Learning study - tänk variation!

I Helsingborg den 22 mars hölls den andra (av vårens tre) föreläsningar i kommunförbundets projekt En skola på vetenskaplig grund, det var Mona Holmqvist Olander som talade om Learning study med många exempel från Japan, där hon varit vid upprepade tillfällen.

Hon beskrev Learning study inte som en metod utan som lärares verktyg för att utveckla sin professionalitet i elevernas lärande. Ett sätt att fundera kring lärande och höja undervisningens kvalitet. I Japan är respekten stor för lärandet, i vår kultur råder snarare en tyckandekultur, vad har vi för bevis för att en metod är bättre än en annan? Mona tog upp att synsättet i Japan var att man visar respekt tills man vet bättre, då delar man med sig. Hon berättade om något de i Japan kallar OPEN LESSON, det är lektioner som är öppna för besökare, det kan stå lärare runt väggarna i klassrummet för att vara med på en riktigt bra lektion, observera att det inte är någon kändisdyrkan av duktiga lärare, utan lektionerna, som flera lärare har planerat och förfinat tillsammans. Lärare flyttas oftast efter tre år till en annan skola, det viktiga är inte själva läraren utan det lärare gör tillsammans och lärandet är huvudpersonen. Allas systematiska kunskap har byggt upp lektionerna.

Ett centralt fokus i Learning study är på lärandets objekt, det som är föremålet för själva lärandet. Mona berättade att lärarna på många skolor i Japan alltid går i träningskläder för att vara redo att alltid rusa fram och rikta elevernas uppmärksamhet mot lämpliga lärandeobjekt, saker som kan ge eleverna lärande om de möter bra frågor och får fokus på rätt saker. Lärares uppgift är att ringa in vad det är vi vill att eleverna ska lära sig. Då måste vi ha goda kunskaper om vad eleverna redan kan, alltför ofta har vi en förutfattad mening om vad eleverna kan, men ibland har vi ingen aning. Man kan göra förtest, prov, observationer eller på andra sätt ta reda på vad eleverna kan.

Vidare gav Mona en spännande metafor där hon jämför lärarens arbete med läkarens.
Läkaren vill åstadkomma hälsa   -   Lärare vill åstadkomma lärande
Vad krävs?
Läkare vet att olika sjukdomar kräver olika metoder   -   Lärare borde tänka på att olika lärandeobjekt kräver olika metoder. Lärandeobjekt kan ses som kunskapskrav, fenonomen och förmågor.

Learning study är alltså inte en metod, det finns många olika metoder att använda i undervisningen, men det är viktigt att veta vad jag som lärare ska använda i varje situation. Det kan betraktas som en modell för att ta fram den bästa/rätta metoden att undervisa om ett lärobjekt. Återigen möter vårt slagord "Inget slår en bra lärare" det japanska "Inget slår ett skickligt sätt att lära ut", fokus flyttat från person till procedur.

Ett annat viktigt begrepp är variationsteorin, där undervisningen ska arbeta med att variera de aspekter som gör det möjligt för eleverna att upptäcka och förstå en företeelse eller ett fenomen. Mona beskriver detta genom att visa en bild på en hund, som ett barn beskriver som en häst. Bara genom att visa barnet vad som är typiskt (kritiska aspekter) för både hästar och hundar, kan barnet urskilja och bestämma vilket djur som är vilket (exempelvis hov och tass).Vad är de kritiska aspekterna för det din undervisning handlar om? Detta måste vi fokusera på, vad är det man kan när man kan och vad är det man inte kan när man inte kan?
Du kan höra Mona berätta detta och mycket annat som hon också tog upp i Helsingborg i detta klipp från en föreläsning om Learning study.

En skola på vetenskaplig grund enligt Tomas Kroksmark

Den uppmärksamme läsaren har noterat att vi tidigare skrivit om det projekt vi tillsammans med nära nog samtliga skånska kommuner (just nu 32 av 33) deltar i, en skola på vetenskaplig grund.

Den 7 mars lyssnade jag, Martin, Jan och Jessica på en mycket intressant föreläsning av Tomas Kroksmark i Hässleholm, Tomas är skolforskare och han talade om att bedriva skola på vetenskaplig grund. Han leder en modellskola, Ribbaskolan i Gränna, där detta är principen på ett särskilt tydligt sätt.
Egentligen är inte att bedriva skola med utgångspunkt i vad forskningen säger är det bästa något valbart, eller med möjlighet att bortse från.

Lite bakgrund till detta finns att läsa i regeringens proposition inför den nya skollagen som gjordes 2009.


De nationella styrdokumenten ger läraren utrymme att välja innehåll och metoder för att nå målen. Detta kräver ett vetenskapligt förhållningssätt i bemärkelsen att kritiskt granska, att pröva och att sätta enskilda 
faktakunskaper i ett sammanhang. Arbetet i skolan med att välja innehåll och metod och att värdera resultatet ska därför präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt och kunskaper som grundar sig på relevant forskning 
och beprövad erfarenhet.  (sidan 223)


Tomas berättade att väldigt mycket pengar varje år avsätts av Vetenskapsrådet för forskning men att väldigt lite går till skolforskning och ännu mindre till forskning om hur undervisningen går till. Av den forskning som trots allt görs är det en mycket liten del som sedan kommer till lärares kännedom. Detta är en av anledningarna till skolprojektet.
Ett sätt att koppla samman undervisning med forskning är Learning study. 
Där bestämmer några lärare sig för att arbeta med ett undervisningsmoment, till exempel att eleverna ska lära sig klockan, träna glosor eller förstå något begrepp inom samhällskunskap eller biologi. De planerar en lektion där de utgår från lärandeteorier och forskningsresultat. Någon av dem genomför lektionen, den videofilmas och tillsammans utvärderar lärarna lektionen, funderar över hur det fungerade, vad eleverna lärde sig och vad som var framgångsrikt i undervisningen och vad som skulle behöva förändras. 
Det skrivs mycket om Learning study och många pratar om det eller testar. Det finns en Inspirationssida om Learning study där kan du läsa mer. 

Föreläsningens största aha-upplevele och något jag har grunnat på sedan dess är det första som Tomas tog upp som olika punkter om lärandets mysterium.
1. Alla är olika.
Detta är något vi ofta hör, och säkert också säger själva. Att skolan ska utgå från att alla elever är olika är självklart, och inte något någon opponerar sig mot. Men... om jag verkligen ska utgå från att alla mina elever är olika och jag ska planera en undervisning som ger just dem en skjuts framåt i sitt lärande måste jag ta reda på vad de redan kan. Hur ofta och hur gör jag det? Hur anpassar jag sedan min undervisning till att alla elever kan olika mycket och dessutom att de lär sig på många olika sätt? 
2. Lärande som grund för alla
Här tog Tomas upp att lärandet börjar hos det helt lilla barnet, fortsätter genom förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och högskola, sedan fortsätter det hela livet. Hur kan vi lära oss om lärande genom att dela erfarenheter av hur människor i olika åldrar lär? 
Skräckexemplet, som det inte ska vara beskrivs i denna bild.

3. Variationsteori - fenomenografi
Kanske är det ord som dessa som gör att vi inte kastar oss över forskningsartiklarna?
Tomas förklarade variationsteorin, grunden i Learning study, som att det är när vanligheten varieras som vi märker någon skillnad. Det är motsatser som definierar. För att veta vad en man är måste man ha träffat en kvinna, du måste se en massa dåliga lag spela fotboll för att kunna avgöra när ett lag är bra.  Ju mer variation vi kan få in i undervisningen desto enklare blir lärandet. Här talade han också om att lära sig av sina misstag, det är något vi förväntar oss att vuxna får lov att göra, men hur är det med barnen i skolan. Skapar vi de klassrum där fel välkomnas som möjligheter till att komma vidare i lärandet? 
4. Erfarenhet
Forskning om skolresultat kommer fram till att det finns skillnader, men att det inte säkert handlar om skillnader i vilken socialgrupp föräldrarna kommer från, dock är det så att våra elever kommer till skolan med väldigt skiftande erfarenheter av att vara människor. Skolans uppdrag handlar om att förändra dessa erfarenheter istället för att skylla dåliga resultat på att eleverna eller föräldrarna har dåliga förutsättningar.
5. Med-erfarenhet
När du ser en vit plastcylinder vet du att det är en plastmugg som du kan dricka vatten ur. Ofta förgivet-tar vi att eleverna har samma erfarenheter som vi, men detta kan vi inte veta utan att ta reda på det, fråga.

Föreläsningen gick sedan in på att Tomas berättade om Modellskolan i Gränna, hur de byggt upp den och hur de arbetar. Detta kan du läsa mycket mer om här. 
Lärarna där fick välja att vara med och förändra sin skola och försöka öka måluppfyllelsen (som var ganska låg i början) med hjälp av det forskningen säger är viktigt. Alla lärare där är forskare. De undervisar på 100% och forskar på 50%, och hur kan detta gå ihop? Jo, de forskar i sin egen undervisning, med hjälp av bland annat Learning study. Alla arbetar mot att ta en magister- eller mastersexamen, de har högre lön, och de får högskolepoäng, dvs deras status, behörighet och anställningsbarhet ökar. 
SKOLAN ÄR MÅLSTYRD - bara saker som finns i läroplanen är föremål för lärarnas undervisning. Lärarna har lokala seminarier 3 tim varje månad, där sitter de i grupper på 7-8 lärare och diskuterar litteratur och föreläsningar de varit på. De dokumenterar detta i ett "minutpapper", där de skriver vad de lärt sig/vad de borde ha lärt sig. De har också elevsamtal, professionella samtal lärare emellan om varför elever lär sig/inte lär sig allt undervisningen handlat om. De får grupphandledning 2 tim varje månad och några lärare har genomgått handledarutbildning, det är de som handleder de lokala seminariegrupperna. Hela tiden hålls frågorna på en konkret, klassrumsnära nivå. Man reflekterar över varför en del elever alltid pratar och stör eller kommer försent till våra lektioner.

En liten lista till hjälp fick vi:
1. Analys av kursplanemålen
Vad är det eleverna ska lära sig?
Diskutera, förstå, jämför...
2. Analys av elevernas uppfattning av kursplanemålen
Med-erfarenheter och olika uppfattningar, utmana till mer komplexa metoder
3. Analys av förhållandet mellan målen och elevuppfattningarna.
4. Lektionsplanering
5. Genomför lektionen (videodokumentera)
6. Analysera
Varför lär de sig/inte?

Lärares röster om detta var:
- Vi har utvecklat en ny proffessionalitet
- Stärker självkänslan
- Stressigt att hinna, hög arbetsbelastning
- Det ökar och fördjupar det pedagogiska och didaktiska samarbetet
- Olika läraravtal är ett problem 
- Positiv utveckling av måluppfyllelsen

MINA HÖJDPUNKTER:
Påståendet "Alla är olika" och de tankar detta satte igång hos mig.
Tomas ord om att alla lärare måste delta i kompetensutveckling och skolutveckling:
 "Vi kan inte ha ett gäng på läktaren!"

Den som reflekterade och tog dig med på denna föreläsning var denna gång Christel Jansson, mycket intresserad av och nyfiken på Skola på en vetenskaplig grund.

Vad är en skola på vetenskaplig grund?

Skåne drar nu igång landets första regionala samverkansorganisation kring en skola på vetenskaplig grund. Nästan samtliga av Skånes kommuner ingår i denna grupp. Huvudsyftet är att gifta ihop högskolorna med den kommunala skolvardagen.

– "Det handlar om en utveckling av professionen", säger Birgitta Henecke, nytillträdd vetenskaplig ledare.

Artikeln är hämtad från Läranas nyheter. Läs hela artikeln här.

Det står i den nya skollagen att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund är kanske lättare att enas om innebörden i, men vad är då beprövad erfarenhet? Räcker det med att jag vid ett par tillfällen provat en ny undervisningsmetod och dragit vissa slutsatser av det, eller behövs det kommuniceras och i viss mån dokumenteras? Men även vad som krävs för att veta att utbildningsverksamheten vilar på vetenskaplig grund behöver definieras. Svaren på dessa frågor och hur huvudmannen ska göra praktik av skollagens intentioner är utmaningen för den regionala utvecklingsgrupp. I styrgruppen för denna samverkansorganisation finns bl.a. vår egen barn- och utbildningschef, Martin Persson.

Läs mer om projektet på Kommunförbundets hemsida.

Läs gärna Tomas Kroksmarks tankar och praktiska exempel på vad en skola på vetenskaplig grund kan vara. Han bedriver bl.a. Akademin för skolnära forskning och utveckling, Kunskapsepidemin, Modellskolan samt ett EU-projekt (3O=Omnia Omnes Omnibus = Allt till Alla Överallt), vars syfte är kollektiv kompetensutveckling av lärare.

Citat ur Tomas artikel - En Modellskola på vetenskaplig grund
"Det första universitetet med forskning grundades så sent som år 1812 i Berlin. Det var Willhelm von Humbolt som introducerade forskning i kombination med undervisning. Det är alltså hit som vi måste vända oss för att hitta något som förtjänar bestämningen forskning. För oss som är intresserade av en skola och ett utbildningssystem på vetenskaplig grund är det nödvändigt att ta vår utgångspunkt i vad som inträffade i Berlin 1812. Det är först därefter som vi kan finna kunskap om skolan – undervisning, lärande, kunskap, ledarskap, bedöm-ning, etc – som vilar på vetenskaplig grund."

Mer nyfiken om Tomas forskning? Tomas Kroksmarks hemsida.
Läs Kroksmark rapport: "stretschadhet" om att satsa på en-till-en, d.v.s en dator per elev. Kan den syntes av reell och digital verklighet som uppstår i En-till-En lärandet öka elevers lärande? Då krävs förmodligen förändrade undervisningsmetoder och attityd till hur vi ser på att lärande går till.

Citat ur Tomas Kroksmarks slutsats i sin studie av En-till-En är bildandet av en "didaktisk stretschadhet"

..."Resultaten visar att omfattande förändringar sker med lärarkompetensen då En-till-En införs i skolan. Främst sker en förskjutningar mellan en analog och en digital livsvärld som jag här har valt att kalla didaktisk stretchadhet. Den innebär att lärare utgår från erfarenheter av undervisning och lärande i den analoga livsvärlden som de oftast oreflekterat tar med sig in i den digitala livsvärlden. Också det omvända förhållande är observerat i studien. Det får som konsekvens att lärarna löser undervisnings- och lärandeproblem på villkor som inte alltid fungerar. Till detta kan adderas att teorier som rör lärande och En-till-En i allt väsentligt utgår ifrån piagetanska modellsystem (t.ex. Kolb och Bloom) som fungerar i analoga miljöer men som inte förfogar över möjligheten att stretchas in i och över till digitaliserade kunskapssammanhang. Av det skälet bör nya teorier utvecklas som svarar mot de krav som En-till-En ställer."...

Tomas nämner även Ruben R. Puenteduras modeller för "kvalitetssäkra" utvecklingen av en effektiv En-till-En satsning i skolan. Om Puenteduras modeller kan du läsa i vår tidigare blogg här.´

Effektiva skolor = höga betyg eller betygsinflation? (Nossebro)
Läs även från Kroksmarks blogg om hur viktigt det är att ifrågasätta resultat och kvalitetssäkra framgångar. Det senaste vi följt i media och från Skolverket har varit att elever fått högre slutbetyg jämfört med vad de presterade på de nationella proven. Avvikelser på uppemot 80% väcker misstankar om betygsfusk.