Vad är en skola på vetenskaplig grund?

Skåne drar nu igång landets första regionala samverkansorganisation kring en skola på vetenskaplig grund. Nästan samtliga av Skånes kommuner ingår i denna grupp. Huvudsyftet är att gifta ihop högskolorna med den kommunala skolvardagen.

– "Det handlar om en utveckling av professionen", säger Birgitta Henecke, nytillträdd vetenskaplig ledare.

Artikeln är hämtad från Läranas nyheter. Läs hela artikeln här.

Det står i den nya skollagen att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund är kanske lättare att enas om innebörden i, men vad är då beprövad erfarenhet? Räcker det med att jag vid ett par tillfällen provat en ny undervisningsmetod och dragit vissa slutsatser av det, eller behövs det kommuniceras och i viss mån dokumenteras? Men även vad som krävs för att veta att utbildningsverksamheten vilar på vetenskaplig grund behöver definieras. Svaren på dessa frågor och hur huvudmannen ska göra praktik av skollagens intentioner är utmaningen för den regionala utvecklingsgrupp. I styrgruppen för denna samverkansorganisation finns bl.a. vår egen barn- och utbildningschef, Martin Persson.

Läs mer om projektet på Kommunförbundets hemsida.

Läs gärna Tomas Kroksmarks tankar och praktiska exempel på vad en skola på vetenskaplig grund kan vara. Han bedriver bl.a. Akademin för skolnära forskning och utveckling, Kunskapsepidemin, Modellskolan samt ett EU-projekt (3O=Omnia Omnes Omnibus = Allt till Alla Överallt), vars syfte är kollektiv kompetensutveckling av lärare.

Citat ur Tomas artikel - En Modellskola på vetenskaplig grund
"Det första universitetet med forskning grundades så sent som år 1812 i Berlin. Det var Willhelm von Humbolt som introducerade forskning i kombination med undervisning. Det är alltså hit som vi måste vända oss för att hitta något som förtjänar bestämningen forskning. För oss som är intresserade av en skola och ett utbildningssystem på vetenskaplig grund är det nödvändigt att ta vår utgångspunkt i vad som inträffade i Berlin 1812. Det är först därefter som vi kan finna kunskap om skolan – undervisning, lärande, kunskap, ledarskap, bedöm-ning, etc – som vilar på vetenskaplig grund."

Mer nyfiken om Tomas forskning? Tomas Kroksmarks hemsida.
Läs Kroksmark rapport: "stretschadhet" om att satsa på en-till-en, d.v.s en dator per elev. Kan den syntes av reell och digital verklighet som uppstår i En-till-En lärandet öka elevers lärande? Då krävs förmodligen förändrade undervisningsmetoder och attityd till hur vi ser på att lärande går till.

Citat ur Tomas Kroksmarks slutsats i sin studie av En-till-En är bildandet av en "didaktisk stretschadhet"

..."Resultaten visar att omfattande förändringar sker med lärarkompetensen då En-till-En införs i skolan. Främst sker en förskjutningar mellan en analog och en digital livsvärld som jag här har valt att kalla didaktisk stretchadhet. Den innebär att lärare utgår från erfarenheter av undervisning och lärande i den analoga livsvärlden som de oftast oreflekterat tar med sig in i den digitala livsvärlden. Också det omvända förhållande är observerat i studien. Det får som konsekvens att lärarna löser undervisnings- och lärandeproblem på villkor som inte alltid fungerar. Till detta kan adderas att teorier som rör lärande och En-till-En i allt väsentligt utgår ifrån piagetanska modellsystem (t.ex. Kolb och Bloom) som fungerar i analoga miljöer men som inte förfogar över möjligheten att stretchas in i och över till digitaliserade kunskapssammanhang. Av det skälet bör nya teorier utvecklas som svarar mot de krav som En-till-En ställer."...

Tomas nämner även Ruben R. Puenteduras modeller för "kvalitetssäkra" utvecklingen av en effektiv En-till-En satsning i skolan. Om Puenteduras modeller kan du läsa i vår tidigare blogg här.´

Effektiva skolor = höga betyg eller betygsinflation? (Nossebro)
Läs även från Kroksmarks blogg om hur viktigt det är att ifrågasätta resultat och kvalitetssäkra framgångar. Det senaste vi följt i media och från Skolverket har varit att elever fått högre slutbetyg jämfört med vad de presterade på de nationella proven. Avvikelser på uppemot 80% väcker misstankar om betygsfusk.

Datorer och ny teknik i skolan - Ruben R. Puentedura om 1-1 satsning

Mina anteckningar efter Rubens föreläsning, 23 november 2011, Latinskolan i Malmö, på inbjudan av Atea.

Under de senaste femtio åren har forskare såsom Doug Engelbart och Seymour Papert identifierat och påvisat en anmärkningsvärd potential i att använda datorn som ett redskap för att öka männis­kans intellekt och kognitiva förmåga. Genom att ge varje elev var sin dator eller surfplatta är det idag möjligt att förverkliga denna vision inom allt slags lärande. Som alltid när förändringar införs är det viktigt att följa upp och mäta effekten av de nya arbetssätten. Puentedura har utarbetat modeller och ramverk för att mäta effekten av hur väl IKT[1] är integrerat i utbildningen.

Puenteduras modeller och ramverk för att integrera IKT i undervisningen

Puentedura använder modellerna SAMR[2] och TPCK[3]. De används när en skola ska självskatta sig och förstå på vilken IT-pedagogisk utvecklingsnivå den befinner sig på. Fyra viktiga faktorer måste samverka för att uppfylla modern didaktik. Det är Teknik, Pedagogik, Innehåll och Kunskap. För att konkretisera vad varje nivå innebär använder Puentedura metaforer, modeller och flöden. Dessa hjälper också till för att framhäva de nya pedagogiska hjälpmedlens unika egenskaper. Avslutningsvis berättar han hur vi kan omsätta dessa ramverk i den dagliga undervisningen, samt hur de kan användas som praktiska verktyg i skolan och integreras i kursplanen för olika årskurser.

Dagens informationsflöde tvingar oss att bearbeta inte bara mycket information utan helst endast den relevanta och senaste. Det kommer att tvinga oss till att skapa nya strukturerade men likväl flexibla arbetssätt och kanaler till rätt informationsflöden. Det tvingar oss även att inse att dokument och information snabbt förändras eller revideras och att vi måste förhålla oss lika snabbt till förändringen.

När IKT används i den dagliga undervisningen ökar förutsättningarna att få tillgång till djupare kunskap och effektivare flöden. Det gigantiska utbudet av information och forskning som finns tillgängligt samt möjlighet till kommunikation och återkoppling skapar snabbt ny kunskap, vilket i sin tur leder till nya problemformuleringar och ny forskning.
Hans Roslings statistikinstrument "Gapminder" är ett lysande exempel på hur samlad information/statistik tillgängliggörs och kan följas upp eller användas för ny forskning. Följ honom för övrigt på Twitter...http://twitter.com/#!/HansRosling

[1] Informations- och kommunmikationsteknik

[2] Substitution, Augmentation, Modification & Redefinition

[3] Technology, Pedagogy, Content & Knowledge

 

Ruben visar hur teknikstödet hjälper oss att fokusera och använda IT-verktyg för att möjliggöra specifika funktioner.

Exempel på Flow - arbetsflöde för att lösa en uppgift

Vi utgår från en surfplatta där diktering, anteckningar och foton görs under en lektion. Appar med fetstil.

Dragon dictation - diktering http://itunes.apple.com/se/app/dragon-dictation/id341446764?mt=8
iA Writer enkelt skrivande av text http://itunes.apple.com/us/app/ia-writer/id392502056?mt=8

PS Express för bildredigering av de tagna fotona http://itunes.apple.com/us/app/adobe-photoshop-express/id331975235?mt=8

Pages för formatering och redigering av texten http://www.apple.com/se/ipad/from-the-app-store/apps-by-apple/pages.html

KeyNotes för slutpresentation av text och bilder http://itunes.apple.com/se/app/keynote/id361285480?mt=8
Lägg ut på nätet för spridning och återkoppling

Modellen SAMR - visar på vilken kvalitetsnivå IKT är integrerad i verksamheten?

Vi utgår från ett exempel där traditionell klassrumsmetodik utmanas och slutligen totalt förändras med användandet av ny teknik, kunskap, innehåll och pedagogik samt där eleverna har tillgång till varsin dator/surfplatta.

Undervisningssituationen utgår i nuläget från lärarens och textböckernas fråga – svar metodik, eleverna diskuterar lösningar med varandra och redovisar sina svar på papper eller muntligt. Därtill någon enstaka personlig reflektion samt kamrat- och lärarbedömning.

Min översättning

Förbättringsfasen

Substitution - Ersättning

Papper och penna ersätts rakt av med skärm och tangentbord. Varje elev skapar en ny text genom att skriva av från olika böcker, för att slutligen skriva ut sin text.

Augmentation - Förbättring

Som ovan men nu använder eleverna rättstavnings- och ordprediktionsprogram samt internet utan någon större källkritisk förmåga, klassrumspedagogiken är i stort densamma.

Omvandlingsfasen

Modifiering - Utveckling

Eleverna söker information och fakta från nätet med källkritisk förmåga. De stryker under eller kopierar fraser och begrepp de inte förstår i texterna och sociala forum används för att söka samarbetspartners. Genom att förklara mina tankar och förståelse av ett fenomen för andra lär eleven sig själv att bedöma och sätta ord på sina kunskaper. Under lektionen avsätts tid för att hela gruppen tillsammans med läraren ger sin återkoppling på problem, och begrepp samt komma fram till nya frågeformuleringar, sammanställningar och lösningar. Resultatet är ökad funktionalitet och kommunikation, reflektion och återkoppling, med förbättrad faktatillgång, kunskapsdjup och kvalitet som resultat.

Redefinition - Förändring

Undervisningen leder till skapandet och användandet av nya digitala verktyg och forum med kontakter i näringsliv och forskning – kollaborativ kunskapsutveckling. Arbetssätt och kunskapsutbyte och återkoppling som tidigare inte varit möjligt att delge varandra blir möjligt. Källor och kunskap tillgängliggörs digitalt via nätet (Gapminder, Wikis, MIT etc.). Nya slutsatser och problemformuleringar diskuteras i forumen såsom Twitter, blogg, Facebook eller Skype.  

Enkla exempel enligt SAMR modellen

S Dator/surfplatta ersätter bok och anteckningspapper
A Anteckningar och läsning kan förbättras med presentations- och redigeringsfunktioner 

M Dela anteckningar, samla bildmaterial, omformulera meningar, återanvänd, utveckla och presentera

R Omdefinition och användning av nya arbetssätt/flöden, begrepp och kunskaper som delas på nätet i olika forum som tidigare inte varit möjliga

S Kartbok i dator

A Googleearth på Smartboard/pc – skapar frågor såsom varför bygga pyramider i öknen i Egypten?

M Google sketchup pyramid diskutera hur de byggdes, hållfasthet, hemliga gångar etc.

R Teoretiska hållbarhets/simuleringar i datorer

Kontaktinformation till Ruben R Puentedura

http://hippasus.com/rrpweblog/

rubenrp@hippasus.comx

@rubenrp

Cilla Johansson har i sin blogg också skrivit några rader om Puentedura: http://cillajohansson.se/?p=533

Lyssna gärna på Fredrik Härén på Youtube från "Kunskapens dag" mycket ironi och skratt samt en nypa sanning med viss modifikation - 17 miljoner forskare idag - vad händer när de kopplar ihop sig? Ideexplosioner!

Ett annat resultat av världssamarbete är uttalslexikonet Forvo som finns på http://sv.forvo.com/

Dropbox för filöverföring mellan PC och iPad

Jag kom över en alldeles utmärkt manual för att komma igång med Dropbox från sajten http://webbit.se/ . Klicka här för att hämta manualen. För den oinvigde används dropbox för att lagra filer på en server på nätet och för att därefter kunna dela med sig av filen till andra eller kopiera ner den till en annan enhet. I vårt fall vill vi ofta kunna lägga över ett dokument i vår iPad från en PC eller tvärtom - flytta en fil från vår iPad till en PC.

Fler läsvärda artiklar från idg som förklarar Dropbox funktioner.

Programmet måste installeras på både din iPad och din PC.

För att hämta programmet Dropbox för PC klickar du här.
Dropbox för din iPad hittar du i Appstore i din "padda".

Återblickar från året 1

Den 8 mars träffades alla (många) lärare från Höör för att tänka tillsammans kring kunskapssyn, vad som påverkar elevernas lärande och den nya läroplanen. Christel berättade om sin jullovsläsning och delade med sig av sina tankar kring det som verkligen är viktigt om eleverna ska lära sig och nå goda resultat. När jag nu lärt mig hur jag ska lägga ut Powerpointpresentationer på bloggen så kommer den jag visade i mars. Klicka här!

Problem

Facebook, en källa till inspiration...

Allmänna råd från Skolverket om undervisning

I höst (19 okt) har Skolverket tagit fram allmänna råd om undervisningen enligt Lgr11.
Vad är allmänna råd?
Lagar som rör undervisning finns i Skollagen, vidare är förordning och läroplan det som styr vårt arbete. Som vägledning, stöd ges allmänna råd ut, det som står där bör följas.

Vi har samlat det viktigaste i de allmänna råden i en PPT som du kommer till om du klickar här.
På ett tydligt sätt beskrivs vad lärare, rektor och huvudman bör göra för att planera, genomföra, bedöma kunskaper, följa upp och dokumentera undervisningen.

Vår PODB lathund vers.2

Hej hämta vår PODB lathund här.