Öka oddsen för god måluppfyllelse.. i idrottshallen!

Lisbeth (vår nya skolchef) skickade en läsvärd artikel som talar om att de 408 femteklassarna som forskare följde i Göteborgstrakten när de fick två extra idrottslektioner i veckan uppnådde ökade resultat, inte bara i idrott som förväntat utan även i nationella lärandemål i engelska , matematik och svenska.

Eleverna fick dubbelt så mycket idrott i veckan, två extra lektioner och det var en lokal idrottsförening som hade hand om lektionerna med lek och rörelseaktiviteter.

 

 

Enligt forskarna var resultaten tydliga. Fler elever nådde läromålen i svenska, matematik och engelska i gruppen med mer aktiva barn än i kontrollgrupper.

 

– Man kan uttrycka det som att två extra lektioner i veckan fördubblade oddsen att den enskilde eleven uppnådde de nationella lärandemålen. I de jämförelseskolor där eleverna inte fick extra fysisk aktivitet noterades inte motsvarande förbättring – snarare såg vi där en försämring, säger forskaren och neurologen Thomas Lindén i ett pressmeddelande.

 

 



Sist ut...

...i den här omgången presentationer kommer idag Jenny och Christine. De är de sista av de nya förstelärarna men vi kommer att hitta fler lärgruppsledare från fritidshemmen och förskolan, från förskoleklass och andra skolformer. Några professioner har ju inte möjlighet att bli förstelärare, lite underligt när allas arbete är lika viktigt för resultaten, men vi kan iallafall utse lärgruppsledare från alla skolformer, och detta arbete är igång.
Men...sist i den nitton namn långa raden är två lärare som arbetar i åk 7-9 och vuxenutbildningen, sedan har vi täckt upp alla åldrar i vår skolkommun.

Jenny Fredriksson arbetar på Ringsjöskolan med idrott och hälsa samt svenska som andraspråk. Hon har ett särskilt öga för de elever som "inte tycker att idrottsämnet är för dem", de elever som hamnar på bänken och har en rad olika krämpor som skäl att inte vara med. Några av dessa elever kan vi också kalla "korridorsvandrare", de hamnar utanför klassrummet men är en del av skolans gemenskap och uppdrag. De går ut grundskolan med dåliga eller uteblivna betyg och deras framtid ser ofta ganska mörk ut. Jenny har varit med och utvecklat ett system som kallas "minimibedömning" som innebär att ämnets kunskapskrav delas upp i hanterbara bitar, där eleverna på ett tydligt sätt kan arbeta med och uppnå målen ett steg i taget. Målet är att eleverna ska uppleva att "med minimibedömning är det alltid lönt". Detta arbetssätt vill Jenny vidareutveckla och sprida till andra ämnen. Jenny ser det som viktigt att lärare gemensamt tolkar läroplanens mål, som vi har påbörjat arbetet med i kommunens övergripande lärgrupp för lärare i idrott, hemkunskap, slöjd, bild och musik. Detta arbete kommer Jenny att fortsätta driva tillsammans med andra förstelärare. Arbetet med "korridorsvandrare", "hemmasittare" och andra som har en hög frånvaro kommer också att bli föremål för en lärgrupp tillsammans med det centrala resursteamet. Jenny har också tankar om att utveckla svenska som andraspråk. Du når Jenny på jenny.fredriksson@hoor.se

 

Sist, och därmed den förstelärare som arbetar närmast de äldsta eleverna som ibland är upp i femtioårsåldern är Christine Carlsson som arbetar i vuxenutbildningen med matematik och NO-ämnen. Christine berättar att hennes elever har väldigt skiftande erfarenheter av och kunskaper om att hantera siffror, till exempel när det gäller att hantera pengar. Hon lyfter att vuxenutbildning nästan alltid innefattar att bygga upp det självförtroende som vikit i samband med olika skolmisslyckanden genom livet. Christine vill utveckla det kollegiala arbetet på introduktionsprogrammet och vuxenutbildningen, och knyta samman sina lärarkollegor med ämneslärare i lärgrupper. I sin ansökan lyfter hon att hon arbetar med ett vuxenlärarperspektiv och hon vill utveckla samarbete över ämnesgränser och kring bedömning. Du får kontakt med Christine genom att maila christine.carlsson@hoor.se

 

 

Den 14 augusti presenterade dessa viktiga skolutvecklarpersoner sig på en kickoff på Backagården, nu har jag försökt ge dem lite konturer och färg för att du som läser ska kunna lära känna dem och genom dem de behov vi i skol-Höör har sett som viktiga att tillgodose med förstelärare. Tillsättningen har gjorts av rektorerna och utifrån den nulägesbeskrivning som gjorts under våren 2014 som en bakgrund till Skolutveckling 2016, ett projekt som ska ge kontinuerlig skolutveckling och en alltmer lärande organisation, utvecklade professioner och samarbete mellan dem i byggandet av en god skola och förskola för barnen och eleverns i vår kommun.

 

Häng kvar här på bloggen, vi kommer att fortsätta skriva om våra utmaningar och vårt arbete i lärgrupper och med skolutveckling i Höörs kommun.

 

 

 

 

Vi vill leda skolutveckling med kollegialt lärande...

...och vi är förstelärare i Höörs kommun. På utvecklingsbloggen presenteras under veckan alla de personer som under hösten kommer att leda lärgrupper på sina skolor eller i kommunövergripande grupper med kollegialt lärande.
Några tjejer till kommer vi här att lära känna lite mer, och få veta vad de brinner för och vad de vill utveckla.

Sofia Engbe är idrottslärare på Enebackeskolan, den stora F-6-skolan inne i samhället. Hon brinner för glädje och sundhet. Hon är ledare för eller tränar själv simning, balett, judo och så nu racercykling. En sport med mycket fart. I sitt arbete håller hon för viktigt att fånga varje barn, ge verktyg och lära dem använda sin kropp och hälsa, hitta sin träningsform. Hon tycker det är viktigt att se den röda tråden genom idrottsämnet genom hela skoltiden och hon tycker det har varit både bra och spännande med de övergripande lärgruppsträffar vi haft i kommunen under året för alla lärare i idrott och hälsa, hemkunskap, bild, musik och slöjd. Sofia ser det nu som sin utmaning att fortsätta detta arbete tillsammans med andra förstelärare och där dela med sig av sin planering, sina ideer och fortsätta utveckla sitt ämne och barnen. I sin ansökan har Sofia skrivit att hon arbetar med tydliga mål i sin undervisning och att hon brinner för en varierad undervisning så att alla barn kan få möjlighet att finna sin passion. Du får kontakt med Sofia på sofia.engbe@hoor.se

Nästa förstelärare jag vill presentera heter Liselott Sunning, hon kallas för Läselott inte utan anledning för hon älskar att läsa och brinner för att sprida detta till sina elever. Hon hänger i skolbiblioteket och arbetar med högläsning hela mellanstadiet igenom på Sätoftaskolan där hon arbetar. Hon inte bara läser högt för sina elever utan hon använder det de läser och arbetar mycket med texterna och innehållet på olika sätt. En ide Liselott har som förstelärare är att hon är fullt beredd att  krypa upp i läsfåtöljen, plöja böcker och göra handledningar som alla lärare kan använda i sitt arbete, något många efterfrågar. Liselott har arbetat på alla stadier i grundskolan och kopplar ihop sitt arbete med läsning och skrivande med de samhällsorienterade ämnena historia, religion, samhällskunskap och geografi. Hon är intresserad av genreskrivande arbetssätt, har fått inspiration bland annat från grannkommunen Hässleholm. Under hösten kommer Liselott att leda en lärgrupp kring svenska och läs- och skrivutveckling genom hela grundskolan.  Ta kontakt med Läselott på liselott.sunning@hoor.se

Dagens sista presentation handlar om Eva Grubbström, hon arbetar som specialpedagog på Sätoftaskolan åk 4-6 där hon tillsammans med lärarna möter elevernas skiftande behov och bygger grupper och undervisning som fungerar. Eva är väldigt intresserad av och kunnig inom alternativa lärverktyg, ipads, datorer och hon driver frågor om kommunlicenser hos bland annat Elevdata för skolorna. Hon tycker att fokus måste ligga på att eleverna lär sig läsa. Barnen och eleverna som har det jobbigt ger henne kraft att lära sig nya saker som kan komma dem till del och kompensera för svårigheter. Eva har fastnat för elever med dyslexi och hon lyfter i sin presentation att hon önskar att vi som en av de sista kommunerna i Skåne utvecklar något slags Skoldatatek där material kan finnas och visas för både lärare, föräldrar och elever. Eva har haft uppdrag som läs- och skrivutvecklare på sitt skolområde och hon ingår i dyslexinätverk och som förstelärare vill hon arbeta med läsförståelsestrategier och ta ett samlat grepp om kompensatoriska lärverktyg. Du får tag i Eva på eva.grubbstrom@hoor.se

Ser ni hur många kompetenta och utvecklingsintresserade lärare vi har i Höör? En vecka räcker inte för att presentera dem alla... Några av dem är inte kvinnor utan män...läs på måndag om nästa gäng förstelärare/lärgruppsledare som vill arbeta med kollegialt lärande och utveckla undervisningen för de lite äldre eleverna. Vi har nu passerat mellanstadiet och kommer i nästa vecka till lärarna på högstadiet åk 7-9.

Något kreativt i all denna styrdokumentslitteratur - Skattletning med iPad eller mobil!

Skattletning med mobilens inbyggda gps-funktion eller geocaching som det kallas. Delar hämtat ur en it-pedagogs reportage från hur detta används i skolan. http://opedagogen.se/?p=1027

Har ni funderat över hur ni ska kunna integrera begreppen spänning, nyfikenhet, teknik, slutledningsförmåga, kartkunskap, skattletning, matematik, samarbets- och kommunikationsförmåga under en och samma lektion? Här möter du Melanie Burford, Library Media Specialist, från Texas som också har förstått och ser möjligheterna i att använda geocaching i undervisningen.  Eftersom "lektionen är helig" citerar jag vilka kunskapskrav, förmågor och centralt innehåll som kan tränas längre ner i detta inlägg:




Barn som sett denna video kommenterar avundsjukt:
- AWESOME. Wish my school did that, maybe I would have had better grades....?


LGR11
KAPITEL 1
Skolans uppdrag:
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga
skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

IDROTT
Syfte:
Röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang, genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv.

Centralt innehåll åk 1-3:
Rörelse
• Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.
Hälsa och livsstil• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur-och utevistelser.-och utevistelser.
Friluftsliv och utevistelse
• Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning.
• Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.
• Allemansrättens grunder.
• Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.
Centralt innehåll åk 4-6:
Hälsa och livsstil
• Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.
Friluftsliv och utevistelse• Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler.
• Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
Centralt innehåll åk 7-9:
Friluftsliv och utevistelser• Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
• Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

Axplock ur MATEMATIK
Givetvis tränas även elevernas matematiskt analyserande, uppskattande och rimlighetstänkande förmåga; deras val av strategier samt termer som vinkel, grader, linjer, sträckor, symmetri genom geometriska figurer i naturen, positionering och avstånd.

Axplock ur GEOGRAFI
Syfte:
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska
förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Centralt innehåll åk 1-3:
Att undersöka verkligheten
Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
Centralt innehåll åk 4-6:
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Centralt innehåll åk 7-9:
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

Som ni märker kommer samma begrepp och innehåll tillbaka i det centrala innehållet för de olika stadierna. Även likheter i vilka förmågor som ska utvecklas genom ämnena framkommer.När ska vi byta klassuppsättningar av geografiböcker, matteböcker och annan ämneslitteratur mot internetresurser, klassuppsättningar av iPads, digitalkameror, bärbara pc, mobiltelefoner etc...?