huvudman och ansvariga politiker kommer att genomföra planerade internkontroller på skolor och förskolor. Skolornas samlade rapporter och internkontroller ger ett aggregerat resultat för analys på förvaltningsnivå.

BUS nästa projekt i Höörs skolor och förskolor - vad menas med det?
Ett verktyg för att förbättra resultaten är att kartlägga rutiner och aktiviteter i s.k. processkartor. Inom BUN har vi gjort sådana processkartor för att "fotografera" våra arbetsflöden och se var våra "tidstjuvar" och "energiläckage" sitter. Det skapar tydlighet, struktur, delaktighet och möjlighet till påverkan. Det är vår tro att fokusera på processerna för att i slutändan skapa ett bättre resultat och arbetsmiljö. För närvarande har vi kartlagt följande processer: planering, undervisning, identifiering av elever i behov av särskilt stöd, utvecklilngssamtal och några till. Projektet kallas BUS - Barn och Utbildningssektorn Stärks. För detta är hälsovetaren Kristina Dellholm projektledare. Det är ett samarbete med Bromölla kommun där de genomför projektet BÄST - Bromölla Är SystemTänkare och projekten har fått medel från ESF.


Saker som vi försöker fundera på är hur nedanstående framgångsfaktorer tas med i vårt framtida arbete och integreras i våra processer.


Hattie lyfter fram sex kännetecknen på ett framgångsrikt lärande:
1. Den enskilde läraren har en avgörande betydelse för elevers prestationer.
2. Läraren visar ledarskap, inflytande, omsorg och känslomässigt engagemang i sin undervisning.
3. Läraren intresserar sig för vad enskilda elever tänker och förstår, och arbetar löpande ge varje elev feedback på lämplig nivå. Läraren förväntar sig framsteg inte bara av elever som har det lätt för sig utan även av elever med sämre förutsättningar.
4. Läraren är medveten om avsikten med undervisningen och vilka de konkreta målen är. Läraren lägger upp sin undervisning utifrån frågan "vad händer i nästa steg?" i syfte att minska avståndet mellan elevernas rådande kunskapsnivå och de målsättningar som finns.
5. Läraren situationsanpassar undervisningen och erbjuder eleverna en bred repertoar av metoder för att nå kunskap (experiment, innötning, återberätta för klassen, problemlösning etc). Det centrala är att läraren synliggör för eleven vad avsikten med övningen är och vilka kriterierna för måluppfyllelse är.
6. Skolledaren medverkar till att skapa skolmiljöer där misstag välkomnas som ett lärotillfälle, där elever känner sig trygga att lära, lära om och utforska nytt.


Hur förbättrar man resultaten i ett utbildningssystem?
I december 2010 publicerade det internationella konsultföretaget McKinsey och Company en studie av de utbildningssystem som förbättrat sig mest i internationella jämförelser under de senaste 20–30 åren. Rapporten tar upp hur man ska bära sig åt för att ta sitt land från den nivå där det befinner sig idag, till toppen. I studien dras sju huvudsakliga slutsatser: Skolledaren medverkar till att skapa skolmiljöer där misstag välkomnas som ett lärotillfälle, där elever känner sig trygga att lära, lära om och utforska nytt. http://www.mckinseyonsociety.com/downloads/reports/Education/Worlds_School_Systems_Final.pdf

1. Ett skolsystem kan uppnå betydande förbättringar oberoende av startpunkt Förändringar kan uppnås inom sex år eller ännu fortare, de kan genomföras oavsett vilken nivå skolsystemet startar från och oavsett kulturella och ekonomiska förutsättningar.

2. Viktigt att ha fokus på hur undervisningen genomförs I de system som förbättrat sig mest har majoriteten av åtgärder som genomförts tagit sikte på hur undervisningen genomförs. Det har inte varit lika stort fokus på mer resurser eller förändring av strukturer, till exempel ändrad läsårsindelning, centralisering eller decentralisering av ansvar.

3. Varje steg på resan från "svag" till "förträfflig" hänger ihop med ett begränsat antal reformverktyg Länder som tagit sig från en nivå till nästa har använt sig av ett begränsat antal gemensamma reformverktyg. Till exempel har länder som tagit sig från "acceptabel" till "bra" fokuserat på internationella och nationella jämförelser, på skolsystemets organisation och finansiering och på undervisningsmetoder. De länder som tagit sig från "bra" till "mycket bra" har fokuserat på att utveckla läraryrket och skapa tydliga karriärvägar.

4. Sex åtgärder förekommer i alla utvecklingsstadier Sex åtgärder kommer igen på alla stadier i utvecklingen för de system som förbättras mest:
• Utveckling av pedagogiska kunskaper hos lärare och ledarförmåga hos rektorer.
• Utvärdering av elevers prestationer
• Systematisk informationssamling
• Fastställande av utbildningspolicys och lagar
• Förändring av läroplaner
• Väl avvägt ersättnings- och belöningssystem för lärare och rektorer.

5. Ju bättre ett skolsystem blir, desto mer drivs ytterligare förbättring av ökat självbestämmande för enskilda skolor För skolsystem som befinner sig på svag nivå verkar centralisering och standardisering vara ett effektivt sätt att förbättra sig. För skolsystem som uppnått nivån bra verkar centralisering snarast ha motsatt effekt. Där är ökat självbestämmande för enskilda skolor en framgångsfaktor.

6. Ledare i skolsystemen utnyttjar förändringar i omvärlden för att initiera reformer I alla system som studerats har förändringarna föregåtts antingen av en socioekonomisk kris, publicering av en rapport med hög trovärdighet som kritiserar utbildningssystemets resultat eller förändring i ledarskap.

7. Kontinuitet i ledningen av skolsystem är mycket viktigt Ledarskapet är viktigt inte bara för att sätta igång ett reformarbete, utan också för att hålla det levande över tid. Slutsatsen är att långsiktighet och stabilitet i spelreglerna för skolsystemet är avgörande för att uppnå stora förbättringar.
Hämtat från SKL som översatt texten från McKinsey-rapporten



Edwards Deming – Förbättringshjulet eller Demingscykel
Deming är upphovsman till förbättrings- eller Demingcykeln. Demings fjorton punkter är Edwards Demings egen sammanfattning av de av honom själv utarbetade principerna för ett kontinuerligt och långsiktigt arbete för förbättrad kvalitet och ökad produktivitet (industri/näringslivet)
Här är punkterna kortfattat återgivna på svenska:
1. Skapa ett klimat för långsiktiga beslut och ständig förbättring.
2. Övergå till det nya kvalitetstänkandet.
3. Sluta försöka kontrollera in kvalitet.
4. Minska antalet leverantörer och värdera dem inte enbart efter pris.
5. Förbättra ständigt varje process.
6. Ge alla möjlighet att utvecklas i sitt arbete.
7. Betona ledarskap.
8. Fördriv rädslan.
9. Riv ner barriärerna mellan avdelningarna.
10. Sluta med slogans. Vidta åtgärder istället.
11. Avskaffa ackord.
12. Ta bort hindren för yrkesstolthet.
13. Uppmuntra till utbildning och vidareutveckling.
14. Vidta åtgärder för att få igång förändringsprocessen.
Hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Edwards_Deming


Läs gärna mer om vad som bör prägla framgångsrik matematikundervisning i klassrummet på Anki och Christels matteblogg. Christel har gjort ett inlägg efter att ha läst "Mathematics inside the blackbox" av Jeremy Hodgen och Dylan Wiliam. Flera av de didaktiska tipsen är applikerbara för alla andra skolämnen också. http://www.matteutvecklingihoor.blogspot.com/2011/11/matte-i-den-svarta-ladan-arets-basta-38.html

Dokumenten kommer från Höörs skolmuseum

På tal om Skolöverstyrelsen (bilderna) så finns en bloggsida med just det namnet. Läs gärna Christian Lundahls inlägg i debatten om betygshysteri och betygsinflation.

Framtidens lärande del1

Intervju med Anthony Salcito på Framtidens Lärande 2011 from diu redaktion on Vimeo.

Anthony var en av föreläsarna på DiU:s (Datorn i Utbildningen) konferens i Nacka. Enligt sig själv har han förmånen att få resa runt till olika länder och föreläsa om IKT kopplat till undervisningen. Det ska väl nämnas att han är anställd som Vice President Worldwide Education Microsoft (lång titel!) Anthony menar att teknologitillgång i undervisningen kan öppna nya undervisningsmöjligheter, öka motivation och inlärningsmöjligheter hos elever samt skapa en modern och tidsenlig utbildning. Men det avgörande för en framgångsrik skola är att ha fokus på VAD eleverna SKA lära sig och HUR man på ett varierat sätt möjliggör detta, samt slutligen VET att de HAR lärt sig. Möjligheten att med teknikens hjälp snabbt ge duktiga elever större utmaningar är en annan fördel.
- The only way to improve outcome is to improve instruction! High expactations on all students, qualified teachers who adopt innovative learning activities based on experience and research (Detta har sagts förr och inte minst har internationellt erkända källor såsom:
John Hattie - Visible learning (Skolverkets rapport)
McKinsey-rapporten
Barber and Mourshed - (rapport 2007);  har genomfört en ”benchmarkingstudie” med PISA-rapporterna som grund för att förklara How the world’s best-performing schools come out on top. Läs Sveriges Universitets Studieförbunds slutsatser av den rapporten här!
Terry Holliday & Brenda Clark - Running all the redlights
Michael Fullan (Kanadensisk skolreformator) Teachers working together in teams focusing on how they can improve teaching and results. The new principals will act as instructional leaders and NOT just managers of the building. Michael på Youtube!

Detta återkommer delvis i presentationen nedan:

Les Foltos, Peer-Ed, USA

View more presentations from Framtidens Lärande

Les Foltos, Peer-Ed, USA - Presentation Transcript

1. Peer Coaching: Catalyst for 21 st Century Learning January, 2011 Les Foltos
2. How Do We Prepare Students for Their Future?
   • Prepare teachers to offer 21 st Century learning opportunities
3. What Improves Student Learning?
   • “ The only way to improve outcomes is to improve instruction.”
   • Barber & Mourshed 2007. p 26
   • “ The quality of the education system cannot exceed the quality of its teachers.”
   • Barber & Mourshed 2007. p 16
4. Bringing Innovation to Scale
   • Teachers who adopt innovation are those “who are intrinsically motivated…” About 25% of teachers.
   • Elmore, R. (2004), p28
   • Elmore may be too optimistic
   • Experiences of 70 Microsoft innovative educators from around world
5. Providing Ferry Service To Our Isolated Islands of Excellence
   • What professional learning will help all teachers adapt and adopt innovative learning activities?
6. Research Findings
   • On the job, job-embedded training
   • Focused on classroom activities
   • Long-term, ongoing
   • Highly collaborative environment
   • Structured to offer teachers chances to learn from others
7. Collaboration is Essential
   • “ It is time for our education workforce to engage in learning the way other professionals do—continually, collaboratively, and on the job—to address common problems and crucial challenges where they work.”
   • Former North Carolina Governor James Hunt (Darling-Hammond, 2009, p. 2)
8. So is Coaching
   • Top performing school systems understand that to improve instruction you need to use the following interventions:
   • Coach classroom practice
   • Move teacher training to the classroom
   • Develop stronger school leaders
   • Enable teachers to learn from one another
   • Barber & Mourshed 2007
9. Why is Coaching Critical?
   • Common to hear talk about Professional Learning Communities as the key to effective collaboration.
   • Need a skilled catalyst to make communities effective
10. Coaches As Catalyst
    • Providing just-in-time, just enough advice or training
    • Planning learning activities with teachers
    • Modeling or team teaching and reflection
    • Observing teachers and encouraging reflection on learning activities
11. Critical Coaching Skills
    • Communications and collaboration skills
    • Lesson Design
    • ICT Integration
12. What Makes Coaches Successful? How they Coach
    • Facilitator - Planning and leading meetings, activities, and staff development in one-on-one, small group, or large group situations.
    • Collaborator - Working together with colleagues to plan, implement, and evaluate activities.
    • Expert - Acting as a subject matter expert on a variety of topics.
    • Catalyst – Use communications skills that encourage teachers to think more deeply about content and pedagogy and become more effective at shaping learning activities.
13. Peer Coach as Catalyst
    • Expertise is important, being an expert is not
    • Must be able to create trust for successful co-planning and reflection
    • Questions- that help the teachers think more deeply about their issues- the key to effective coaching
    • Must be able to balance inquiry and advocacy
14. Coaching Impact
    • “ Because of working with (the Coach), my use of technology in the classroom has gone to the next level. She has shown me ways to integrate technology past word processing…Technology is less of a focus and more of a tool that students use daily.”
15. Coaching Impact
    • “ My students are more productive when involved in technology rich lessons. After doing such a lesson, and seeing them achieve, I’ve noticed I set higher expectations for them, and they have higher expectations for themselves.”
16. How Do We Turn Vision Into Reality
    • Teachers need success implementing learning activity based on vision, need to see the impact on children IN THEIR CLASSROOM, before they will embrace and adopt the vision.
    • Effective peer coaches turn vision into reality.

Effective peer coaches turn vision into reality.

Forskningsrapporter - McKinsey och John Hattie

I medlemsbrevet från Lärarförbundet sammanfattar de McKinsey´s senaste rapport. Mycket av skoldebatten de senaste åren har handlat om frågor som ligger utanför klassrummet – som skollagar, skolpengar och skriftliga omdömen. Mindre har sagts om undervisningen, lärarna och vad som faktiskt händer under lektionerna. Men i den senaste McKinsey-rapporten om skolan som kom i slutet av förra året ligger fokus på lärandet. Längre ner drar de parallellen till John Hatties forskning om framgångsfaktorer i lärandet. Den studien visar till exempel att relationen lärare-elev har starkare påverkan på elevers resultat än storlek på skolan, klassens storlek eller om eleverna får läxor. Det vi av tradition har uppfattat som framgångsrika eller nytänkande pedagogiska metoder kan rentav ha skadlig inverkan på elevers inlärning.

- Mycket handlar om att utveckla lärarprofessionen och undervisningen. Lärare som lär av varandra, duktiga lärare som coachar andra och karriärvägar för lärare har visat sig vara framgångsfaktorer, säger Lars Svensson, Lärarförbundet.
Källa: nyhetsbrev från Lärarförbundet


Det stora forskningsfiaskot i svensk skola - ur LR´s Skolvärlden 2011-01-20
Internationella undersökningar visar att svenska elever halkar efter – och att många av de pedagogiska metoder som används i svenska skolor inte är effektiva.
– Dessutom är det under en tiondel av de pedagogiska avhandlingarna som handlar om metoder som främjar elevers inlärning och utveckling, säger Knut Sundell, docent i psykologi och socialråd vid Socialstyrelsen. Läs delar av artikeln på LR´s hemsida här.

Att ge lärare feedback på deras undervisning är det mest effektiva sättet att påverka elevers resultat. Det budskapet levererade socialråd Knut Sundell vid Socialstyrelsen under ett seminarium på Skolforum hösten 2010 och i en artikel i GP februari 2010 - läs mer


Christel kommer framgent att presentera en sammanställning av Hatties rankinglista med lärandeinsatsers effektstorlek på undervisningen.