Goda exempel på inkludering

I en föreläsningsserie som Kommunförbundet Skåne haft var finalen ett seminarium där tre olika kommuner berättade om exempel på inkludering, dit for Martin Persson och jag (Christel Jansson) och berättade om vad vi har på gång i Höör. Om du vill också vill veta det kan du titta på videodokumentationen och vår powerpointpresentation här.
Eftersom vi är i början av vårt inkluderingsprojekt handlade kanske vår del av föreläsningen mer om våra utmaningar och vad som motiverar oss än vad vi gjort och lyckats med. Men att ha bestämt sig och börjat kan ju vara ett gott exempel det också...
Passa också på och titta på föreläsningarna från Helsingborg och Svedala, de hade massor av spännande att berätta om.

Förbättra resultat och kvalitet i ett skolsystem

Trots datumet 1 april ovan - var det här troligtvis inget man så gärna skämtade om på personalrummet 1941 heller...

Vårt projekt Skola2011 ska nu avslutas och utvärderas. Vi kommer att lägga ut mer material på denna blogg om än i mindre takt än tidigare.


Höörs kvalitet- och utvecklingsprogram
Arbetet på förvaltningsnivå med att ta fram och besluta om ett kvalitet- och utveckllingsprogram för BUN i Höör är klart. Läs mer om programmet på kommunens officiella hemsida. En årsklocka för mätning av våra fokusområden utifrån programmet samt en redovisningsmall för skolornas systematiska kvalitetsarbete ska tas fram. Detta blir skolornas dokumentation över deras systematiska kvalitetsarbete. Fokusområdena är kunskaper och färdigheter, trygghet samt studie- och arbetsro. För förskolorna prioriteras ett ökat fokus på lärande. Skolornas resultat ska redovisas och sammanfattas med förslag på utveckling och förbättring. Resultat över elevernas kunskapsutveckling hämtas bl.a. från InfoMentor där lärarna dokumenterar elevernas kunskapsutveckling (IUP, skriftliga omdömen och åtgärdsprogram) samt framöver betyg. Utöver dessa resultat ska även nationella prov och lokala screening-tester (läsförståelse etc.) redovisas. Huvudman och ansvariga politiker kommer att genomföra planerade internkontroller på skolor och förskolor. Skolornas samlade rapporter och internkontroller ger ett aggregerat resultat för analys på förvaltningsnivå.

BUS nästa projekt i Höörs skolor och förskolor - vad menas med det?
Ett verktyg för att förbättra resultaten är att kartlägga rutiner och aktiviteter i s.k. processkartor. Inom BUN har vi gjort sådana processkartor för att "fotografera" våra arbetsflöden och se var våra "tidstjuvar" och "energiläckage" sitter. Det skapar tydlighet, struktur, delaktighet och möjlighet till påverkan. Det är vår tro att fokusera på processerna för att i slutändan skapa ett bättre resultat och arbetsmiljö. För närvarande har vi kartlagt följande processer: planering, undervisning, identifiering av elever i behov av särskilt stöd, utvecklilngssamtal och några till. Projektet kallas BUS - Barn och Utbildningssektorn Stärks. För detta är hälsovetaren Kristina Dellholm projektledare. Det är ett samarbete med Bromölla kommun där de genomför projektet BÄST - Bromölla Är SystemTänkare och projekten har fått medel från ESF.


Saker som vi försöker fundera på är hur nedanstående framgångsfaktorer tas med i vårt framtida arbete och integreras i våra processer.


Hattie lyfter fram sex kännetecknen på ett framgångsrikt lärande:
1. Den enskilde läraren har en avgörande betydelse för elevers prestationer.
2. Läraren visar ledarskap, inflytande, omsorg och känslomässigt engagemang i sin undervisning.
3. Läraren intresserar sig för vad enskilda elever tänker och förstår, och arbetar löpande ge varje elev feedback på lämplig nivå. Läraren förväntar sig framsteg inte bara av elever som har det lätt för sig utan även av elever med sämre förutsättningar.
4. Läraren är medveten om avsikten med undervisningen och vilka de konkreta målen är. Läraren lägger upp sin undervisning utifrån frågan "vad händer i nästa steg?" i syfte att minska avståndet mellan elevernas rådande kunskapsnivå och de målsättningar som finns.
5. Läraren situationsanpassar undervisningen och erbjuder eleverna en bred repertoar av metoder för att nå kunskap (experiment, innötning, återberätta för klassen, problemlösning etc). Det centrala är att läraren synliggör för eleven vad avsikten med övningen är och vilka kriterierna för måluppfyllelse är.
6. Skolledaren medverkar till att skapa skolmiljöer där misstag välkomnas som ett lärotillfälle, där elever känner sig trygga att lära, lära om och utforska nytt.


Hur förbättrar man resultaten i ett utbildningssystem?
I december 2010 publicerade det internationella konsultföretaget McKinsey och Company en studie av de utbildningssystem som förbättrat sig mest i internationella jämförelser under de senaste 20–30 åren. Rapporten tar upp hur man ska bära sig åt för att ta sitt land från den nivå där det befinner sig idag, till toppen. I studien dras sju huvudsakliga slutsatser: Skolledaren medverkar till att skapa skolmiljöer där misstag välkomnas som ett lärotillfälle, där elever känner sig trygga att lära, lära om och utforska nytt. http://www.mckinseyonsociety.com/downloads/reports/Education/Worlds_School_Systems_Final.pdf

1. Ett skolsystem kan uppnå betydande förbättringar oberoende av startpunkt Förändringar kan uppnås inom sex år eller ännu fortare, de kan genomföras oavsett vilken nivå skolsystemet startar från och oavsett kulturella och ekonomiska förutsättningar.

2. Viktigt att ha fokus på hur undervisningen genomförs I de system som förbättrat sig mest har majoriteten av åtgärder som genomförts tagit sikte på hur undervisningen genomförs. Det har inte varit lika stort fokus på mer resurser eller förändring av strukturer, till exempel ändrad läsårsindelning, centralisering eller decentralisering av ansvar.

3. Varje steg på resan från "svag" till "förträfflig" hänger ihop med ett begränsat antal reformverktyg Länder som tagit sig från en nivå till nästa har använt sig av ett begränsat antal gemensamma reformverktyg. Till exempel har länder som tagit sig från "acceptabel" till "bra" fokuserat på internationella och nationella jämförelser, på skolsystemets organisation och finansiering och på undervisningsmetoder. De länder som tagit sig från "bra" till "mycket bra" har fokuserat på att utveckla läraryrket och skapa tydliga karriärvägar.

4. Sex åtgärder förekommer i alla utvecklingsstadier Sex åtgärder kommer igen på alla stadier i utvecklingen för de system som förbättras mest:
• Utveckling av pedagogiska kunskaper hos lärare och ledarförmåga hos rektorer.
• Utvärdering av elevers prestationer
• Systematisk informationssamling
• Fastställande av utbildningspolicys och lagar
• Förändring av läroplaner
• Väl avvägt ersättnings- och belöningssystem för lärare och rektorer.

5. Ju bättre ett skolsystem blir, desto mer drivs ytterligare förbättring av ökat självbestämmande för enskilda skolor För skolsystem som befinner sig på svag nivå verkar centralisering och standardisering vara ett effektivt sätt att förbättra sig. För skolsystem som uppnått nivån bra verkar centralisering snarast ha motsatt effekt. Där är ökat självbestämmande för enskilda skolor en framgångsfaktor.

6. Ledare i skolsystemen utnyttjar förändringar i omvärlden för att initiera reformer I alla system som studerats har förändringarna föregåtts antingen av en socioekonomisk kris, publicering av en rapport med hög trovärdighet som kritiserar utbildningssystemets resultat eller förändring i ledarskap.

7. Kontinuitet i ledningen av skolsystem är mycket viktigt Ledarskapet är viktigt inte bara för att sätta igång ett reformarbete, utan också för att hålla det levande över tid. Slutsatsen är att långsiktighet och stabilitet i spelreglerna för skolsystemet är avgörande för att uppnå stora förbättringar.
Hämtat från SKL som översatt texten från McKinsey-rapporten



Edwards Deming – Förbättringshjulet eller Demingscykel
Deming är upphovsman till förbättrings- eller Demingcykeln. Demings fjorton punkter är Edwards Demings egen sammanfattning av de av honom själv utarbetade principerna för ett kontinuerligt och långsiktigt arbete för förbättrad kvalitet och ökad produktivitet (industri/näringslivet)
Här är punkterna kortfattat återgivna på svenska:
1. Skapa ett klimat för långsiktiga beslut och ständig förbättring.
2. Övergå till det nya kvalitetstänkandet.
3. Sluta försöka kontrollera in kvalitet.
4. Minska antalet leverantörer och värdera dem inte enbart efter pris.
5. Förbättra ständigt varje process.
6. Ge alla möjlighet att utvecklas i sitt arbete.
7. Betona ledarskap.
8. Fördriv rädslan.
9. Riv ner barriärerna mellan avdelningarna.
10. Sluta med slogans. Vidta åtgärder istället.
11. Avskaffa ackord.
12. Ta bort hindren för yrkesstolthet.
13. Uppmuntra till utbildning och vidareutveckling.
14. Vidta åtgärder för att få igång förändringsprocessen.
Hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Edwards_Deming


Läs gärna mer om vad som bör prägla framgångsrik matematikundervisning i klassrummet på Anki och Christels matteblogg. Christel har gjort ett inlägg efter att ha läst "Mathematics inside the blackbox" av Jeremy Hodgen och Dylan Wiliam. Flera av de didaktiska tipsen är applikerbara för alla andra skolämnen också. http://www.matteutvecklingihoor.blogspot.com/2011/11/matte-i-den-svarta-ladan-arets-basta-38.html

Dokumenten kommer från Höörs skolmuseum

På tal om Skolöverstyrelsen (bilderna) så finns en bloggsida med just det namnet. Läs gärna Christian Lundahls inlägg i debatten om betygshysteri och betygsinflation.

Vad är en skola på vetenskaplig grund?

Skåne drar nu igång landets första regionala samverkansorganisation kring en skola på vetenskaplig grund. Nästan samtliga av Skånes kommuner ingår i denna grupp. Huvudsyftet är att gifta ihop högskolorna med den kommunala skolvardagen.

– "Det handlar om en utveckling av professionen", säger Birgitta Henecke, nytillträdd vetenskaplig ledare.

Artikeln är hämtad från Läranas nyheter. Läs hela artikeln här.

Det står i den nya skollagen att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund är kanske lättare att enas om innebörden i, men vad är då beprövad erfarenhet? Räcker det med att jag vid ett par tillfällen provat en ny undervisningsmetod och dragit vissa slutsatser av det, eller behövs det kommuniceras och i viss mån dokumenteras? Men även vad som krävs för att veta att utbildningsverksamheten vilar på vetenskaplig grund behöver definieras. Svaren på dessa frågor och hur huvudmannen ska göra praktik av skollagens intentioner är utmaningen för den regionala utvecklingsgrupp. I styrgruppen för denna samverkansorganisation finns bl.a. vår egen barn- och utbildningschef, Martin Persson.

Läs mer om projektet på Kommunförbundets hemsida.

Läs gärna Tomas Kroksmarks tankar och praktiska exempel på vad en skola på vetenskaplig grund kan vara. Han bedriver bl.a. Akademin för skolnära forskning och utveckling, Kunskapsepidemin, Modellskolan samt ett EU-projekt (3O=Omnia Omnes Omnibus = Allt till Alla Överallt), vars syfte är kollektiv kompetensutveckling av lärare.

Citat ur Tomas artikel - En Modellskola på vetenskaplig grund
"Det första universitetet med forskning grundades så sent som år 1812 i Berlin. Det var Willhelm von Humbolt som introducerade forskning i kombination med undervisning. Det är alltså hit som vi måste vända oss för att hitta något som förtjänar bestämningen forskning. För oss som är intresserade av en skola och ett utbildningssystem på vetenskaplig grund är det nödvändigt att ta vår utgångspunkt i vad som inträffade i Berlin 1812. Det är först därefter som vi kan finna kunskap om skolan – undervisning, lärande, kunskap, ledarskap, bedöm-ning, etc – som vilar på vetenskaplig grund."

Mer nyfiken om Tomas forskning? Tomas Kroksmarks hemsida.
Läs Kroksmark rapport: "stretschadhet" om att satsa på en-till-en, d.v.s en dator per elev. Kan den syntes av reell och digital verklighet som uppstår i En-till-En lärandet öka elevers lärande? Då krävs förmodligen förändrade undervisningsmetoder och attityd till hur vi ser på att lärande går till.

Citat ur Tomas Kroksmarks slutsats i sin studie av En-till-En är bildandet av en "didaktisk stretschadhet"

..."Resultaten visar att omfattande förändringar sker med lärarkompetensen då En-till-En införs i skolan. Främst sker en förskjutningar mellan en analog och en digital livsvärld som jag här har valt att kalla didaktisk stretchadhet. Den innebär att lärare utgår från erfarenheter av undervisning och lärande i den analoga livsvärlden som de oftast oreflekterat tar med sig in i den digitala livsvärlden. Också det omvända förhållande är observerat i studien. Det får som konsekvens att lärarna löser undervisnings- och lärandeproblem på villkor som inte alltid fungerar. Till detta kan adderas att teorier som rör lärande och En-till-En i allt väsentligt utgår ifrån piagetanska modellsystem (t.ex. Kolb och Bloom) som fungerar i analoga miljöer men som inte förfogar över möjligheten att stretchas in i och över till digitaliserade kunskapssammanhang. Av det skälet bör nya teorier utvecklas som svarar mot de krav som En-till-En ställer."...

Tomas nämner även Ruben R. Puenteduras modeller för "kvalitetssäkra" utvecklingen av en effektiv En-till-En satsning i skolan. Om Puenteduras modeller kan du läsa i vår tidigare blogg här.´

Effektiva skolor = höga betyg eller betygsinflation? (Nossebro)
Läs även från Kroksmarks blogg om hur viktigt det är att ifrågasätta resultat och kvalitetssäkra framgångar. Det senaste vi följt i media och från Skolverket har varit att elever fått högre slutbetyg jämfört med vad de presterade på de nationella proven. Avvikelser på uppemot 80% väcker misstankar om betygsfusk.

Stavros och Marcus Louca inspirerar lärare i Höör 17.8

Höörs kommuns barn- och utbildningschef, Martin Persson, har lyckats få Stavros Louca till Höör den 17 augusti.

Stavros Louca är i skolkretsar känd för sitt engagemang i Rinkebyakademin, ett mentorsprogram för elever som ska ge goda möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden och nå goda resultat. För övriga är han nog mest känd för att under två säsonger deltagit i SVTs dokumentärprogram "Klass 9A". Pedagogerna i serien 9A har arbetat med att förändra undervisningen, lärares förhållningssätt men kanske främst gett eleverna en ökad självkänsla och tro på sin förmåga. Stavros Louca fick 2006 Kungliga ingenjörsvetenskapsakademins Ingvar Lindkvist-pris för sina pedagogiska insatser inom matematik med motiveringen ”för entusiasm, nya idéer och engagerat arbete som väcker elevernas intresse för matematik”.



Bakgrund

Tongivande inom internationell skolforskning är John Hattie, Auckland, Nya Zeeland. I sin bok Visible learning listar han aspekter som påverkar skolelevers resultat. Strukturfrågor som klasstorlek, sommarskolor, ekonomiska förutsättningar hamnar, kanske oväntat med tanke på hur stor plats de får i media, inte så långt upp på listorna över saker som påverkar resultaten positivt. Bland de högsta faktorerna hamnar istället de som rör själva kärnan i skolan, lärares sätt att anpassa sin undervisning till eleverna, ge feedback, formativ bedömning (handledande bedömning) och lärares förmåga att skapa relationer med sina elever och entusiasmera för sina ämnen. Denna bok har fått sådan respons internationellt och kallas av en del i lärarkretsar för "lärarnas bibel".

Inom vårt projekt Skola 2011 i Höör är målet att alla lärare ska bli väl förtrogna med de nya styrdokument som vi just i dagarna har börjat arbeta efter (Lgr 11 och den nya skollagen), vi inför även ett digitalt system för dokumentation och uppföljning av elevernas kunskaper. Syftet är att göra det tydligare för elever, lärare och föräldrar att kommunicera kring måluppfyllelse.

För att ytterligare stärka våra lärare och inspirera till att utvecklas som relationsbyggare har sektorschef och projekt Skola 2011 bjudit in den välkände läraren och eldsjälen Stavros Louca och hans son Marcus Louca, även han lärare. Båda är kända för att ha ett stort hjärta till sina elever, ett personligt engagemang och pedagogisk förmåga, där höga förväntningar på eleverna skapar motivation och sporrar dem till bra resultat. Under några timmar kommer de att dela sina tankar kring att brinna för sitt arbete som lärare, relationernas betydelse för elevernas lärande samt att ha höga förväntningar på alla elever oavsett bakgrund eller förutsättningar.

Stavros har även anklagats i media i maj 2011 av lärare för att ha fuskat med de nationella proven på Mikaelskolan i Örebro. Sedan i höstas har han i Örebro på uppdrag av SVT deltagit i uppföljaren till den prisbelönta SVT-dokumentären ”Klass 9A”. Misstanken bestod i att Stavros skulle fått tillgång till uppgifterna på det nationella provet i förväg och låtit eleverna få träna på dessa uppgifter. Rektorn beslutade då att eleverna skulle skriva ett ersättningsprov från Skolverket. Resultatet visade sig inte skilja sig nämnvärt och Skolinspektionens och kommunens egen utredning av hanteringen av de nationella proven på skolan visade att allt hade gått rätt till. Stavros berättade själv i media att han naturligtvis inte fuskat och att han tagit detta hårt och funderat mycket på vad hans kollegor, elever och vänner skulle tro om honom.

Källor: Wikipedia, Aftonbladet, Närkes Allehanda, SVR, SVT och Dagens Nyheter.
Christel och Jan